Det första är hur otroligt lätt det är. Samma tanke hade jag efter förra årets semesterresa. Det finns superchargers i stort sett överallt sålänge man inte går för långt österut. Bilen planerar rutterna rätt bra på egen hand (bortsett från lite buggar i navigationen som dyker upp ibland) men det är också väldigt lätt att välja att göra avsteg genom att bara trycka på en röd plupp på kartan för en specifik supercharger man vill besöka och navigera dit. Det är verkligen busenkelt.
Det andra är vilken sinnessjuk räckvidd den här bilen har, och hur förvånansvärt snål den var. Vi kör till vardags en X P100DL med 22", och i vardagskörning och snabb motorvägskörning i Sverige är det inte ovanligt att förbrukningen sticker uppemot 400 Wh/km. Totalt under den här resan förbrukade vår lånebil, en X 100D med 20", 238 Wh/km över 4634 km. Det är ungefär samma förbrukning som vår S 85D med 21" drog förra året. Bilen drar märkbart mindre på motorvägarna neråt kontinenten. Vi brukar köra fort, vi siktade på en hastighet på minst 140 km/h när vi kunde, vissa sträckor hade vi 160 km/h som målhastighet. Sen blev det ofta långsammare på grund av vägarbeten, köer, småvägar, osv, men överlag kunde vi hålla rätt hög snitthastighet. Med den låga förbrukningen innebar det att räckvidden var slösaktigt stor, det var sällan vi använde hela. Snarare körde vi ner batteriet till runt 40% innan hela familjen kände att vi behövde sträcka på benen, kissa, äta, osv. Och ett typiskt stopp för oss tar ofta 40-60 minuter, så då var bilen i stort sett fulladdad igen inför nästa etapp. Att göra samma resa i en S 75D eller rent av en X 75D hade inte varit några problem.
Vi åkte tidigt på morgonen och täckte 130 mil första dagen. Vi väljer bort färjor och kör landvägen över Danmark. Sen körde vi 100 mil dagen efter. Andra dagen på väg ner blev dock ett missöde. Vi ville se lite vackra alpsjöar så jag hade planerat en alternativ väg med A Better Route Planner. Enligt ABRP skulle det bara ta 40 minuter längre tid än den väg bilen ville ta. Men ABRP verkade räkna med att vi skulle kunna hålla 100 km/h på 100-vägar genom Dolomiterna. I själva verket var det serpentinvägar där vi ofta körde 20-30 km/h. Resan tog ett antal timmar längre än tänkt, och på vägen blev bägge barnen kraftigt åksjuka av de snirkliga vägarna. Det var ett missöde och ett misstag vi inte kommer göra om. På hemvägen tog vi bilens föreslagna väg och sparade massa timmar (och fick ändå uppleva oerhört vackra motorvägar genom österrikiska alperna).
En annan observation är hur sinnessjukt mycket man kan lasta i en femsitsig Model X. Vår är sexsitsig och vi hade oroat oss för hur vi skulle kunna lastsäkra ordentligt, men det problemet försvann med lånebilen som var femsitsig.
Men kort sagt, en smidig och trevlig resa. Laddning var sällan ett problem. De flesta hotellen vi bodde på hade möjlighet till laddning över natten. Dock stannade vi två nätter i Köpenhamn på ett hotell utan laddning och fick trixa lite, lite laddning på köpcentrum och sen tog vi oss till servicecentret i Kastrup för att ladda på en av deras två SuC-stolpar.
Har ni frågor kring resan så är det bara att ställa dem
