Förmånsvärdet viktigt för antal Teslor

[MangeT]

Tyvärr så tror jag/röstade på att det kommer vara svårsålt för Tesla i sverige detta året.
Redan gjorda valutajusteringar knäcker mångas beräkningar på om man har råd eller ej. Som i mitt fall då jag har en inkomst på 23000 innan skatt och annat är draget... då finns det inte många kronor att vifta på hur man än räknar.
Jag tror inte tesla har planer på att minska maginalera på model s och x.
jag tror inte att betydande effektiviser ingar i teslafabriken väljs att lägga på lägre kundpris utan annat, tex gigafabrikens uppbyggnad prioriteras.
Svenska statens styrning av landet kommer inte att påverka priset i rät riktning, men medmycket tur kanske ytterligare valutajusteringar ej kommer krävas av tesla sweden.
model 3 hinner inte levereras i omfattning till sverige 2017.
Eventuellt kan några hemvändande oljesvennar finjustera antalet svenska teslor uppåt litegrann.
De som köpt sin tesla på gränsen av sin finansiella förmåga har redan köpt/fått den. De har inte råd att byta upp sig. De som via fallande begagnatpriser kan köp sig en tesla är kanske många relativt sett, men kommer säljaren att själv skaffa nytt så att det verkligen ökar på totala antalet teslor?

Tjänstebilar ocg företagsbilar etc är jag lite för oinsatt för att kunna bedömma ens kanske bra... tyvärr.
///PP

För tjänstebilar är förmånsvärdet mycket viktigt så hur det utvecklas avgör mycket.

[Zalman3]

"För tjänstebilar är förmånsvärdet mycket viktigt så hur det utvecklas avgör mycket."

Företagare klagar på högt förmånsvärde, men är det så farligt egentligen?

Om jag minns rätt, gäller följande.
Om ditt företag gör en nettovinst på 500.000kr som ska skattas fram.

1. Räntefördela allt med 30% i skatt, blir 150.000kr i skatt, 350.000kr att leva på.
2. Lönekostnad(inkl arb.avgift) på 88.000kr i lön ger skatt på 26.400kr, 412.000kr att räntefördela ger 123.600kr i skatt. Total skatt 150.000kr, 350.000kr att leva på.
3. Bilens förmånsvärde på 88.000kr ger skatt på 26.400kr, 412.000kr att räntefördela ger 123.600kr i skatt. Total skatt 150.000kr, 350.000kr att leva på.

Av dessa 3 alternativ tar jag alt 3 alla dar i veckan!


Har du ett AB, se till att inte göra någon vinst. Enklast är att du lånar stora belopp till ditt AB till hyfsat bra ränta. OBS, det måste finnas lånebehov.

För att räntan inte ska räknas som förtäckt utdelning eller lön till dig ska räntan vara marknadsmässig.
Om du tar ut för hög ränta kommer den del som överstiger marknadsmässig ränta att antingen behandlas som lön och belastas med arbetsgivaravgifter eller behandlas som utdelning.
Vad som är marknadsmässigt är svårt att avgöra för just fåmansbolag. Högsta Förvaltningsdomstolen har i ett rättsfall
godkänt att statslåneräntan plus 3 procentenheter tas ut. Med en statslåneränta på 1,4 procent kan man alltså få en
ränta på 4,4 procent som bara kapitalbeskattas med 30 procent hos dig och är avdragsgill i bolaget.
Detta är ett av de absolut mest skatteeffektiva sätten att få ut medel ur sitt bolag eftersom det inte blir någon dubbelbeskattning.
När du tar ut utdelning med 20 procents skatt hos dig har ju bolaget först betalat 22procents skatt på vinsten.
Den sammanlagda skatten på sådan utdelning blir då 37,6 procent av bolagets inkomst, medan den bara blir 30 procent när du tar ut ränta.

[danni]

"För tjänstebilar är förmånsvärdet mycket viktigt så hur det utvecklas avgör mycket."

Företagare klagar på högt förmånsvärde, men är det så farligt egentligen?

Om jag minns rätt, gäller följande.
Om ditt företag gör en nettovinst på 500.000kr som ska skattas fram.

