Svenskt Nationellt Snabbladdarnät – del 4: Framtiden

SNSLN1

I denna avslutande fjärde del av artikelserien om ett svenskt nationellt snabbladdarnät ska vi titta på framtiden. Tidigare har vi presenterat snabbladdarnätet, hur stationerna kunde utformas och ekonomin.

Om vi först tittar på närmsta framtiden: kan den här idén genomföras? Jovisst, om bara politiska viljan fanns. Tyvärr lär våra politiker inte göra något förrän Volvo har släppt sin elbil. Innan dess anser de inte det berör sysselsättningen i Sverige. Möjligtvis kan en kostnadsneutral system locka – hittills har det alldeles för ofta pratats om bidrag så snart elbilar nämnts. Nu är vi på väg att byta Supermiljöbilspremien till ett bonus/malus system – då är det kanske dags att även byta Miljöklivet till laddnätverksfonden?

Kan det genomföras utan politiker? Att upprätta en fond skulle kanske gå. Att få alla elbilister, alla som säljer elbilar betala avgift till fonden är däremot svårt. Och om alla är inte med ökar avgifterna för dem som är det. Och med tanke på alla inblandade biltillverkare, elleverantörer och andra intressenter kan vi lätt hamna i sitsen det finns flera fonder, med ett virrvarr av intressemotsättningar.

Laddnätverksfonden skulle dessutom reglera marknaden genom att endast erbjuda finansering till de 120 förbestämda platserna i Sverige. Plötsligt ter sig en station finansierad av fonden i Norrland mer lockande för aktörerna som bygger stationerna än en de måste finansiera helt själva vid E4-an.

KristallkulaLängre in i framtiden då? Som det heter på teknikspråk skalar systemet? Kan ett svensk laddnätverk av föreslaget snitt fungera även när majoriteten av bilisterna har bytt till elbilar?

I och med att fonden får mer pengar ju fler som köper elbilar kommer det finnas resurser till att bygga ut befintliga stationer med fler laddmoduler och laddstolpar (se vår artikel om hur laddstationen skulle utformas), eller att helt enkelt bygga nya laddstationer på fler platser än de ursprungliga 120. Till slut kan antalet laddstationer bli lika många som det finns bensinmackar idag.

Snabbladdstationerna skulle framför allt användas vid långfärder. Lokalt i städerna kommer det finnas nog med underlag av elbilar för att privata aktörer, parkeringshus, restauranger, köpcentra ska själva bekosta långsamladdplatser för dem. Antingen för att tjäna pengar på att erbjuda ström eller genom att locka kunder till sig genom att erbjuda gratis laddning.

Framtida elbilar kommer ha större batterier som kan laddas snabbare. Snabbare laddning kommer kräva högre laddeffekt – som klaras av genom montering av fler laddmoduler. Längre räckvidd kan vid första anblicken verka ge att vissa laddstationer blir ”onödiga”. Varför ska man ha laddstationer var femte mil om elbilarna kan åka 30? Fast en fossilbil kan ha över 100 mils räckvidd – ändå står bensinstationerna mycket närmare än så! Folk kommer ha sina favoriter, välja laddstation efter olika preferenser eller när barnen i bilen börjar skrika efter glass. Stationerna kommer efter ett tag även tävla om kunderna – ladda hos oss så får du en badboll.

Men strömförsörjningen då? Klarar vi av så många elbilar i Sverige? Hur skulle det gå om alla bilar i Sverige var elbilar? Läs om det här.

Tagged , , , . Bookmark the permalink.