Kärnkraft är inte framtiden

[nek0]

MWall jag är inte någon kärnkraftshatare. Har sagt många gånger att de som tror att det är bästa lösningen får använda sina egna pengar och bygga hur många kärnkraftverk de vill.

Krävs långsiktiga garantier för att någon ska vilja investera. Och så är det vital infrastruktur för en industrination som Sverige.

Är ju bättre att lägga 200 miljarder på ny kärnkraft än på snabbtåg t ex.

Om staten ska satsa pengar då ska staten också äga och driva det. Tycker inte att det är ok att staten ger bort massa pengar till privatpersoner. Staten hjälpte bankerna för något år sedav. Vad hände sen? När bankerna började tjena pengar igen betalade de aldrig tillbaka till staten utan delade ut vinster till sina ägare. Det är samma med snabbtåg eller SAS.

[Nick]

MWall jag är inte någon kärnkraftshatare. Har sagt många gånger att de som tror att det är bästa lösningen får använda sina egna pengar och bygga hur många kärnkraftverk de vill.

Krävs långsiktiga garantier för att någon ska vilja investera. Och så är det vital infrastruktur för en industrination som Sverige.

Är ju bättre att lägga 200 miljarder på ny kärnkraft än på snabbtåg t ex.

Om staten ska satsa pengar då ska staten också äga och driva det. Tycker inte att det är ok att staten ger bort massa pengar till privatpersoner. Staten hjälpte bankerna för något år sedav. Vad hände sen? När bankerna började tjena pengar igen betalade de aldrig tillbaka till staten utan delade ut vinster till sina ägare. Det är samma med snabbtåg eller SAS.

Vill bara flika in att sista bankkrisen kostade inte staten en krona. De fick ett kraftigt överskott på den krisen med rätt många miljarder (ca 12). Krisen på 90 talet kostade dock inledningsvis massor men det var en helt anna form av kris än den senaste (de fick dock tillbaka allt och lite till på avyttringen av aktierna som de övertog i krisen från Nordea men det kunde lika gärna skitigt sig och kostnaden hade varit ett faktum).

SAS ser ju just nu ut att vara ett sorgebarn. Här får ju bolaget aldrig ordning på finanserna så kapitaltillskottet försvinner ju hela tiden. Ända chansen att få tillbaka pengarna för staten här är ju att bolaget vänder, går hysteriskt bra så kursen går upp massor så de kan avyttra aktierna för att få tillbaka kapitalet. Ser dock mörkt ut just nu.

[TiborBlomhall]

Här diskuterar vi kärnkraft, inte vad vi anser om andra forummedlemmar.

Vänligen avstå från personpåhopp!

/Moderatorn

[wannabee]

MWall jag är inte någon kärnkraftshatare. Har sagt många gånger att de som tror att det är bästa lösningen får använda sina egna pengar och bygga hur många kärnkraftverk de vill.

Krävs långsiktiga garantier för att någon ska vilja investera. Och så är det vital infrastruktur för en industrination som Sverige.

Är ju bättre att lägga 200 miljarder på ny kärnkraft än på snabbtåg t ex.

Om staten ska satsa pengar då ska staten också äga och driva det. Tycker inte att det är ok att staten ger bort massa pengar till privatpersoner. Staten hjälpte bankerna för något år sedav. Vad hände sen? När bankerna började tjena pengar igen betalade de aldrig tillbaka till staten utan delade ut vinster till sina ägare. Det är samma med snabbtåg eller SAS.

Har läst att regeringen skulle betala den väldigt dyra ledning som behövs för havsbaserade vindkraftsparker. Så antar att de pengarna går rakt ner i fickorna på privatpersoner, så det är ju inte som om all vindkraft i framtiden kommer att bära sina egna kostnader heller.

Den här debattartikeln antyder ju att det skulle kosta oss miljarder

https://www.svd.se/a/R9mvGd/l-vi-sager- ... entionerna

[chaffis75]

MWall jag är inte någon kärnkraftshatare. Har sagt många gånger att de som tror att det är bästa lösningen får använda sina egna pengar och bygga hur många kärnkraftverk de vill.

Krävs långsiktiga garantier för att någon ska vilja investera. Och så är det vital infrastruktur för en industrination som Sverige.

Är ju bättre att lägga 200 miljarder på ny kärnkraft än på snabbtåg t ex.

Om staten ska satsa pengar då ska staten också äga och driva det. Tycker inte att det är ok att staten ger bort massa pengar till privatpersoner. Staten hjälpte bankerna för något år sedav. Vad hände sen? När bankerna började tjena pengar igen betalade de aldrig tillbaka till staten utan delade ut vinster till sina ägare. Det är samma med snabbtåg eller SAS.

