Tyska tidningen taz skriver 18/11 att Hanhikivi är nära kollaps. Delar en översättning av texten:
Ryskt företag planerar reaktor
Tvivel kring byggandet av kärnkraftverk i Finland
Det planerade kärnkraftverket Hanhikivi kan vara på väg att misslyckas. Det är oklart om det ens kommer att finnas en
efterfrågan på kraftverkets el.
STOCKHOLM taz | Kostnaderna är höga, tidsplanen för byggstart och driftsättning har reviderats och skjutits upp flera
gånger. Planeringsdokumenten är så bristfälliga att projektet fortfarande inte är färdigt för godkännande även efter en
sexårig ansökningsprocess.
Och de flesta oberoende analyser utgår från att projektet varken kan bli lönsamt eller att det finns något behov av det
som ska produceras här. Nyligen framkom det att det också finns en enorm finansieringsbrist, och nu väcker militären
ytterligare oro för den nationella säkerheten.
Vi talar om det nya finska kärnkraftverksprojektet Hanhikivi. Landet har som bekant redan gjort sig ett namn med
Olkiluoto-3-fiaskot. Finlands femte kärnreaktor, som skulle leverera el 2009, är fortfarande inte färdig, 16 år efter
det att bygget påbörjades, men har redan kostat mer än tre gånger så mycket som ursprungligen planerat.
Historien om reaktor nummer sex, Hanhikivi, uppkallad efter den halvö vid Östersjöns strand där den ska byggas,
utvecklades ännu mer kaotiskt. Den planerades 2007 och skulle ursprungligen tas i drift 2016. Ursprungligen skulle det
tyska energibolaget Eon bygga reaktorn, men det hoppade av projektet för tio år sedan.
En reaktor från det ryska företaget Rosatom
Det verkade vara slut, eftersom det inte gick att hitta något annat energibolag som ville ta risken att bygga och driva
ett nytt kärnkraftverk. Efter ett märkligt intermezzo med ett kroatiskt halmgubbsföretag dök en aktör upp som hade mer
politiska än ekonomiska intressen i ett engagemang i Finland: det ryska statliga företaget Rosatom.
Deras erbjudande: en reaktor av typen VVER-1200, som redan är i drift i närheten av S:t Petersburg och i Vitryssland,
skulle finansieras och byggas till stor del med ryskt kapital och efter färdigställandet drivas av Fennovoima, en
utvecklare som delvis ägs av Rosatom. Projektets medfinansiärer och aktieägare - tre dussin företag och kommunala
elbolag - lockades av ett skattesubventionerat elinköp, och Rosatom åtog sig att förse dem med el till ett fast
självkostnadspris i tolv år.
Men det som kanske verkade attraktivt för nästan tio år sedan är det inte längre. Redan 2018 konstaterades det i en
studie att även detta självkostnadspris skulle vara en tredjedel högre än vindkraftens, och att Hanhikivis kärnkraft
skulle bli en säker förlustbringande verksamhet. Under tiden har produktionskostnaderna för elektricitet förskjutits
ytterligare till kärnkraftens nackdel. "Vi har försökt att komma ur projektet sedan 2013", rapporterade till exempel
Ragnar Lundqvist, borgmästare i Raseborg, en av investerarkommunerna, i somras: "Men vi kan inte hitta någon köpare."
Aktieägarna har ännu fler bekymmer. Utan att ha fått något bygglov från den finska kärnkraftsmyndigheten Stuk har man
redan investerat en miljard euro i planeringskostnader och förberedande byggnadsarbeten. När de talade till TV verkade
företrädare för flera kommuner och företag alltmer nervösa för projektets framtid.
Slösa bort ytterligare en miljard euro?
Skulle det inte vara mest meningsfullt att dra ut repsnöret innan ytterligare miljarder euro slösas bort? I början av
sommaren kom det för första gången signaler från byggherren själv som kunde tolkas som en omprövning. Fennovoima
meddelade att de beräknade byggkostnaderna skulle öka med mer än ytterligare en miljard euro till 7,5 miljarder euro.
Dessutom kommer tidsfristen för att samla in handlingar för bygglov att försenas ytterligare, vilket hotar att leda till
ytterligare kostnadsökningar. Samtidigt varnade byggherrarna för första gången för nya "finansiella risker och
osäkerhetsfaktorer" som inte bara skulle påverka tidsplanen utan även "finansieringen av projektet".
När taz frågade Fennovoimas vd Joachim Specht ville han inte gå närmare in på dessa "risker och osäkerhetsfaktorer".
Finansieringen hade faktiskt redan 2015 angetts som säkrad. Den största delen av byggkostnaderna skulle finansieras av
det ryska finansministeriets "nationella välfärdsfond", som Moskva hade inrättat för att täcka underskott i
pensionssystemet. Finns det tvivel i Moskva om finansieringen av projektet? "Vi känner inte till några sådana problem",
betonade Specht. Samma svar gavs på frågan om finländska aktieägares finansieringsproblem.
Men i slutet av september erkände Rosatom plötsligt att det fanns en finansieringslucka: det saknades 2 miljarder euro,
förklarade Rosatoms chef Kirill Komarov vid ett besök i Helsingfors, som man hoppades kunna täcka med nya banklån.
Oro för "geopolitiska risker
I oktober meddelade det finska försvarsministeriet att man arbetade med en analys av i vilken utsträckning detta
kärnkraftverk under rysk ledning, som är beroende av ryska leveranser av bränsleelement för sin drift, överhuvudtaget är
förenligt med landets säkerhetsintressen eller om det finns alltför stora "geopolitiska risker". En taleskvinna för
ministeriet ville inte svara på frågan om hela projektet kan vara på väg att kollapsa, men betonade: "Vi ser tydligare
än tidigare att det finns ett behov av en sådan analys.
Men behöver inte Finland denna kärnkraftsel? En färsk undersökning av Sitra Innovation Foundation, som är en del av
Finlands riksdag, tror inte det. Den räknar med att Finlands elbehov kommer att fördubblas fram till 2050 och vill täcka
det främst genom en omfattande utbyggnad av vindkraften. Den framtida kärnkraften från Hanhikivi kärnkraftverk nämns
endast som en fotnot i hennes studie: Projektet är alltför osäkert för att överhuvudtaget övervägas.
En liknande slutsats kan dras av en analys som gjordes av den finska klimatpanelen i juni. Beslutet att bygga ny
kärnkraft i Finland var ett politiskt beslut och återspeglade politikernas prioriteringar, betonade Peter Lund,
fysikprofessor och vice ordförande i panelen, vid presentationen av denna rapport: "Jag tror inte att marknaden har
något intresse av att bygga ut kärnkraften."
Bankerna kommer säkerligen att titta noga på dessa studier innan de lägger miljarder på ett kärnkraftsprojekt som man
ständigt tvivlar på. "Beslutet att göra dessa dyra och långsiktiga investeringar fattades när världen såg helt
annorlunda ut", säger elmarknadsexpert Iivo Vehviläinen. Han uppskattar att även Olkiluoto 3 - om reaktorn verkligen
skulle anslutas till elnätet år 2022, vilket var den senaste planeringen - aldrig kommer att fungera på ett lönsamt sätt.
Detta gäller i ännu högre grad kärnkraftverket Hanhikivi, som Fennovoima för närvarande räknar med att börja byggas 2023
och som eventuellt kan vara färdigt i början av 2030-talet: "Redan nu och i ännu högre grad i framtiden kan el
produceras billigare med hjälp av andra produktionsmetoder som har införts snabbare än väntat.
