Hela familjen hade bestämt sig att ta bilen ner till Alperna över påsk för att förlänga skidsäsongen en aning, den är inte så bra när man bor i södra Sverige (Småland).
Hotell bokades och resan planerades. Tanken var att ta det lugnt ner, iom att vi åkte vid påsk så hade vi lite extra dagar ledigt vilket gjorde att vi inte behövde ha så bråttom ner. Istället för att åka färja valde vi att lägga pengarna på två hotellnätter på vägen ner.
Dag 1.
Vi tog ledigt från lunch på fredagen för att kunna komma iväg i skaplig tid. Strax efter lunch körde vi de första 178 km ner till Kristianstad som kanske är Sveriges tristaste SuC (Efter Toftaholm?). Rustad är inte jätteroligt att spendera tiden på men bättre än att sitta i bilen
Nästa stopp blev på Emporia i Malmö för lite mat på Vapiano innan vi lämnar landet, körsträcka från Kristianstad 111 km. Fanns bara Shuckoladdning ledigt så jag brydde mig inte ens om krångla med laddning., vi räknade med ett kort matstopp bara och de få kilometerna jag hade fått i under den tiden kvittar.
Sedan bär det av vidare mot Danmark. Bara någon timme innan vi skulle över Öresundsbron hade lastbilsattentatet i Stockholm utspelat sig så bron hade ökad bevakning och enbart en fil genom betalstationerna var öppen (Med poliser som kontrollerade alla bilar). En svenskreggad Tesla med en barnfamilj slank dock igenom rätt oberört och vi siktar vidare mot Slagelse SuC 123 km bort.
Sista sträckan för dagen blev till Kolding 136 km bort. Jag valde att inte stanna i Middelfart för att ladda eftersom jag hade läst här på forumet att hotellet (Scandic Kolding) skulle ha laddningsmöjligheter. Väl framme och klockan närmar sig 22 på kvällen försöker jag lokalisera ett strömuttag på parkeringen utan framgång, men vid incheckningen så lyckas jag trots en del språkförbistringar reda ut det där med laddning och blir visad till ett trefasuttag vid deras köksingång på framsidan. Problemet är att de precis håller på att renovera sitt kök och därmed har en stor kylcontainer stående där (Och som dessutom tar ett av trefasuttagen). Men jag lyckas backa upp på trottoaren jämte containern för att kunna koppla in mig. Bilen börja ladda och allt är frid och fröjd. Strax innan jag skall gå och lägga mig så kollar jag till telefonen och ser att laddningen har avbrutits. Springer ner för att se vad som är fel och konstatera att uttaget är stendött. Receptionspersonalen har ingen aning om vart de skall hitta säkringarna så jag får snällt klara mig utan laddning, som tur var verkade iaf kylcontainer fortfarande ha el
.Dag 2.
Trist att börja dagen med nästan tomt batteri, efter gårdagens fadäs på hotellet. Men jag har redan konstaterat att nästa SuC bara ligger 56 km bort och vi därmed inte behöver köra tillbaka till Middelfart.
Efter ett stopp i Rödekro för att fylla på bär det äntligen av in i Tyskland och en lång dag på vägarna. Första stoppet blir bara 72 km bort i Busdorf. Jag konstaterar rätt snart att bilens navigator gör en utmärkt planering med korta (20 minuter) laddstopp knappt varannan timme.
Nästa stopp blir 183 km bort i Bispingen utanför Snow Dome som är en inomhushall för skidåkning. Förutom skidhallen så kör man förbi ett McD men det är en rejäl promenad dit så vi väljer att gå in till Snow Domen för att käka lite lunch. Maten är helt ok men typisk tysk, dock är den DYR, lunchen för 4’a personer går på i närheten av 700:-. Lite lattjo dock att sitta och äta med en skidbacke utanför fönstret. Man blev allt lite sugen på att öppna takboxen och dra en repa. Kvaliteten på de som åkte där var inte direkt imponerande, men det bjöd på högt underhållningsvärde under maten
Nästa stopp blev 157 km längre söderut i Rhuden. Stället är en standard tysk rastplats med ett par restauranger och en mack. Vi passar på att fylla på med lite dricka och barnen springer av sig lite på gräset innan vi körde vidare de 124km till Malsfeld.
166 km senare stannar vi till för en laddning i Gramschatzer Wald, Här har vi problem att få igång laddningen här. Testar tre olika laddare innan den går igång som den ska. Här inser vi också att det blir rätt sent innan vi är framme vid hotellet så vi passar på att käka middag på Subway. Sedan kör vi de sista 113 km till Hotellet Mövenpick i Nuremberg. Hotellet ligger precis vid flygplatsen och är ett schysst hotell och enkelt att köra till. Hotellet ska även ha destination chargers vilket stämmer bra. Hade mailat för att se om de gick att boka men det gick inte, istället hade de satt upp en avspärrning för de platser som hade laddare så att ingen skulle ställa sig där av misstag, bra!
Dag 3.
Efter frukost inne på flygplatsen så är det dags att bege sig. När jag kommer ner i parkeringsgaraget är bilen fulladdad, men också inparkerad då en Fossilbil har trängt in sig på den andra laddplatsen (blev tvungen att ta bort avspärrningen för att själv komma in där). Testade för första gången Summon och backade ut bilen från mobilen till barnens förtjusning. Det fungerade helt felfritt på första försöket, smidigt och lite coolt.