Jag tror inte staten behöver satsa någora pengar, problemet är att om man ska investera några miljarder på ett kärnkraftverk så vill man veta att man får driva de på ett vettigt sätt utan att man plötsligt lägger på tex en effekt skatt, dvs problemet är vad våra politiker kommer tycka om 10 och 30 år.
Kärnkraft är ju en investerings som hamnar på en 60-80 år från beslutet tas till de är dags att lägga ner, då gäller de att våra politiker inte ändrar förutsättningarna vartannat år..

[Zalman3]

Redan idag pratar ju exempelvis Vestas om vindkraftspriser ner mot 23-25 öre per kWh.
Och de skriver fullserviceavtal på 40 år.
Skulle inte förvåna mig om man kommer ner under 20 öre per kWh inom 5 år och att ett vindkraftverk håller i 50 år.

Så allt fler kommuner tar avstånd från kärnkraft.
Man är bränd av erfarenheterna från exempelvis Hanhikivi i Finland.
Det har satsas många miljarder på detta kärnkraftsprojekt, som nu läggs ner.
Och nu blir man stämd på stora belopp på grund av kontraktsbrott.

Dessutom ställs nu krav på solceller, både på kommunala bolag och kommersiella.

Annika Strandhäll (S): "Ställa krav på att installera solceller på offentliga och kommersiella byggnader"

https://www.di.se/ditv/hallbarhet/annik ... byggnader/

22 Svenska kommuner som tar
avstånd från kärnkraft:

Kalix, beslut i KF 2012-02-06.
Piteå, beslut i KF 2012-11-19.

Överkalix, beslut i KF 2013-02-25.
Övertorneå, beslut i KF 2013-05-13.

Skellefteå, yttrande av politisk majoritet, 2014-01-13.
Boden, beslut i KF 2014-02-24.
Robertsfors, beslut i KF 2014-03-05.

Härnösand, yttrande av politisk majoritet, 2015-08-28.
Örnsköldsvik, yttrande av politisk majoritet, 2015-09-22.
Sundsvall, beslut i KF, 2015-09-28.
Timrå, yttrande av politisk majoritet, 2015-10-02.
Kramfors, yttrande av politisk majoritet, 2015-12-07.

Umeå, remissvar enl. Esbo-konventionen, 2016-11-08.

Vännäs, beslut i KS AU, 2017-02-28.
Bjurholm, beslut i KS, 2017-05-23.
Vindeln, beslut i KS, 2017-05-23.
Sorsele, beslut i KF, 2017-06-26.

Nordmaling, yttrande av politisk majoritet, 2018-01-19.
Dorotea, beslut i KS AU, 2018-02-19.
Lycksele, beslut i KS, 2018-05-29.
Arvidsjaur, beslut i KF, 2018-06-18.

Sollefteå, beslut i KS, 2019-11-05.

Tittar man på industrin, så satsar de stort på vindkraft.

[chaffis75]

Redan idag pratar ju exempelvis Vestas om vindkraftspriser ner mot 23-25 öre per kWh.
Och de skriver fullserviceavtal på 40 år.
Skulle inte förvåna mig om man kommer ner under 20 öre per kWh inom 5 år och att ett vindkraftverk håller i 50 år.

Så allt fler kommuner tar avstånd från kärnkraft.
Man är bränd av erfarenheterna från exempelvis Hanhikivi i Finland.
Det har satsas många miljarder på detta kärnkraftsprojekt, som nu läggs ner.
Och nu blir man stämd på stora belopp på grund av kontraktsbrott.

Dessutom ställs nu krav på solceller, både på kommunala bolag och kommersiella.

Annika Strandhäll (S): "Ställa krav på att installera solceller på offentliga och kommersiella byggnader"

https://www.di.se/ditv/hallbarhet/annik ... byggnader/

22 Svenska kommuner som tar
avstånd från kärnkraft:

Kalix, beslut i KF 2012-02-06.
Piteå, beslut i KF 2012-11-19.

Överkalix, beslut i KF 2013-02-25.
Övertorneå, beslut i KF 2013-05-13.

Skellefteå, yttrande av politisk majoritet, 2014-01-13.
Boden, beslut i KF 2014-02-24.
Robertsfors, beslut i KF 2014-03-05.

Härnösand, yttrande av politisk majoritet, 2015-08-28.
Örnsköldsvik, yttrande av politisk majoritet, 2015-09-22.
Sundsvall, beslut i KF, 2015-09-28.
Timrå, yttrande av politisk majoritet, 2015-10-02.
Kramfors, yttrande av politisk majoritet, 2015-12-07.

