Snabbladdarnät

SNSLN2TCS ett år sedan:

I fjol publicerade vi en artikelserie i fyra delar om ett förslag till ett svenskt snabbladdarnät.

I första artikeln presenterades själva nätet:

120 laddstationer spridda över hela Sverige med 5-8 mil mellan laddarna.

En så pass tät nät av laddare skulle möjliggöra långresor med elbilar inte enbart mellan de stora städerna utan även mellan byar och småstäder på landsbygden. Att det skulle ge skjuts för elbilarnas intåg på landet vet vi redan genom att betrakta utvecklingen i Jämtland där ett väl utbyggt laddnät har gett upphov till en veritabel supermiljöbilsboom.

I andra artikeln presenterades stationerna:

Idag när någon placerar en snabbladdare någonstans ställer de oftast upp en enda snabbladdare. Är den trasig eller upptagen är man som elbilist ofta strandad: istället för att ha snabbladdat på 20-30 minuter och susat vidare får man långsamladda bilen i timmar innan man kan åka vidare.

För att kunna bli ett vettigt alternativ måste vi ha fler laddare på varje ställe. Istället för att ställa dit en ensam snabbladdare måste en hel station till med flera laddställen. Tesla har visat vägen med sina Superchargers där varje station har 6 eller 8 laddställen. Lösningen vi föreslår inspireras av samma tänk.

Central_charger

Ett centralt laddskåp med dussintals laddmoduler som betjänar 6 laddplatser samtidigt. Bilar som behöver endast litet laddeffekt (batteriet nästan fulladdat) använder sig av få laddmoduler, bilar som klarar hög laddeffekt kan få flera laddmoduler som samarbetar och levererar hög effekt. På så sätt kan man få en skalbar laddstation som kan ladda många olika slags elbilar med olika laddeffekt – samtidigt. Genom att lägga till fler laddskåp, laddmoduler och laddkontakter kan stationen byggas ut i framtiden till att klara ännu fler samtidiga bilar.

Tesla har genom sina Superchargers redan visat att genom att använda standardiserade laddmoduler kan man få ner priset på snabbladdarna och samtidigt höja deras tillförlitlighet. Om en laddmodul blir trasig kan de andra fortsätta ladda bilarna utan att kunderna knappt märker något.

Laddstationerna skulle kunna placeras i närheten av bensinstation, restaurang eller köpcentra så resenärerna kan utnyttja faciliteterna där. Många bensinmack skulle nog vara intresserade när de inser att elbilister då kommer stanna i 20-30 minuter hos dem och sitta och fika i de caféavdelningar som fler och fler av bensinstationerna idag utrustas med.

Tredje artikeln tog upp ekonomin: Vem ska betala för allt detta? Skattebetalarna?

Vi föreslog att det nationella snabbladdarnätet skulle finansieras av elbilisterna själva. För varje såld elbil skulle 4,000 kronor av bilens pris gå till utbyggnaden av snabbladdarnätet. Pengarna som samlas in läggs i en fond.

De privata aktörer som vill bygga snabbladdare skulle få pengar från fonden, 2.6 miljoner kronor per station. Det sägs att en komplett Tesla Supercharger station med 8 laddstolpar kostar ungefär 1.5 miljoner kronor att anlägga. Kommunerna skulle kunna förbereda färdiga områdesplan och bygglov av de 120 platser där laddstationer ska byggas. Elleverantörer skulle kunna planera och förbereda elanslutning till platserna. Med en så förberedd system skulle laddnätverket snabbt kunna byggas ut över hela landet. Allt är förberett: platsen där det ska byggas, bygglov, finansering.

Fjärde artikeln tog upp framtiden: där är vi nu

Inte mycket har hänt under året som har gått. Snabbladdare poppar upp runt om i landet – men så gott som alltid endast en enda laddare per ställe och oftast längs motorvägarna. Glesbygden väntar fortfarande på elbilsrevolutionen – och den väntar på infrastrukturrevolutionen.

För att förslaget inte ska falla i glömska tar vi nu upp den igen. Läs igenom artikelserien och kommentera den gärna antingen på originalsidorna eller här nedan!