1. Räntefördela allt med 30% i skatt, blir 150.000kr i skatt, 350.000kr att leva på.
2. Lönekostnad(inkl arb.avgift) på 88.000kr i lön ger skatt på 26.400kr, 412.000kr att räntefördela ger 123.600kr i skatt. Total skatt 150.000kr, 350.000kr att leva på.
3. Bilens förmånsvärde på 88.000kr ger skatt på 26.400kr, 412.000kr att räntefördela ger 123.600kr i skatt. Total skatt 150.000kr, 350.000kr att leva på.

Av dessa 3 alternativ tar jag alt 3 alla dar i veckan!

Många fel här. Du måste ha ett eget kapital i din enskilda firma på 10 miljoner om du ska kunna räntefördela 500k - det finns det väl ingen som har? Det finns ingen "lön" i en enskild firma, så alternativ 2 existerar inte. Vinst är lön. Om du menar att man skulle räntefördela allt utom 88k som lämnas som vinst så har du glömt den sociala avgiften i alternativ 2. I alternativ 3 verkar du räknat förmånsvärdet som en avdragsgill kostnad, vilket det självklart inte är, och glömt bort sociala avgifter på förmånsvärdet. Förmånsvärdet läggs ovanpå den befintliga vinsten. Så även om vi utgår från att du har möjlighet att räntefördela såna här absurda summor så skulle alternativ 3 bli såhär:

3. Bilens förmånsvärde på 88 000 kr ger skatt på 26 400 kr och egenavgifter på 25500 kr. 500 000 kr att räntefördela ger 150 000 kr i skatt. Total skatt 201 900 kr, 298 100 att leva på.

Föredrar du fortfarande alternativ 3?

Har du ett AB, se till att inte göra någon vinst. Enklast är att du lånar stora belopp till ditt AB till hyfsat bra ränta. OBS, det måste finnas lånebehov.

För att räntan inte ska räknas som förtäckt utdelning eller lön till dig ska räntan vara marknadsmässig.
Om du tar ut för hög ränta kommer den del som överstiger marknadsmässig ränta att antingen behandlas som lön och belastas med arbetsgivaravgifter eller behandlas som utdelning.
Vad som är marknadsmässigt är svårt att avgöra för just fåmansbolag. Högsta Förvaltningsdomstolen har i ett rättsfall
godkänt att statslåneräntan plus 3 procentenheter tas ut. Med en statslåneränta på 1,4 procent kan man alltså få en
ränta på 4,4 procent som bara kapitalbeskattas med 30 procent hos dig och är avdragsgill i bolaget.
Detta är ett av de absolut mest skatteeffektiva sätten att få ut medel ur sitt bolag eftersom det inte blir någon dubbelbeskattning.
När du tar ut utdelning med 20 procents skatt hos dig har ju bolaget först betalat 22procents skatt på vinsten.
Den sammanlagda skatten på sådan utdelning blir då 37,6 procent av bolagets inkomst, medan den bara blir 30 procent när du tar ut ränta.

Ja, man kan göra såhär. Men du får inte glömma att räkna på alternativkostnaden - du binder upp en massa privat kapital som du annars kunde fått avkastning på. Med dagens låga referensräntor är det inte alls säkert att det är vettigt att göra så, särskilt om du inte har en kapitalintensiv verksamhet så kan du säkert få bättre avkastning på de pengarna privat. Dessutom förutsätter det att man har väldigt stora summor kapital att binda upp.

Oavsett vilket spelar det absolut ingen roll vad gäller den här diskussionen om förmånsvärdet, för förmånsvärdet har absolut inget med företagets vinst, utdelning, avkastning eller räntor att göra. Förmånsvärdet drabbar en enskild löntagare, även om den löntagaren råkar vara ägare till företaget, och du kommer inte undan den hårda skattesmäll som förmånsvärdet innebär hur mycket du än trixar med lån och räntor. På ett förmånsvärde på 88 000 kr blir det alltså skatt på 32-57% beroende på marginalskattesats och sociala avgifter på 31,42%. Eller så kan man göra en insättning eller nettolöneavdrag på motsvarande förmånens storlek.