Umeå, remissvar enl. Esbo-konventionen, 2016-11-08.

Vännäs, beslut i KS AU, 2017-02-28.
Bjurholm, beslut i KS, 2017-05-23.
Vindeln, beslut i KS, 2017-05-23.
Sorsele, beslut i KF, 2017-06-26.

Nordmaling, yttrande av politisk majoritet, 2018-01-19.
Dorotea, beslut i KS AU, 2018-02-19.
Lycksele, beslut i KS, 2018-05-29.
Arvidsjaur, beslut i KF, 2018-06-18.

Sollefteå, beslut i KS, 2019-11-05.

Tittar man på industrin, så satsar de stort på vindkraft.

sca.png

Men är de någon som ifrågasätter vilket pris de kan leverera till? De som jag ifrågasätter är hur man ska lösa sig effekt frågan när de är - 20 grader eller kallare i hela landet och de samtisigt är vindstilla. Solel är inte ens lönt att prata om då, de är mörkt.. Hittills har man löst de med kol och gas i söder och vatten i norr men vi ser ju att detta inte är hållbart.. Prova kolla elpriserna i se4 (obs de är sommar nu, ingen har värmen på i husen) så ska du se.. Och jo vi är sammankopplade med Europa och vi kommer inte klippa den ledningen.

[Zalman3]

Nej, kärnkraft är inte lösningen för Sverige.
Energiexperten Amory B. Lovins: Ingen ny typ eller storlek av reaktor kan ändra på detta.

Omställningen kräver billiga, snabba och säkra lösningar – inte dyra, långsamma och spekulativa, skriver Amory B. Lovins,
energiexpert och en av världens mest kända förespråkare för energieffektivisering, som just nu är på besök i Sverige.

Nästa steg i Sveriges utveckling blir att fullborda resan från 70 till 100 procent förnybar elektricitet när Sveriges sex kärnreaktorer, som börjar bli till åren och knappast är lönsamma längre, stängs på 2040-talet – troligen tidigare.

Detta kräver ytterligare effektivisering, att man elektrifierar transporter och industrier, samt investerar i den mest kostnadseffektiva elproduktionen och ett kraftnät som är pålitligt.

En noggrann, detaljerad och profetisk analys som Vattenfall gjorde 1989 visade hur mer än hälften av Sveriges elkonsumtion kunde undvikas genom effektiviserad elanvändning, dessutom betydligt billigare än alternativet att bygga ny elproduktion.

Även med drygt 50 procent ekonomisk tillväxt skulle kärnkraften kunna avvecklas enligt folkomröstningens resultat, koldioxidutsläppen från energisektorn minska med en tredjedel och årliga energikostnaderna minska med 6 miljarder kronor.
I verkligheten lyckades effektiviseringen ännu bättre samtidigt som den ekonomiska tillväxten blev tre gånger så stor som förväntat. Nu finns ännu bättre teknik, och Sverige kan prestera bättre.

Om byggnader, fabriker och elektriska fordon utformas som helt integrerade system kan mångfalt mer energi sparas än man tidigare trott, och rentav med billigare metoder.

Inne i mitt solvärmda, välisolerade hus från 1983 i Klippiga bergen (på 2 200 meters höjd och med temperaturer ner till -44°C) mognar nu den 80:e bananskörden. Det vi sparade på att inte sätta in ett uppvärmningssystem betalade mer än väl byggkostnaden för all extra isolering och effektivisering.

Dagens bästa fönster är tre gånger effektivare än de som fanns 1987, de isolerar lika mycket som 16–22 rutor, ser ut som två och kostar mindre än tre.

Mina medarbetare har moderniserat industrier för 60 miljarder dollar med energibesparingar på 30–60 procent i gamla fabriker, som lönade sig inom några år. Och 40–90 procent i nya fabriker, dessutom till lägre kostnader.

Smartare byggnadsdesign kan med lönsamhet spara hälften av världens cement och stål. Ultralätta kolfiberbilar som är 2–3 gånger effektivare än dagens metallbilar (och därmed billigare att elektrifiera och ladda) går att tillverka med lönsamhet.
Enligt uppgift planeras tillverkning i Kina där man sparar in 79 procent av stålet jämfört med metallbilar. Man sparar också in på batterimaterial.

Svensk vind- och solenergi kostar nu ungefär häften så mycket per kWh som ny kärnkraft (enligt Energiforsk, vars uppskattningar av kostnaderna för kärnkraft har kritiserats som alltför låga).

