Mitt i sommaren startas oljekraftverk och skattebetalarna tvingas betala 300 miljoner kronor för att panikstarta nedlagd kärnkraft.
Effektbristen i Skåne beror på dåliga elnät och att ingen tagit beslut om att bygga nytt i tid. Nu hotas tusentals jobb.
Men bakom kulisserna döljer sig något mycket värre.
Elva hektar. Projektledaren på Profilgruppen i Åseda, Lars-Göran Nilsson, blickar ut över elva hektar stenskrovel och brungräs.
– Här ska nästa utbyggnad ligga. När den blir aktuell.
Bolaget som tillverkar aluminiumprofiler som blir till bland annat hjulupphängningar i bilar och balkongramar har just byggt en ny produktionslinje som sysselsätter 35 personer i Åseda med 2.700 invånare.
Det motsvarar 31.000 anställda i Stor-Stockholm.
En av de stora utmaningarna var att få ström. Fyra år innan bygget jobbade Lars-Göran Nilsson hårt tillsammans med kommunen och Eon.
– Till slut löste det sig med minsta marginal, säger han.
Till nästa utbyggnad är det mer ovisst. Långsiktigt vill de tredubbla effekten från nuvarande 10 megawatt.
– Det är ännu olöst. Men vi har ett bra samarbete med nätägaren.
Han är inte ensam. Redan för ett år sedan varnade Svenska Kraftnät för effektbrist. Bageribolaget Pågens i Malmö fick nej av ägaren till det regionala elnätet Eon för att expandera.
Eons vd Johan Mörnstam skyllde på statliga Svenska Kraftnät med ansvar för det stora stamnätet som inte klarar att överföra efterfrågad el till södra Sverige.
Samtidigt hade Eon själv bara ett par månader tidigare lagt ner det så kallade Heleneholmsverket, ett gasverk i Malmö, efter skattehöjningar.
Det var inte lönsamt. Elproducenter har inget samhällsansvar.
Frågan är – vem har det?
Det började med en Danmarksstrid.
Barsebäcks sista kärnkraftsreaktor lades ner 2005. Då upphörde nästan all elproduktion i Skåne. Överföringskapaciteten norrifrån – där det fanns mycket vattenkraftsel – var svag.
Effektbrist i Skåne borde då betyda högre pris – men Sverige höll nere priserna genom att strypa export till Danmark. EU bygger på fri rörlighet och organisationen Dansk energi anmälde Sverige till EU.
Svenska Kraftnät ville då på eget bevåg dela in Sverige i fyra elområden för att blidka EU, men avråddes, bland annat i en rapport från myndigheten själv, att låta södra Sverige med knappt någon elproduktion alls utgöra ett eget elområde.
Det skulle bli höga elpriser och effektbrist.
Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg införde ändå 2011 de fyra elområden som finns än i dag.
Tillbaka till Åseda. Lars-Göran Nilsson går in på sitt kontor och säger.
– Vår tuffaste konkurrent ligger också i Sydsverige, men det är ett annat elområde med lägre priser för elöverföringen. Det medför konkurrensnackdelar för oss.
Bara under åren 2018 och 2019 har Skånes elkonsumenter betalat nära en miljard kronor – 959 miljoner – mer för elen jämfört med om samma antal elkonsumenter förbrukat lika mycket i Norrland. Jämfört med Stockholm har elen varit 784 miljoner dyrare under de åren.
Allt enligt siffror från Energimarknadsinspektionen som DN begärt ut.
● ● ●
Men det fanns något som skulle ha ställt allt till rätta.
Ett slags helig graal.
– Sydvästlänken kommer att minska risken för skillnader i elpriset mellan södra Sverige och resten av landet, skrev Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg i ett pressmeddelande i december 2011.
En 85 mil lång ”elmotorväg” skulle lösa allt. Även ge den stabilitet i Skånes alla elnät som saknats sedan Barsebäck lades ner.