[Zalman3]

“Många fel här. Du måste ha ett eget kapital i din enskilda firma på 10 miljoner om du ska kunna räntefördela 500k - det finns det väl ingen som har? Det finns ingen "lön" i en enskild firma, så alternativ 2 existerar inte. Vinst är lön. Om du menar att man skulle räntefördela allt utom 88k som lämnas som vinst så har du glömt den sociala avgiften i alternativ 2. I alternativ 3 verkar du räknat förmånsvärdet som en avdragsgill kostnad, vilket det självklart inte är, och glömt bort sociala avgifter på förmånsvärdet. Förmånsvärdet läggs ovanpå den befintliga vinsten. Så även om vi utgår från att du har möjlighet att räntefördela såna här absurda summor så skulle alternativ 3 bli såhär:”

Det är ingen slump att många konsulter/läkare mm köper hyresfastigheter eller jord/skogsbruk. För vinsten i sitt företagande plöjer man in i investeringen som förräntar sig förvånansvärt snabbt. Dessutom sänks skatten rejält. Från 60-70% till 30%.
Det behöver inte gå så många år innan man kan köpa ett hyreshus för vinsten i sitt bolag för 5 miljoner, om man gör detta kontant så har räntefördelningsräntan de senaste 10 åren varit ca 5-10%, vilket innebär att man kan ta ut en lågbeskattad vinst på 250.000 till 500.000kr. Ger då hyreshuset en vinst på 10% per år så kan man investera dessa i vinds/källarlägenheter garage, renoveringar mm, efter 10 ytterligare år så har man ett räntefördelningsunderlag på 10 miljoner(och höjt hyreshusets vinst till 1 miljon årligen), vilket ger en lågbeskattad utdelningsmöjlighet på 500.000 till 1.000.000kr per år beroende på ränteläget.

Som grädde på moset kan räntefördelningsunderlaget ärvas så barnen slipper den jobbiga uppbyggnadsfasen.




"Ja, man kan göra såhär. Men du får inte glömma att räkna på alternativkostnaden - du binder upp en massa privat kapital som du annars kunde fått avkastning på. Med dagens låga referensräntor är det inte alls säkert att det är vettigt att göra så, särskilt om du inte har en kapitalintensiv verksamhet så kan du säkert få bättre avkastning på de pengarna privat. Dessutom förutsätter det att man har väldigt stora summor kapital att binda upp."

Visst kan man räkna på alternativkostnaden, men i min värld finns de få sparanden där man garanterat får 5-10% i ränta. Men visst har man insikt och kunskap att köpa aktier i ett gasellföretag som växer snabbt och 100% säkert, så är ju det ett alternativ.




"Oavsett vilket spelar det absolut ingen roll vad gäller den här diskussionen om förmånsvärdet, för förmånsvärdet har absolut inget med företagets vinst, utdelning, avkastning eller räntor att göra. Förmånsvärdet drabbar en enskild löntagare, även om den löntagaren råkar vara ägare till företaget, och du kommer inte undan den hårda skattesmäll som förmånsvärdet innebär hur mycket du än trixar med lån och räntor. På ett förmånsvärde på 88 000 kr blir det alltså skatt på 32-57% beroende på marginalskattesats och sociala avgifter på 31,42%. Eller så kan man göra en insättning eller nettolöneavdrag på motsvarande förmånens storlek."

Det spelar visst roll. Pratade med min revisor och han sa att Teslans höga förmånsvärde inte spelade någon roll för mig eftersom jag “sänker” min lön så att jag får samma sociala avgifter som förut, när förmånsvärdet läggs på. Det blir bara en större del som räntefördelas ut istället till låg 30% i skatt.

[Surfaren]

Kan vi inte ta företagsekonomin i en egen tråd? De som har nytta av den infon längre fram kommer knappast leta i en tråd om antal Teslor 2017...

[danni]

“Många fel här. Du måste ha ett eget kapital i din enskilda firma på 10 miljoner om du ska kunna räntefördela 500k - det finns det väl ingen som har? Det finns ingen "lön" i en enskild firma, så alternativ 2 existerar inte. Vinst är lön. Om du menar att man skulle räntefördela allt utom 88k som lämnas som vinst så har du glömt den sociala avgiften i alternativ 2. I alternativ 3 verkar du räknat förmånsvärdet som en avdragsgill kostnad, vilket det självklart inte är, och glömt bort sociala avgifter på förmånsvärdet. Förmånsvärdet läggs ovanpå den befintliga vinsten. Så även om vi utgår från att du har möjlighet att räntefördela såna här absurda summor så skulle alternativ 3 bli såhär:”