Dessa förnybara energislag är de billigaste kraftkällorna i 91 procent av världen, har erövrat 95 procent av den globala marknaden för nyproduktion och får 10–20 gånger mer investeringskapital än kärnkraften.

Förnybara källor och effektiv konsumtion sparar mest koldioxidutsläpp per krona och år.
Att i stället anlägga dyrare kärnkraftverk skulle förvärra klimatförändringarna. Ingen ny typ eller storlek av reaktor kan ändra på detta.
Den brådskande omställningen kräver billiga, snabba och säkra lösningar, inte dyra, långsamma, spekulativa.
Sveriges plan på 120 TWh om året från havsbaserad vindkraft är en klimatmässig, industristrategisk och ekonomisk vinnare.

Putins krig förstärker argumentet för effektivisering och förnybar energi. Det gäller särskilt sådan som bygger på decentraliserad produktion som kan leverera även utan omgivande elnät.

Det händer inte sällan att kärnkraftverk måste stängas under långa och oförutsägbara perioder, som i Japan och Frankrike. När hälften av de åldrande kärnkraftverken är stängda för reparation och säkerhetskontroller har dessa länder minskat kärnkraften mer än Tysklands totala stängning av kärnkraftverk sedan år 2000.

Och när Frankrikes leverantör av anläggningar och kärnbränsle är ur stånd att finansiera ersättningar importerar Frankrike rekordmycket el från Tysklands till hälften förnybara, diversifierade och konkurrenskraftiga el som produceras billigare och pålitligare.

Som jämförelse kan nämnas att det kärn- och vattenkraftsfria, högeffektiva Danmark till fyra femtedelar får sin el från förnybara källor, med lägre konsumentpriser än Sverige. I Danmark och Tyskland är leveranssäkerheten större än Sverige.
Det finns tio koldioxidfria sätt att balansera elnätet – där stora batterier är de dyraste – som kan garantera tillförlitlig el billigare än med kärnkraftverk i kraftnätet.

Den mycket tillförlitliga tyska systemoperatören 50Hertz – med 62 procent förnybar energi som planeras vara 100 procent år 2032 – konstaterar att mulna, vindstilla vinterperioder är långt mer hanterbara än vad som ofta påstås.

Sveriges vattenkraftstäta system skulle kunna hantera sol- och vindel ännu lättare. Modeller som påstår motsatsen begränsar eller utelämnar helt enkelt de flesta av de tio bättre sätten.

Kärnkraften världen över befinner sig i långsam kommersiell kollaps och dör av marknadskrafternas obönhörliga attack.

Dess förespråkare och kritiker behöver inte vara eniga om detaljer för att respektera den fria marknadens domslut. Kärnkraften har slutgiltigt förlorat på konkurrensutsatta marknader jorden runt.

Det finns ingen välgrundad anledning för Sverige att föredra den föråldrade teknik som har tjänat landet väl historiskt men som nu har blivit upphunnen av bättre möjligheter.

Amory B. Lovins, fysiker och adjungerad professor i civil and Environmental Engineering vid Stanford-universitetet i USA. Har tidigare varit rådgivare till USA:s energi- och försvarsdepartement. Har bland annat tilldelats Volvos miljöpris och Right Livelihood-priset och är utländsk medlem av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Jxd ... or-sverige

[chaffis75]

Nej, kärnkraft är inte lösningen för Sverige.
Energiexperten Amory B. Lovins: Ingen ny typ eller storlek av reaktor kan ändra på detta.

Omställningen kräver billiga, snabba och säkra lösningar – inte dyra, långsamma och spekulativa, skriver Amory B. Lovins,
energiexpert och en av världens mest kända förespråkare för energieffektivisering, som just nu är på besök i Sverige.

Nästa steg i Sveriges utveckling blir att fullborda resan från 70 till 100 procent förnybar elektricitet när Sveriges sex kärnreaktorer, som börjar bli till åren och knappast är lönsamma längre, stängs på 2040-talet – troligen tidigare.

Detta kräver ytterligare effektivisering, att man elektrifierar transporter och industrier, samt investerar i den mest kostnadseffektiva elproduktionen och ett kraftnät som är pålitligt.

En noggrann, detaljerad och profetisk analys som Vattenfall gjorde 1989 visade hur mer än hälften av Sveriges elkonsumtion kunde undvikas genom effektiviserad elanvändning, dessutom betydligt billigare än alternativet att bygga ny elproduktion.