Förenklat skulle Sydvästlänken forsla vattenkraftsel från norra Sverige och ge 25 procent mer kapacitet, totalt 2x600 megawatt, lika mycket som de två kärnkraftsreaktorerna i Barsebäck producerat. Sydvästlänken är Svenska Kraftnäts största investering hittills och budgeterades till 7,3 miljarder kronor.
Allt skulle stå klart 2014 och driftsättas 2015.
I dag har det gått nära sex år. Inte en enda kilowatt el åkt i ledningarna.
Tyskland har sitt världskända infrastrukturfiasko: den nya storflygplatsen som skulle stå klar i Berlin 2011. Den fungerar fortfarande inte, trots att själva byggnaderna stått klara som ett spökslott i snart ett decennium.
Likheterna är förbluffande stora med en rödglänsande strömstation i Hurva ett par mil nordost om Lund. Byggnader och kraftstolpar i Sydvästlänkens kärna stod klara 2014. Men elstationen som ska omvandla likström till växelström ner till Skåne fungerar fortfarande inte.
Svenska Kraftnäts största infrastrukturinvestering är försenad 19 gånger.
Per Eckemark är divisionschef för nät på Svenska Kraftnät. Han suckar på telefon.
– Leverantören, franska Alstom som köptes upp av General Electric har underskattat utmaningen. Framför allt kontrollsystemet har varit problematiskt, säger han och fortsätter:
– Det är väldigt allvarligt, det är så viktigt för svenska stamnätet, vi räknar med att vi är nära nu. Den blir väldigt viktig.
Det bestämdes tidigt att en del av ledningen skulle vara likström. ABB i Sverige var världsledande och hade tre närmast identiska anläggningar i drift.
Men Svenska Kraftnät valde franska bolaget Alstom som saknade kommersiell erfarenhet av likströmsteknik, eftersom de var snäppet billigare.
Flera källor som DN har pratar med säger att Alstom medvetet lade ett lågt bud för att få in en fot på en lukrativ marknad, men att de inte till fullo behärskade likströmstekniken.
Det senaste beskedet, som också bekräftas av GE Grids Sverigeschef Mikael Grage, är att Sydvästlänken ska driftsättas den 31 oktober i år. Efter 19 förseningar.
Samma dag ska Berlins flygplats öppnas.
– Sydvästlänken kommer tyvärr inte att lösa alla skånska effektproblem, säger Hannes Sonnsjö, handläggare på Länsstyrelsen i Skåne län.
Han utreder det framtida effektbehovet i södra Sverige.
Elen måste nämligen komma vidare från den problemdrabbade Hurvastationen till Malmö, Trelleborg och Helsingborg. Det finns tre regionala stamnätsledningar som börjar bli för gamla och kapaciteten måste fördubblas. Detta ska bli färdigt i bästa fall 2024.
När DN frågar Svenska Kraftnäts nätchef Per Eckemark varför inte dessa ledningar stod klara redan 2015, när Sydvästlänken skulle stå färdig – säger han:
– De hade inte nått sin tekniska livslängd och vi kan inte gissa utan måste få en beställning från regionnätägaren på mer effekt.
Regionnätägare är i detta fall Eon. De kom med en formell beställning att utöka sitt abonnemang från Svenska Kraftnät i Skåne 2016 – med vetskap om att det kunde dröja upp mot ett decennium att förverkliga.
Hannes Sonnsjö på länsstyrelsen i Skåne menar att det pågår ett spel om vem som ska betala för viss överkapacitet. Om Eon begär mer effekt måste de betala för den. Samma gäller mindre lokalnätsbolag som Öresundskraft när de begär hos Eon – liksom Svenska Kraftnät.
Längst ut finns slutanvändarna – som Profilgruppen i Åseda som nu åläggs att betala miljontals kronor för att de vill ha ökad kapacitet.