Del 1 nätetDel 2 stationernaDel 3 finansieringenDel 4 framtiden

Tagged , . Bookmark the permalink.
  • Jerker

    Stat och kommun vill att marknaden ska sköta detta själv. Därför hjänder inget.

    • Mazdak Haghanipour

      Fel! Regeringen har föreslagit 150 miljoner kronor per år i tre år för något de kallar Ladda hemma och borta. En del av detta kommer vara ett bidrag till ett snabbladdarnät. Såhär skriver de själva ”Regeringen kommer också att se över tillgången på snabbladdare längs större
      vägar och vid regionalt strategiska platser med ambitionen att genomföra en
      strategiskt viktig utbyggnad av laddinfrastruktur i hela Sverige”.

      • G F

        ”föreslaget” alltså inte anslaget, dvs inga pengar finns än.
        Är detta en del av deras nya miljöpaket med elcykel bidrag mm?

        • Mazdak Haghanipour

          ja stämmer. Kom igår.

          • Mocke

            Hur mycket av detta är pga av valår?
            Dvs man utreder vitt och brett (och därmed indirekt ”lovar” saker man inte behöver infria)
            Har inte koll på hur det ser ut med valöften före och efter valet, man klart är att man aldrig lovar mer som just innan val. Däräv är man lite cynisk. direkt efter val är regeringen som vanligt mycket återhållsam med finanserna, med rätta för att då har man ansvaret.
            Tycker ju som alla att lite populism åt folket aldrig är fel, och vem vill inte ha lite billigare saker. (har ej sett hur förslaget är tänkt att finansieras). Är därför inte emot bidrag till laddstation/elcykel (även om jag inte kommer utnyttja det)

          • Mazdak Haghanipour

            Detta är inget vallöfte utan det är budgetförslag inför 2018.

      • Niklas

        Ladda hemma och ladda borta tycker jag inte är lika prioriterat, utan där finns det en tydlig marknad. Utan Regeringen bör sätta av pengar till att ”Ladda på väg(en)” där marknaden är otydligt och inte lika sugen på att satsa pengar.

        • Mazdak Haghanipour

          Ladda borta är väl samma som ladda på väg(en)? Ladda borta är en satsning på ett nationellt snabbladdarnät.

          • Niklas

            ”Ladda borta” ser jag som destination laddning. Dvs att ladda medan jag spenderar tid på min destination (Ica, MoS, Lindvallen etc). Vilket inte kräver lika snabb laddning. Medan Ladda på väg(en) kräver mkt snabb laddning, då man inte är framme ännu. Men det är detaljer, så länge som man tittar på att bygga en laddnät som ligger mellan orter, är snabbt (>100kW) och kan skalas upp efterhand.

          • Mazdak Haghanipour

            Fast jag gissar att ladda borta inte är destinationsladdning, utan snabbladdning längs med våra vägar eftersom de skriver följande: ”Regeringen kommer också att se över tillgången på snabbladdare längs större vägar”

  • Thorsten Handler

    Bergskommun med 7000 innevånare har via sitt nätbolag snart 11 st Snabbladdare (4 i drift, den första redan 2012, 7 till byggs nu) . Bergskommun ligger i södra Jämtland.

  • G F

    Det här är teknik som bara finns hos Tesla än, så vitt jag vet. Ska laddarna köpas in från Tesla eller finns det någon annan som tillverkas sådan laddare?

    • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

      Nej inte Tesla.
      I Tyskland ryktas det om kommande CCS snabbladdare som ska kunna ladda en 150 kW bil eller tre 50 kW bilar – liknande tänk som ovan.
      Beställer du hundratals laddare på ett bräde kommer nog flera aktörer vilja hoppa på tåget och tillverka.
      Och själva tekniken behöver egentligen inte bli som ovan, om bara halvdussin elbilar kan snabbladda samtidigt och stationen kan expanderas med högre effekt och fler laddstolpar i framtiden kan olika konkurrerande teknik utvecklas, sen får marknaden avgöra själva.

      • G F

        Problemet är också att Tesla vet vilka batterispänningar som ansluts till deras egna laddare. Men CCS måste klara att ladda radikalt olika batterityper. Så de måste kunna isoleras i som du skriver exempelvis 3st 50KW kretsar med helt olika spänningar. Står två och laddar i slutskedet med exempelvis 15KW och en helt tom som klarar 150KW ansluter får hen bara 50KW ändå.

        • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

          Det beror på hur stora laddmoduler man väljer. Är de på 50 kW blir det som du säger.
          Men är de på 11 kW som i förslaget får var och en av de två bilarna med 15 kW laddbehov 2 st 11 kW laddmoduler. 150 kW bilen får 13 laddmoduler. Har centralskåpet 24 laddmoduler finns det då fortfarande 7 lediga för fler elbilar.

  • Björn Forslund

    Jag vet inte om jag gillar iden med att pengar från mitt köp av en elbil ska kunna användas av andra aktörer. Köper man dessutom en Tesla så får man betala för Teslas nätverk samt andras. Tycker heller inte rent allmänt att det är statens uppgift att finansiera detta. Eventuella subventioner bör handla om att underlätta byggandet, ex som nämns här att kommuner tar fram platser, färdiga bygglov mm för laddplatser. Och att man i den mån det går underlättar detta för privata aktörer, hotell, restaurganger osv. Lite extra glesbygdsstöd kan ges.

    • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

      Statens egentliga inblandning är endast att administrera fonden – just för att slippa dyr statlig finansiering, subventioner och bidrag.

      • Björn Forslund

        Det var mer en allmän reflektion. Men när det gäller fonden så kanske man kan öronmärka pengarna. De som inte används av tillverkaren själv inom en viss tidsrymd går ut till en allmän del.

      • G F

        Man skulle kunna tänka sej att lägga en av avgift redan vid tillverkningen på de bilar som utrustas med CCS uttag.

      • JH

        Elelr så kan man använda koldioxidskatten till det den är avsedd för. Och finansiera det hela på mindre n 10% av vad den drar in på ett år…

  • Björn

    Vi har redan delfinansierat många laddare via klimatklivet. Det har ju verkat fungera bra, så det gäller nu att regeringen fortsätter avsätta pengar i den nya budgeten.

  • G F

    Avgiften borde ligga på bilar med CSS uttag (om det nu är CCS som ska byggas ut).

    Eftersom CCS är klubbat som Europa standard av EU. Borde det alltså ligga på EU nivå att fondera dessa medel och bygga ut ett europeiskt laddnätverk för CCS (elbilister vill kunna köra utanför Sverige dom också).

    Sedan kan man fråga sej vad meningen med att först lämna bidrag och därefter beskatta samma produkt? Bättre då att hoppa över båda dessa faser och istället bekosta ett EU laddnät för CCS!

    • http://teslaclubsweden.se Tibor Blomhäll

      Dagens snabbladdare har samma laddelektronik kopplad till två olika kontakter CHAdeMO och CCS. Kunden tar den som passar ens bil och mjukvaran tar hand om resten. Kostnaden för två olika kontakter är en väldigt liten del av totalkostnaden för en snabbladdare. Även föreslagna laddstationer skulle utrustas med två kontakter på varje stolpe. Eller till och med fyra: CHAdeMO, CCS, Tesla och Typ 2 AC (för tex Zoe)

      Inte värre än att bensinpumpar har olika slangar för bensin, diesel och E95.

  • Niklas

    Detta är något som Staten kan börja ta tag i för att sen lämna över till marknaden efter några år. Marknaden kommer inte göra något innan det finns säkra pengar att tjäna, och det kräver att det finns fler elbilar. Men för att det ska finnas fler elbilar så måste det finnas fler ställen att ladda sin bil på. Och för att komma ut denna loop/cirkel/höna eller ägget diskussion är det lämpligt att Staten börjar. För då kommer bilarna. De belopp vi pratar om är inte mer än ett avrundnings fel i en statlig budget. Genom att koordinera med EU eller våra nordiska grannar kan vi få skalfördelar, men det är risk för att det drar ut på tiden. Så vi ska inte vänta på dem.

  • Claes

    @disqus_vXNqsliGEs:disqus: Har du/ni försökt föra fram förslaget inkl argumenten till riktiga politiker? Om så gjorts: Vad säger dem?

    Edit: Själv tycker jag det är kanon! :)