Även med drygt 50 procent ekonomisk tillväxt skulle kärnkraften kunna avvecklas enligt folkomröstningens resultat, koldioxidutsläppen från energisektorn minska med en tredjedel och årliga energikostnaderna minska med 6 miljarder kronor.
I verkligheten lyckades effektiviseringen ännu bättre samtidigt som den ekonomiska tillväxten blev tre gånger så stor som förväntat. Nu finns ännu bättre teknik, och Sverige kan prestera bättre.

Om byggnader, fabriker och elektriska fordon utformas som helt integrerade system kan mångfalt mer energi sparas än man tidigare trott, och rentav med billigare metoder.

Inne i mitt solvärmda, välisolerade hus från 1983 i Klippiga bergen (på 2 200 meters höjd och med temperaturer ner till -44°C) mognar nu den 80:e bananskörden. Det vi sparade på att inte sätta in ett uppvärmningssystem betalade mer än väl byggkostnaden för all extra isolering och effektivisering.

Dagens bästa fönster är tre gånger effektivare än de som fanns 1987, de isolerar lika mycket som 16–22 rutor, ser ut som två och kostar mindre än tre.

Mina medarbetare har moderniserat industrier för 60 miljarder dollar med energibesparingar på 30–60 procent i gamla fabriker, som lönade sig inom några år. Och 40–90 procent i nya fabriker, dessutom till lägre kostnader.

Smartare byggnadsdesign kan med lönsamhet spara hälften av världens cement och stål. Ultralätta kolfiberbilar som är 2–3 gånger effektivare än dagens metallbilar (och därmed billigare att elektrifiera och ladda) går att tillverka med lönsamhet.
Enligt uppgift planeras tillverkning i Kina där man sparar in 79 procent av stålet jämfört med metallbilar. Man sparar också in på batterimaterial.

Svensk vind- och solenergi kostar nu ungefär häften så mycket per kWh som ny kärnkraft (enligt Energiforsk, vars uppskattningar av kostnaderna för kärnkraft har kritiserats som alltför låga).

Dessa förnybara energislag är de billigaste kraftkällorna i 91 procent av världen, har erövrat 95 procent av den globala marknaden för nyproduktion och får 10–20 gånger mer investeringskapital än kärnkraften.

Förnybara källor och effektiv konsumtion sparar mest koldioxidutsläpp per krona och år.
Att i stället anlägga dyrare kärnkraftverk skulle förvärra klimatförändringarna. Ingen ny typ eller storlek av reaktor kan ändra på detta.
Den brådskande omställningen kräver billiga, snabba och säkra lösningar, inte dyra, långsamma, spekulativa.
Sveriges plan på 120 TWh om året från havsbaserad vindkraft är en klimatmässig, industristrategisk och ekonomisk vinnare.

Putins krig förstärker argumentet för effektivisering och förnybar energi. Det gäller särskilt sådan som bygger på decentraliserad produktion som kan leverera även utan omgivande elnät.

Det händer inte sällan att kärnkraftverk måste stängas under långa och oförutsägbara perioder, som i Japan och Frankrike. När hälften av de åldrande kärnkraftverken är stängda för reparation och säkerhetskontroller har dessa länder minskat kärnkraften mer än Tysklands totala stängning av kärnkraftverk sedan år 2000.

Och när Frankrikes leverantör av anläggningar och kärnbränsle är ur stånd att finansiera ersättningar importerar Frankrike rekordmycket el från Tysklands till hälften förnybara, diversifierade och konkurrenskraftiga el som produceras billigare och pålitligare.

Som jämförelse kan nämnas att det kärn- och vattenkraftsfria, högeffektiva Danmark till fyra femtedelar får sin el från förnybara källor, med lägre konsumentpriser än Sverige. I Danmark och Tyskland är leveranssäkerheten större än Sverige.
Det finns tio koldioxidfria sätt att balansera elnätet – där stora batterier är de dyraste – som kan garantera tillförlitlig el billigare än med kärnkraftverk i kraftnätet.

Den mycket tillförlitliga tyska systemoperatören 50Hertz – med 62 procent förnybar energi som planeras vara 100 procent år 2032 – konstaterar att mulna, vindstilla vinterperioder är långt mer hanterbara än vad som ofta påstås.

Sveriges vattenkraftstäta system skulle kunna hantera sol- och vindel ännu lättare. Modeller som påstår motsatsen begränsar eller utelämnar helt enkelt de flesta av de tio bättre sätten.

Kärnkraften världen över befinner sig i långsam kommersiell kollaps och dör av marknadskrafternas obönhörliga attack.

Dess förespråkare och kritiker behöver inte vara eniga om detaljer för att respektera den fria marknadens domslut. Kärnkraften har slutgiltigt förlorat på konkurrensutsatta marknader jorden runt.