224 km senare stannar vi för dagens enda laddstopp i Irschenberg. Man börjar nu skymta berg och jag passar även på att köpa en vignette (vägavgift) för Österrike. Efter ett kort stopp i ett varmt södra tyskland har vi bara 80 km kvar till Kitzbuhel.
Vi är framme vid 11 tiden och kan mer eller mindre direkt få vårt rum på hotellet. Alla är utvilade och pigga men vi tar en slapp dag för att titta lite på omgivningen och byn. Känns lite smått galet att vi skall åka skidor med tanke på att det är 23C när vi sitter ute och äter lunch i solen.
Hemresan
En vecka senare på söndag morgon efter en stadig frukost är vi redo att bege oss hemåt. Bilen är packad sedan kvällen innan och jag har även gjort ett besök på SuC'n i Kitzbuhel (Som låg bara några kilometer från hotellet). SuC'n i Kitzbuhel är för övrigt lite udda, dels är det bara tre platser, men de ligger dessutom rätt skumt till. De ligger framför vad som ser ut som garageportar. En av dessa garagedörrar var öppen och innanför fanns det ett par varuautomater med dricka och snacks. Vi har inga boenden bokade för hemresan så tanken är att helt enkelt köra så långt vi orkar.
Första stoppen blev efter 169 km i Schweitenkirchen. Här finns en rätt stor mack men även en större loppis som var i full gång. Efter en liten stund rullade en svensk Model X in för att ladda. Detta var inte bara den första svenska Teslan vi såg på resan, sedan vi lämnat Danmark, det var faktiskt den första Svenska bilen överhuvudtaget. Började prata lite med föraren och de var på väg hem efter att ha varit i Slit över påsken (Ägaren finnas här på forumet dessutom). Efter ca 20 minuter kör vi vidare i 192 km till Geiselwind, Model X'n anländer bara någon minut efter oss. Här blev det lunchstopp på McD.
Nästa etapp blev 210km till Malsfeld, även här såg vi den svenska Model X'n precis innan vi rullar vidare mot Rhuden 122 km bort. Denna behagligt korta sträcka får jag frun att köra då jag själv började känna mig lite seg. Därefter tar vi sikte på Bispingen 155 km norrut. Efter lärdomen från nedvägen så väljer vi denna gången att ta den knappt 1 km långa promenaden från SuC'n till McD för att äta lite middag istället för att äta på Snow Dome, klockan är nu runt 19 på kvällen. Efter middagen så kör vi vidare 180 km till Busdorf. Barn och fru har nu somnat och jag försöker vila lite. Går in och köper mig en stor kaffe på Burger king innan det är dags att köra vidare. Velar lite på om vi skall försöka ta in på Scandic i Kolding igen eller köra vidare men efter lite huvudräkning och känslan av att det går rätt bra beslutar jag mig för att köra vidare mot Middelfart 148 km bort. Väl i MIddelfart (Går ju inte sluta småfnissa när man säger det namnet
) passade jag på att sova lite. Vid midnatt ungefär rullar vi vidare de 169 km som det är till Köge. Kör igenom ett rejält regnväder och det blir allt kallare men det hela rullar på bra och jag känner mig rätt pigg. i Köge passar jag på att göra ett toastopp medans resten av familjen sover vidare. Nästa stopp är Kristianstad 166km härifrån och nu börja känna att man närmar sig. När vi rullar över Öresundsbron får vi för första gången på resan visa våra pass. Vi ser dessutom för första gången på resan minusgrader. Väl i Kristianstad så passar jag än en gång på att vila så gott det går innan vi kör de sista 169 kilometrarna hem. Vid 06:30 på måndagsmorgonen rullar vi in på garageuppfarten, ganska exakt 22 timmar efter det att vi lämnat hotellet i Kitzbuhel.Lite reflektioner.
- Att köra nere i Europa är betydligt enklare och mindre ansträngande än att köra i Sverige när det kommer till SuC. De är så tätt placerade att man aldrig behöver ha någon räckviddsångest och planeringarna som bilen gör stämmer väldigt bra. 20 minuters stopp varannan timme ungefär är rätt perfekt för både förare och barn, märks att alla är betydligt piggare och mer utvilade.
- Iom takbox så höll vi ungefär 125 km/h på Autobahn, då följde man trafikrytmen rätt bra men vinddraget blev inte outhärdligt.
- Autopiloten (AP 1.0) fungerade fantastiskt bra på Autobahn och jag körde minst 90% med den och kände mig betydligt tryggare med AP än utan.
- Vi såg andra Teslabilar på i princip alla SuC men det var aldrig några problem att få plats.
- Inga problem att köra riktigt långt med en Tesla, laddstoppen ger möjlighet till både vila, toalettbesök och att få sträcka på sig vilket gör att resan inte alls blir lika ansträngande.
- Såg en markant skillnad i förbrukning på Autobahn jämfört med i Sverige, bilen rullar väldigt lätt i Tyskland!
- Såg rätt många Model X, frun börja mjukna och blir allt mer intresserad av dem nu när hon fick se lite fler i verkligheten
Totalt körde vi 3600,8 km och gjorde av med 879,6 kWh vilket ger ett snitt på 244 Wh/km (med takbox). Och 19 besökta SuC.