På Eon är Pernilla Schoug tillförordnad kommunikationschef:
– Den långsiktiga lösningen på kapacitetsfrågan kräver att Svenska Kraftnät förstärker stamnätsledningarna till och inom regionen inom en rimlig tidshorisont. Hon fortsätter:
– Eon investerar 2,8 miljarder kronor i regionnätsprojekt i region Syd mellan 2020 och 2023.
Tillväxtverket släppte den 9 juli en rapport som uppger att mellan 3.000 och 19.000 jobb hotas i Skåne på grund av kapacitetsbrister i elnätet år 2040.
Själva tanken med elområdena var att elproducenterna skulle lockas att investera i elproduktion där elpriset var som dyrast. Det var det i Skåne.
I verkligheten skedde det motsatta.
Vindkraft är det enda förnybara som kan byggas storskaligt i Skåne, förutom att köra gasverk med biogas.
När DN undersöker var Sveriges vindkraft byggts mellan åren 2017 och 2022 är bara en bråkdel i Skåne: 0,45 procent – 37 MW av 8.192 MW. Samtidigt hamnade hela 81 procent – 6.638 MW av 8.192 MW – i Norrland, där den inte behövs. Detta i sin tur genererar miljarder till nätägaren, det affärsdrivande verket Svenska Kraftnät.
Lägg till att elkraft försvunnit i södra Sverige: Gaskraftverket Öresundsverket som stod för halva Malmö stads behov slogs ut av kommersiella skäl i mars 2017.
Det var ungefär då Eon kom in med en ansökan om mer effekt i Skåne.
– Eon visste så klart att det var väldigt sent att komma med en sådan ansökan, men Svenska Kraftnät är också medvetna om att de har gjort för lite och för sent, säger Hannes Sonnsjö på länsstyrelsen i Skåne och fortsätter:
– Där finns ett systemfel: ingen tycks ansvarig för att kapacitet byggs ut i tid.
Ett växande Skåne skulle alltså få vänta till 2024 på mer effekt i ledningarna.
Samtidigt kom allt fler exempel på företag med problem, framför allt Pågens bagerifabrik i Malmö där Eon inte kunde garantera en utbyggnad förra året.
Då klev energiminister Anders Ygeman (S) fram.
Han ville säkra Skånes elförsörjning fram tills att näten byggts ut 2024.
Det var den 25 oktober 2019. Leendena var lättade. Inne på Pågens bageri stod vd:n för Eon Energidistribution Johan Mörnstam, energiminister Anders Ygeman (S) och Pågens vd, Anders Carlsson Jerndal.
De tre männen sade sig ha löst effektbristen i Malmö åren fram till 2024, när de stora näten ska vara på plats. Bland annat genom att elkunder på marknaden kunde dela el med varandra.
Så hette det.
DN kan nu visa en hittills okänd bild av regeringens uppgörelse, som innebär att Eon kan ta ut 8,4 miljarder kronor mer av elkunderna – tvärt emot regeringens intentioner och rakt emot tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (EI).
För att förstå det måste vi gå tillbaka några år.
Elnätföretagen – i detta fall Eon – har ett intäktstak som reglerar vad de maximalt kan ta ut i nätavgifter från sina elkunder under en fyraårsperiod.
Men elnätbolagen har under åren 2012 och 2015 ökat intäkterna med 30 procent mer än vad tillsynsmyndigheten EI ansett vara skäligt – genom att systematiskt klaga hos förvaltningsdomstolen.
– EI har förlorat i domstol vilket har lett till att företagen kunnat fortsätta höja sina nätavgifter mot vår vilja, säger Elon Axberg, analytiker på EI.
Det blåste upp till proteststorm. Hösten 2018 beslutade regeringen och dåvarande energiministern Ibrahim Baylan (S) om en ny nätreglering. Nätavgifterna sänktes med runt 20 procent, ungefär lika mycket som företagen fått igenom i höjningar i domstol.