Det finns ingen välgrundad anledning för Sverige att föredra den föråldrade teknik som har tjänat landet väl historiskt men som nu har blivit upphunnen av bättre möjligheter.

Amory B. Lovins, fysiker och adjungerad professor i civil and Environmental Engineering vid Stanford-universitetet i USA. Har tidigare varit rådgivare till USA:s energi- och försvarsdepartement. Har bland annat tilldelats Volvos miljöpris och Right Livelihood-priset och är utländsk medlem av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Jxd ... or-sverige

Som vanligt inga svar på frågan. Obs experter är ofta väldigt duktiga men de ser ofta frågan mest från en vinkel och inte systemet.
Om nu vattenkraften sägs lösa problemet så ser jag inte varför.
Prova lyssna på detta avsnitt, här är en som är orrolig för vår kraft system.
[Solcellskollens podcast] Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät #solcellskollensPodcast
https://podcastaddict.com/episode/135547781 via @PodcastAddict

[niklas12]

Nej, kärnkraft är inte lösningen för Sverige.
Energiexperten Amory B. Lovins: Ingen ny typ eller storlek av reaktor kan ändra på detta.

Omställningen kräver billiga, snabba och säkra lösningar – inte dyra, långsamma och spekulativa, skriver Amory B. Lovins,
energiexpert och en av världens mest kända förespråkare för energieffektivisering, som just nu är på besök i Sverige.

Nästa steg i Sveriges utveckling blir att fullborda resan från 70 till 100 procent förnybar elektricitet när Sveriges sex kärnreaktorer, som börjar bli till åren och knappast är lönsamma längre, stängs på 2040-talet – troligen tidigare.

Detta kräver ytterligare effektivisering, att man elektrifierar transporter och industrier, samt investerar i den mest kostnadseffektiva elproduktionen och ett kraftnät som är pålitligt.

En noggrann, detaljerad och profetisk analys som Vattenfall gjorde 1989 visade hur mer än hälften av Sveriges elkonsumtion kunde undvikas genom effektiviserad elanvändning, dessutom betydligt billigare än alternativet att bygga ny elproduktion.

Även med drygt 50 procent ekonomisk tillväxt skulle kärnkraften kunna avvecklas enligt folkomröstningens resultat, koldioxidutsläppen från energisektorn minska med en tredjedel och årliga energikostnaderna minska med 6 miljarder kronor.
I verkligheten lyckades effektiviseringen ännu bättre samtidigt som den ekonomiska tillväxten blev tre gånger så stor som förväntat. Nu finns ännu bättre teknik, och Sverige kan prestera bättre.

Om byggnader, fabriker och elektriska fordon utformas som helt integrerade system kan mångfalt mer energi sparas än man tidigare trott, och rentav med billigare metoder.

Inne i mitt solvärmda, välisolerade hus från 1983 i Klippiga bergen (på 2 200 meters höjd och med temperaturer ner till -44°C) mognar nu den 80:e bananskörden. Det vi sparade på att inte sätta in ett uppvärmningssystem betalade mer än väl byggkostnaden för all extra isolering och effektivisering.

Dagens bästa fönster är tre gånger effektivare än de som fanns 1987, de isolerar lika mycket som 16–22 rutor, ser ut som två och kostar mindre än tre.

Mina medarbetare har moderniserat industrier för 60 miljarder dollar med energibesparingar på 30–60 procent i gamla fabriker, som lönade sig inom några år. Och 40–90 procent i nya fabriker, dessutom till lägre kostnader.

Smartare byggnadsdesign kan med lönsamhet spara hälften av världens cement och stål. Ultralätta kolfiberbilar som är 2–3 gånger effektivare än dagens metallbilar (och därmed billigare att elektrifiera och ladda) går att tillverka med lönsamhet.
Enligt uppgift planeras tillverkning i Kina där man sparar in 79 procent av stålet jämfört med metallbilar. Man sparar också in på batterimaterial.

Svensk vind- och solenergi kostar nu ungefär häften så mycket per kWh som ny kärnkraft (enligt Energiforsk, vars uppskattningar av kostnaderna för kärnkraft har kritiserats som alltför låga).

Dessa förnybara energislag är de billigaste kraftkällorna i 91 procent av världen, har erövrat 95 procent av den globala marknaden för nyproduktion och får 10–20 gånger mer investeringskapital än kärnkraften.

