Hur många mil kommer jag på energin från motorgjutning?

[12man]

Googla well to wheel

[Geni87]

En annan fråga, fast i samma ämne.
Har man räknat på vilka utsläpp det blir på att typ, hitta olja, pumpa upp den, frakta den till raffinaderi, få fram bränslet ur råoljan, sedan transportera den till alla mackar runt om i världen?
Måste ju bli en hel del utsläpp innan den ens når pumpen på macken.
Om man då producerar batterier med en bra elmix så kanske inte skillnaden är så stor?

Well-to-tank i figuren. Den där figuren är gjord för en körsträcka på 20 000 mil. Nu halvgissar jag lite så nån får gärna rätta mig, men jag har för mig att batteristorleken är 30 kWh i den här utredningen, så inte direkt representabelt för en elbil med lång räckvidd.

[Teslalink]

Några poänger man kan ta med sig från den bilden Geni87 tar upp är:

• Storbritannien har på 10 år vandrat från Polens elmix till Italiens elmix. Alltså, en elbil blir renare helt automatiskt när elproduktionen blir renare.
• I Sverige så är tillverkningen av batteriet och tillverkningen av elen mycket lägre än att få ut Dieseln/Bensinen till pumpen.
• Batteriets tillverkning, vad vi kan läsa från IVL's rapport, är att hur "smutsigt" ett batteri är beror till största del på hur elen tillverkas som fabriken använder sig av. Därför blir det stor skillnad om batteriet tillverkas i Asien eller i Norden, med förnyelsebar eller med nätansluten el.

[JKR]

Värmekapacitivitet
Värmekapacitiviteten (Specifik värmekapacitet) hos ett ämne kan beskrivas som den mängd energi som behövs för att värma upp ett kilo (kg) av ämnet en grad (°K eller °C).

- Värmekapacitiviteten, är en fysikalisk storhet och anger ett ämnes förmåga att lagra termisk energi. Storheten anges i joule/kg för att uppnå en temperaturförändring av en kelvin (°K) och har enheten [J/(kg*K)]. (I denna beräkning kan man använda grad Celsius °C istället för Kelvin °K eftersom det rör sig om differenser, ej absoluta tal.)

Värmekapacitiviteten är i stort sett konstant. Dock ändras Värmekapacitiviteten då materialet byter tillstånd. Exempelvis har vatten värdet 4,18 kJ/(kg·K) i flytande form och ungefär hälften i fast tillstånd (is eller ånga). Man kan tro att tyngre ämnen har högre värmekapacitivitet, men så är inte nödvändigtvis fallet

För att räkna ut hur mycket energi som går åt för att värma eller kyla så gäller följande formel:

Q = m * c * (T2-T1)

Q = värmemängd i joule (J)

m = massa i kilogram (kg)

c = specifik värmekapacitet i (kJ/kg*K)

T2 = sluttemperatur i kelvin (°K)

T1 = starttemperatur i kelvin (°K)



Värmekapacitiviteten hos några material

Ämne Cp [kJ/(kg·K)]

Järn 0,449

Vatten 4,181

Is 2,200

Ånga 1,97

Aluminium 0,897