Varför ökar förbrukningen vid hård acceleration?

[Elof]

Varför ökar energiförbrukningen (Wh/km) när man accelererar snabbt jämfört med långsamt? Borde inte den kortare tiden kraften appliceras kompensera fullt ut för den ökade energiförbrukning per tidsenhet den ökade accelerationskraften ger? Vad missar jag?

[Verdi]

Varför ökar energiförbrukningen (Wh/km) när man accelererar snabbt jämfört med långsamt? Borde inte den kortare tiden kraften appliceras kompensera fullt ut för den ökade energiförbrukning per tidsenhet den ökade accelerationskraften ger? Vad missar jag?

Värme.

[Remuz]

Om allt var sfäriska hönor i vakuum skulle det vara så, men i verkligheten får du hjulspinn, värmeutveckling och annat elände

[Gustafsson]

Långsam acceleration är inte optimalt heller. Vid rekord med hypermiling med Prius med puls glide teknik ska man accelerera ganska bestämt för att sedan ”glida” med sakta sjunkande fart.
Förhållanden där verkningsgraden i motorn utnyttjas bäst kan säkert se olika ut för olika bilar.

[Geni87]

Långsam acceleration är inte optimalt heller. Vid rekord med hypermiling med Prius med puls glide teknik ska man accelerera ganska bestämt för att sedan ”glida” med sakta sjunkande fart.
Förhållanden där verkningsgraden i motorn utnyttjas bäst kan säkert se olika ut för olika bilar.

Din sista mening är en mycket viktig faktor. En elmotors verkningsgrad varierar kraftigt med varvtal och last. Om vi ponerar att man accelererar med max last (moment) som elmotorn klarar av kommer verkningsgraden vara usel (för en elmotor i en bil), under 80% är inte ovanligt. Om man däremot accelererar mer måttligt på dellast, typ 1/3 av maxlast är verkningsgraden märkbart bättre, inte sällan över 90%. Vart i varvtal/last-området man lägger den bästa verkningsgraden går i stor utsträckning att styra när man designar och väljer koncept för elmaskin och inverter.

Men för 99,99% av alla personer hade det varit direkt korkat att optimera mot hög verkningsgrad vid max/hög last. Eftersom man då skulle få usel verkningsgrad (och förbrukning) i de låglastområden som man oftast befinner sig i vid normal körning.

Här är ett exempel på hur verkningsgrad kontra varvtal och last kan se ut.

[Filtypen gif har inaktiverats och kan inte längre visas.]

[Elof]

Långsam acceleration är inte optimalt heller. Vid rekord med hypermiling med Prius med puls glide teknik ska man accelerera ganska bestämt för att sedan ”glida” med sakta sjunkande fart.
Förhållanden där verkningsgraden i motorn utnyttjas bäst kan säkert se olika ut för olika bilar.

Din sista mening är en mycket viktig faktor. En elmotors verkningsgrad varierar kraftigt med varvtal och last. Om vi ponerar att man accelererar med max last (moment) som elmotorn klarar av kommer verkningsgraden vara usel (för en elmotor i en bil), under 80% är inte ovanligt. Om man däremot accelererar mer måttligt på dellast, typ 1/3 av maxlast är verkningsgraden märkbart bättre, inte sällan över 90%. Vart i varvtal/last-området man lägger den bästa verkningsgraden går i stor utsträckning att styra när man designar och väljer koncept för elmaskin och inverter.

Men för 99,99% av alla personer hade det varit direkt korkat att optimera mot hög verkningsgrad vid max/hög last. Eftersom man då skulle få usel verkningsgrad (och förbrukning) i de låglastområden som man oftast befinner sig i vid normal körning.

Här är ett exempel på hur verkningsgrad kontra varvtal och last kan se ut.

ornl-motor-efficiency.gif

Det är ju ingen jättespridning på verkningsgraderna, åtminstone i det diagrammet. Under 20% högre förbrukning på sämsta verkningsgraden jämfört med bästa. Nog ökar väl förbrukningen flera gånger mer än så om man ger järnet vid varje acceleration?

[DSV]

Tror det beror mer på att ett körmönster med full acceleration många gånger även leder till fler inbromsningar.

[Geni87]

Långsam acceleration är inte optimalt heller. Vid rekord med hypermiling med Prius med puls glide teknik ska man accelerera ganska bestämt för att sedan ”glida” med sakta sjunkande fart.
Förhållanden där verkningsgraden i motorn utnyttjas bäst kan säkert se olika ut för olika bilar.

Din sista mening är en mycket viktig faktor. En elmotors verkningsgrad varierar kraftigt med varvtal och last. Om vi ponerar att man accelererar med max last (moment) som elmotorn klarar av kommer verkningsgraden vara usel (för en elmotor i en bil), under 80% är inte ovanligt. Om man däremot accelererar mer måttligt på dellast, typ 1/3 av maxlast är verkningsgraden märkbart bättre, inte sällan över 90%. Vart i varvtal/last-området man lägger den bästa verkningsgraden går i stor utsträckning att styra när man designar och väljer koncept för elmaskin och inverter.

Men för 99,99% av alla personer hade det varit direkt korkat att optimera mot hög verkningsgrad vid max/hög last. Eftersom man då skulle få usel verkningsgrad (och förbrukning) i de låglastområden som man oftast befinner sig i vid normal körning.

Här är ett exempel på hur verkningsgrad kontra varvtal och last kan se ut.

ornl-motor-efficiency.gif

Det är ju ingen jättespridning på verkningsgraderna, åtminstone i det diagrammet. Under 20% högre förbrukning på sämsta verkningsgraden jämfört med bästa. Nog ökar väl förbrukningen flera gånger mer än så om man ger järnet vid varje acceleration?

Det var ett exempel som sagt, det kan se väldigt olika ut för olika elmaskiner. Maxvarvtalet för den där är t.ex. mycket lägre än på valfri Tesla eller I-pace, e-tron etc. Sen har de inte med verkningsgraden i det vita området närmast y-axeln heller, högst sannolikt är det ännu lägre där.

Jo momentant gör den ju det, men du måste också väga in tiden. Accelererar du långsammare tar det längre tid att komma upp i hastighet. Sen är ju inte elmotorns verkningsgrad den enda faktorn, men det är förmodligen den största faktorn i den här jämförelsen.

Total energiåtgång för accelerationen är ju det som räknas, och den ser man inte i bilens färddator.

[Elof]

Bra! Då är det bara att "gasa"!