Förnybara källor och effektiv konsumtion sparar mest koldioxidutsläpp per krona och år.
Att i stället anlägga dyrare kärnkraftverk skulle förvärra klimatförändringarna. Ingen ny typ eller storlek av reaktor kan ändra på detta.
Den brådskande omställningen kräver billiga, snabba och säkra lösningar, inte dyra, långsamma, spekulativa.
Sveriges plan på 120 TWh om året från havsbaserad vindkraft är en klimatmässig, industristrategisk och ekonomisk vinnare.

Putins krig förstärker argumentet för effektivisering och förnybar energi. Det gäller särskilt sådan som bygger på decentraliserad produktion som kan leverera även utan omgivande elnät.

Det händer inte sällan att kärnkraftverk måste stängas under långa och oförutsägbara perioder, som i Japan och Frankrike. När hälften av de åldrande kärnkraftverken är stängda för reparation och säkerhetskontroller har dessa länder minskat kärnkraften mer än Tysklands totala stängning av kärnkraftverk sedan år 2000.

Och när Frankrikes leverantör av anläggningar och kärnbränsle är ur stånd att finansiera ersättningar importerar Frankrike rekordmycket el från Tysklands till hälften förnybara, diversifierade och konkurrenskraftiga el som produceras billigare och pålitligare.

Som jämförelse kan nämnas att det kärn- och vattenkraftsfria, högeffektiva Danmark till fyra femtedelar får sin el från förnybara källor, med lägre konsumentpriser än Sverige. I Danmark och Tyskland är leveranssäkerheten större än Sverige.
Det finns tio koldioxidfria sätt att balansera elnätet – där stora batterier är de dyraste – som kan garantera tillförlitlig el billigare än med kärnkraftverk i kraftnätet.

Den mycket tillförlitliga tyska systemoperatören 50Hertz – med 62 procent förnybar energi som planeras vara 100 procent år 2032 – konstaterar att mulna, vindstilla vinterperioder är långt mer hanterbara än vad som ofta påstås.

Sveriges vattenkraftstäta system skulle kunna hantera sol- och vindel ännu lättare. Modeller som påstår motsatsen begränsar eller utelämnar helt enkelt de flesta av de tio bättre sätten.

Kärnkraften världen över befinner sig i långsam kommersiell kollaps och dör av marknadskrafternas obönhörliga attack.

Dess förespråkare och kritiker behöver inte vara eniga om detaljer för att respektera den fria marknadens domslut. Kärnkraften har slutgiltigt förlorat på konkurrensutsatta marknader jorden runt.

Det finns ingen välgrundad anledning för Sverige att föredra den föråldrade teknik som har tjänat landet väl historiskt men som nu har blivit upphunnen av bättre möjligheter.

Amory B. Lovins, fysiker och adjungerad professor i civil and Environmental Engineering vid Stanford-universitetet i USA. Har tidigare varit rådgivare till USA:s energi- och försvarsdepartement. Har bland annat tilldelats Volvos miljöpris och Right Livelihood-priset och är utländsk medlem av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Jxd ... or-sverige

Om ni vindkraft är så fantastiskt billigt att producera varför behöver vi skattebetalare stå för anslutningen till de havsbaserade vindkraftsparkerna ?
De kostnaderna borde de ju kunna bära själva särskilt om de nu skulle producera el i 50år

[Zalman3]

2016 fick Amory Lovins ett hederspris av den tyska regeringen för att bidragit till att skapa en teoretisk grund för Energiewende, den tyska omställningen till förnybar energi och ökad energieffektivisering. Förutom att ge sin syn Energiewende får vi höra om hur Amory resonerar kring utmaningen att säkra tillgången av el under förhållandevis långa perioder av lite sol och vind.

https://www.solcellskollen.se/podcast/a ... tivisering

Amory Lovins pratar bland annat om vämepumpar med 6-15 cop värden och att
SMR ger 12 till 50 ggr dyrare el än sol och vind.

Amory Lovins är en varm förespråkare av effektivisering.
En noggrann, detaljerad och profetisk analys som Vattenfall gjorde 1989 visade hur mer än hälften av
Sveriges elkonsumtion kunde undvikas genom effektiviserad elanvändning,
dessutom betydligt billigare än alternativet att bygga ny elproduktion.

Amory Lovins hus har ingen konventionell uppvärmning alls.
Inne i mitt solvärmda, välisolerade hus från 1983 i Klippiga bergen (på 2 200 meters höjd och med temperaturer ner till -44°C) mognar nu den 80:e bananskörden. Det vi sparade på att inte sätta in ett uppvärmningssystem betalade mer än väl byggkostnaden för all extra isolering och effektivisering.

