Hundraårsmyten

Edison

– Elbilar fanns redan för hundra år sedan. De funkade inte då, de funkar inte nu. Ingenting har hänt med batteriutvecklingen på hundra år.

Så hör man ibland från folk skeptiska till elbilar.

Men bara för att nån inte har hängt med i batteriutvecklingen betyder det inte att den inte finns.

BatteryDevelopment

Grafen ovan visar batteriernas utveckling de senaste dryga hundra åren. Skalan borde egentligen vara mycket längre; avståndet mellan 1885 och 1985 i grafen ovan är egentligen fyra gånger så långt. Det långa svarta strecket i botten är blybatterierna, som uppfanns redan 1859 fast endast blivit marginellt bättre sedan dess. Strecket ovanför den är Nickel-Kadmium batteriet, som uppfanns av en svensk och vidareutvecklades av Edison. Det var de två laddbara batterityper som fanns att tillgå för hundra år sedan, när elbilarna var populära som taxibilar och som bilar för kvinnliga förare (man slapp starta bilen med handvev).

I stort sett ingenting hände i hundra år. Sedan blev det en formidabel utvecklingsexplosion med början på 90-talet.

De som säger att batterier inte har utvecklats på hundra år brukar jag påminna om att första litiumjonbatteriet kom 1991. Innan dess fanns det inga. Det är 25 år sedan.

Även till dem som påstår att elbilar kan aldrig bli något förrän det kommer en batterirevolution brukar jag säga vakna! Vi lever ju mitt i batterirevolutionen!

Som synes av grafen ovan var det inte slumpen, eller som vissa tror billiga oljan som gjorde att det inte byggdes några elbilar på 70- och 80-talet. Det fanns helt enkelt inga bra batterier då – de var inte uppfunna än! (Eller tja, principen för litiumjonbatteriet uppfanns redan 1979 av några forskare, fast de jobbade för Exxon av alla bolag så det blev inte så mycket mer av det då…) Månbilen på 70-talet hade engångsbatterier – för det fanns på den tiden inga laddbara batterier som var tillräckligt lätta och starka! (Litiumjonbatterierna i din elbil är numer laddbara, har högre energitäthet, längre livslängd, är långt mindre giftiga och kostar en bråkdel i pris.)

Dagens litiumjonbatterier är fyra gånger så kraftfulla som de första som kom för 25 år sedan, och över tio gånger så kraftfulla som de Edison-batterier bilden högst uppe promotade. Att batteriutvecklingen skulle stå still är inte bara en myt – det är direkta motsatsen till den veritabla revolution som pågår just nu!

Grafen ovanför slutar 2005 (hittade ingen lika bra, nyare). Det var tio år sedan. Dagens elbilar fanns inte då. Tesla Roadster började säljas 2008. Mitsubishi iMiev 2009. Nissan Leaf 2010. Batteriutvecklingen har dock fortsatt i samma takt. Som tumregel kan man säga att batteriers kapacitet blir ca 8% bättre varje år (fast det sker i hopp, som syns i grafen). Det är därför biltillverkare efter biltillverkare släpper nya kraftfullare batteripack som är lika stora som de gamla men ger längre räckvidd. Tesla har ökat bilarnas batterikapacitet undan för undan, Nissan Leaf likaså, och nu även BMW i3. Nya batterier kan lagra mer energi i samma batteristorlek som de gamla. Vi kan förlänga den sicksackande röda linjen uppåt.

Hur långt uppåt? Den teoretiska maximum i dagens typ av litiumjonbatterier är kring 1000 Wh/L. Av dagens typ av batterier. För är det något som grafen ovan har lärt oss är att det kommer ständigt nya typer av batterier, med bättre egenskaper och lägre pris. Till de som brukar oroa sig för ifall världens litiumreserver kommer räcka brukar jag svara att vi övergav inte blybatterier i elbilar för att vi fick slut på bly, det kom bara nåt ännu bättre.

 


TCS ett år sedan: Löjligt läge

Det var ett år sedan Tesla Model S ”ludicrous” acceleration lanserades.

Tagged , . Bookmark the permalink.