Det är ingen slump att många konsulter/läkare mm köper hyresfastigheter eller jord/skogsbruk. För vinsten i sitt företagande plöjer man in i investeringen som förräntar sig förvånansvärt snabbt. Dessutom sänks skatten rejält. Från 60-70% till 30%.
Det behöver inte gå så många år innan man kan köpa ett hyreshus för vinsten i sitt bolag för 5 miljoner, om man gör detta kontant så har räntefördelningsräntan de senaste 10 åren varit ca 5-10%, vilket innebär att man kan ta ut en lågbeskattad vinst på 250.000 till 500.000kr. Ger då hyreshuset en vinst på 10% per år så kan man investera dessa i vinds/källarlägenheter garage, renoveringar mm, efter 10 ytterligare år så har man ett räntefördelningsunderlag på 10 miljoner(och höjt hyreshusets vinst till 1 miljon årligen), vilket ger en lågbeskattad utdelningsmöjlighet på 500.000 till 1.000.000kr per år beroende på ränteläget.

Som grädde på moset kan räntefördelningsunderlaget ärvas så barnen slipper den jobbiga uppbyggnadsfasen.

Ah, okay, det kanske är vanligare med enskilda firmor med enormt eget kapital än jag trodde. Oavsett vilket så påverkar det inte nämnvärt resten av det jag skrev, du har ju fortfarande räknat fel på hur förmånsvärdet behandlas i ditt alternativ 3. Sen är det faktiskt mycket möjligt att jag gjort ett misstag också - jag har ingen EF och har aldrig haft, så jag är lite osäker på om man får lov att räntefördela även den intäkt som förmånsvärdet räknas som. Om man får lov att göra det (jag hittar inget som tyder på motsatsen även om det känns väldigt märkligt att man skulle få redovisa en förmån som inkomst av kapital) så blir det lite billigare än i mitt alternativ 2 eftersom du kan komma undan egenavgifterna. Så det riktiga alternativ 3 blir isåfall ett mellanting mellan det du skrev och det jag skrev.

"Ja, man kan göra såhär. Men du får inte glömma att räkna på alternativkostnaden - du binder upp en massa privat kapital som du annars kunde fått avkastning på. Med dagens låga referensräntor är det inte alls säkert att det är vettigt att göra så, särskilt om du inte har en kapitalintensiv verksamhet så kan du säkert få bättre avkastning på de pengarna privat. Dessutom förutsätter det att man har väldigt stora summor kapital att binda upp."

Visst kan man räkna på alternativkostnaden, men i min värld finns de få sparanden där man garanterat får 5-10% i ränta. Men visst har man insikt och kunskap att köpa aktier i ett gasellföretag som växer snabbt och 100% säkert, så är ju det ett alternativ.

Du kan inte jämföra räntorna rakt av och räkna med att avkastningen på lånet är 5% bara för att du får lov att betala 5% ränta ur företaget. Den faktiska avkastningen är ju inte den nominella räntan, eftersom du betalar den med egna pengar som du annars kunde tagit ut ur firman på nåt annat sätt. Den faktiska avkastningen är bara den vinst du gör skattemässigt på att ta ut pengarna så istället för att ta ut dem som lön eller utdelning. Ett räkneexempel:

Du lånar ut 1 miljon till ditt AB till en ränta på 5% per år. Du får alltså lov att ta ut 50 000 kr ur bolaget till 30% skatt, 35 000 kr i fickan. Men de 50 000 kronorna du betalar i ränta är ju bolagets egna pengar, som du kunde tagit ut på något annat sätt om inte lånet funnits. Om du har utdelningsutrymme över så hade du kunnat ta ut dem till 22% bolagsskatt och sen 20% kapitalskatt, dvs 31 200 kr i fickan. Om inte så skulle du få ta ut dem som lön, 26 600 kr i fickan om vi förutsätter 30% skatt som du gjort i dina exempel. Den faktiska avkastningen på lånet är skattevinsten du gör, alltså mellan 3 800 kr och 8 400 kr beroende på förutsättningarna. Det ger en effektiv avkastning på 0,38-0,84% efter skatt eller 0,54-1,2% före skatt på ditt lån på en miljon kronor, och det är ju ganska en ganska bedrövlig avkastning, eller hur? Nu är det dock inte riktigt såhär enkelt heller, för den uträkningen förutsätter att den miljonen du satt in i ditt bolag inte genererar någon avkastning i sig, vilket den såklart gör. Säg att den riskfria räntan är 4% både för dig som person och för företaget. Då skulle din miljon genererat 40 000 kr före skatt i avkastning. För dig privat hade det blivit 28 000 efter skatt. Om de pengarna gått till företaget hade du kunnat ta ut 25 000 kr efter skatt i aktieutdelning eller 21 300 kr i lön. Om vi slår ihop siffrorna har vi alltså 28 000 kr i privat intäkt efter skatt att ställa mot 28 800 kr (om det finns utdelningsutrymme kvar) eller 29 700 kr (om det inte finns aktieutdelningsutrymme kvar). Som du ser finns det en vinst med att göra lånet i det läget, men den är väldigt liten. Om vi istället tittar på en avkastning på 8% på kapitalet både privat och i företaget så jämför vi 56 000 kr efter skatt med 53 700 kr (om det finns aktieutdelning) eller 51 000 kr (om det inte finns aktieutdelning). Så med andra ord hänger det på hur bra avkastning man kan få på kapitalet - ju bättre avkastning, desto sämre idé att låna ut dem till firman. Men inte i något av fallen är skattevinsten på att genomföra lånet särskilt stor om man tar hänsyn till alternativkostnaden.

Det här förutsätter alltså att man inte har en kapitalintensiv verksamhet som faktiskt behöver kapitalet och därför kan producera bättre avkastning på kapitalet än vad man hade kunnat få privat. I det läget är det sannolikt vettigare att låna ut pengarna till bolaget från privat fickan än att företaget tar ett banklån.

"Oavsett vilket spelar det absolut ingen roll vad gäller den här diskussionen om förmånsvärdet, för förmånsvärdet har absolut inget med företagets vinst, utdelning, avkastning eller räntor att göra. Förmånsvärdet drabbar en enskild löntagare, även om den löntagaren råkar vara ägare till företaget, och du kommer inte undan den hårda skattesmäll som förmånsvärdet innebär hur mycket du än trixar med lån och räntor. På ett förmånsvärde på 88 000 kr blir det alltså skatt på 32-57% beroende på marginalskattesats och sociala avgifter på 31,42%. Eller så kan man göra en insättning eller nettolöneavdrag på motsvarande förmånens storlek."

Det spelar visst roll. Pratade med min revisor och han sa att Teslans höga förmånsvärde inte spelade någon roll för mig eftersom jag “sänker” min lön så att jag får samma sociala avgifter som förut, när förmånsvärdet läggs på. Det blir bara en större del som räntefördelas ut istället till låg 30% i skatt.

Det spelar ingen roll för att aktiebolag, vilket var vad min paragraf som du citerar handlar om. Man kommer inte undan att betala både skatt och arbetsgivaravgift på förmånen i ett aktiebolag, hur man än bär sig åt med räntor, utdelningar eller annat. Det är möjligt att man i en enskild firma faktiskt får lov att räntefördela även den intäkt som förmånen representerar, och isåfall slår den ju inte särskilt hårt - det blir bara 30% skatt på förmånen och inget mer. Det skulle innebära att förmånsbilar blir särskilt förmånliga i EF med stort eget kapital. Intressant "kryphål" - reglerna för bolagen är ju annars gjorda så att de ska vara så snarlika som möjligt.

Det kan dock vara värt att tänka på att det inte nödvändigtvis är klokt att räntefördela hela vinsten i firman. Skattereglerna är rätt förmånliga för lägre inkomster, plus att man får tillgodoräkna sig pension, sjukpenning etc upp till en viss gräns. En bra tumregel är att räntefördela bort allt över brytpunkten för statlig skatt. Och motsvarande gäller för aktiebolagare, att ta vanlig lön upp till brytpunkten och sen fylla på med aktieutdelning.

[LarsL]

Kan vi inte ta företagsekonomin i en egen tråd? De som har nytta av den infon längre fram kommer knappast leta i en tråd om antal Teslor 2017...

+1

[danni]

Kan vi inte ta företagsekonomin i en egen tråd? De som har nytta av den infon längre fram kommer knappast leta i en tråd om antal Teslor 2017...

Kanske inte en dum idé. Någon med befogenhet att splitta trådar kanske kan ta hand om det?