Tidigare hade också nätbolagen fått skjuta fram outnyttjad intäktsram flera fyraårsperioder. Detta tog nu också energiministern bort efter protesterna mot höga elpriser.
Eon hade då haft 8 miljarder kronor i så kallad outnyttjad intäktsram mellan 2012 och 2015 – alltså en möjlighet att öka nätavgifterna med 8 miljarder kronor. En möjlighet som skulle försvinna över en natt år 2020.
Men i oktober 2019 satt Eon med starka kort på handen – som både nätägare och ägare av ett nedlagt kraftverk i Malmö.
När nya energiministern Anders Ygeman berättade om uppgörelsen på presskonferensen på Pågens fabrik undvek han att nämna några saker. Sänkningarna av elpriser som hans företrädare Ibrahim Baylan genomdrivit för elkunderna försvann i den nya uppgörelsen, bara två månader innan de skulle börja gälla. Även åtstramningen av outnyttjad intäktsram försvann.
Det blev en politisk överenskommelse med nätföretagen som med stor sannolikhet kommer att påverka kunderna.
– Det blev en politisk överenskommelse med nätföretagen som med stor sannolikhet kommer att påverka kunderna, säger Elon Axberg.
Överenskommelsen blev i vintras ett regeringsförslag. Energisajten Second Opinion uppmärksammade sedan att den ansvariga myndigheten EI totalsågade regeringens förslag. I remissvaret skrivs bland annat:
”Eftersom elnätföretagen redan får täckning för sina investeringar i den nuvarande regleringen, så kommer det föreslagna regelverket endast att leda till utökade vinster i elnätsverksamheterna under en period av minst åtta år.”
EI bedömer storleken på de utökade vinsterna för de stora nätbolagen till mellan 30 och 40 miljarder kronor.
EI avråder i, för en myndighet, starka ordalag från hela förslaget.
Trots detta går regeringen vidare med sin uppgörelse att säkra el till Skåne tills näten ska vara utbyggda 2024.
Anders Ygemans pressekreterare skriver i ett sms att regeringen siktar på lagrådsremiss under tidig höst och proposition därefter.
Men det stannar inte där. I uppgörelsen ingick att Eon skulle starta sitt gasverk Heleneholmsverket. Det var nämligen inte bara Öresundsverket, ägt av Uniper, som slog igen av kommersiella skäl. Eons gasverk stängde 2019 efter att regeringen höjt kraftvärmeavgifter.
Men snart ska det stå berett med 100 megawatt för att ingå i Eons så kallade nätkapacitetsreserv.
DN kan nu avslöja att Eon får tillåtelse att ta ut 400 miljoner kronor extra från sina elnätskunder i södra Sverige under fyra år för detta: Eon får alltså ta ut 100 miljoner kronor extra per år från kunderna i södra Sverige för att ha denna så kallade nätkapacitetsreserv, enligt dokument från EI.
Totalt doldes i uppgörelsen att Eon får möjlighet att ta ut 8,4 miljarder extra från sina elkunder.
Men innan uppgörelsen hann träda i kraft utbryter elkaos i Skåne i juni 2020 – i grunden orsakat av att södra Sverige inte kan få nog mycket el när de vill ha det – och att stabiliteten i systemet är för svajig.
Svenska Kraftnät betalade då 300 miljoner kronor för att starta kärnkraft och ett oljekraftverk hann starta i Karlshamn – helt enkelt för att det blev lönsamt.
Mitt i ett stort elöverskott.
I Åseda är Lars-Göran Nilsson ändå hoppfull och ser ljust på framtiden.
Det är full aktivitet i fabriken bakom oss.
– Vi lever ju och verkar i ett av världens mest utvecklade länder, där energiförsörjningen inte skulle behöva vara ett problem. Men var ligger det långsiktiga ansvaret för elförsörjning och nätutbyggnad i Sverige? Jag har inte fått något betryggande svar.