Ett exempel på hur stor skillnad det kan vara är 2 för villaägare jag känner.
De har liknade storlek på sina hus och har ungefär samma temp i huset. Så komfortmässigt är det ingen större skillnad.
Dock är det ena ett gammalt dragit hus med bara direktelvärme, det andra nybyggt med bergvärme.

Total elförbrukning per år.
Gammalt hus med direktel ca 47.000kWh per år
Snitthus i Sverige ca 20.000kWh per år
Nytt välisolerat hus med bergvärme ca 9.700kWh per år.

[Klintan]

Har hänt rätt mycket i energieffektivisering sedan 1989... Ingen sitter frivilligt med ett hus med direktverkande elvärme med de elpriser som kommer i vinter.

[chaffis75]

2016 fick Amory Lovins ett hederspris av den tyska regeringen för att bidragit till att skapa en teoretisk grund för Energiewende, den tyska omställningen till förnybar energi och ökad energieffektivisering. Förutom att ge sin syn Energiewende får vi höra om hur Amory resonerar kring utmaningen att säkra tillgången av el under förhållandevis långa perioder av lite sol och vind.

https://www.solcellskollen.se/podcast/a ... tivisering

Amory Lovins pratar bland annat om vämepumpar med 6-15 cop värden och att
SMR ger 12 till 50 ggr dyrare el än sol och vind.

Amory Lovins är en varm förespråkare av effektivisering.
En noggrann, detaljerad och profetisk analys som Vattenfall gjorde 1989 visade hur mer än hälften av
Sveriges elkonsumtion kunde undvikas genom effektiviserad elanvändning,
dessutom betydligt billigare än alternativet att bygga ny elproduktion.

Amory Lovins hus har ingen konventionell uppvärmning alls.
Inne i mitt solvärmda, välisolerade hus från 1983 i Klippiga bergen (på 2 200 meters höjd och med temperaturer ner till -44°C) mognar nu den 80:e bananskörden. Det vi sparade på att inte sätta in ett uppvärmningssystem betalade mer än väl byggkostnaden för all extra isolering och effektivisering.

Ett exempel på hur stor skillnad det kan vara är 2 för villaägare jag känner.
De har liknade storlek på sina hus och har ungefär samma temp i huset. Så komfortmässigt är det ingen större skillnad.
Dock är det ena ett gammalt dragit hus med bara direktelvärme, det andra nybyggt med bergvärme.

Total elförbrukning per år.
Gammalt hus med direktel ca 47.000kWh per år
Snitthus i Sverige ca 20.000kWh per år
Nytt välisolerat hus med bergvärme ca 9.700kWh per år.

Man ingen i Sverige värmer väl sitt hus idag så hela artikeln ärju icke relevant. Senaste veckan har medelpriset legat på 2-3 kr per kWh med toppar på över 6 kr trots att uppvärmningsbehoven bör vara obefintliga.

[Fredrik j]

Man kyler väl en hel del nere i Europa?

[Klintan]

Man kyler väl en hel del nere i Europa?

Troligtvis inte med direktverkande elvärme.

[Fredrik j]

Man kyler väl en hel del nere i Europa?

Troligtvis inte med direktverkande elvärme.

Jag syftade på kommentaren att elen toppar på 6kr fast det inte finns uppvärmningsbehov.

[Dafro]

Man kyler väl en hel del nere i Europa?

Troligtvis inte med direktverkande elvärme.

Även jag kör 4 AC nu, men drar inte så farligt jämfört med direktverkande el.

[Fredrik j]

Fördelen med kyla är ju att varmt väder oftast kommer tillsammans med mycket sol.

[iAkita]

Undrar varför vi numera bränner enorma mängder olja om vi har så gott om reglerkraft i vattenkraften ?

https://www.nyteknik.se/energi/rekord-i ... vs-7027376

Enorma mängder? Artikeln du länkar till säger 28 000 ton om året. Sätt det i relation till att det varje dag säljs, enligt Drivkraft Sverige, ungefär 16,8 miljoner liter diesel och 7,8 miljoner liter bensin. Mängden olja som förbrukas årligen för elproduktion motsvarar med andra ord mindre än två dagars förbrukning av drivmedel. Jag skulle inte kalla det enorma mängder.
https://carup.se/sa-mycket-extra-tjanar ... r%20bensin.

[niklas12]

Undrar varför vi numera bränner enorma mängder olja om vi har så gott om reglerkraft i vattenkraften ?

https://www.nyteknik.se/energi/rekord-i ... vs-7027376

Enorma mängder? Artikeln du länkar till säger 28 ton om året. Sätt det i relation till att det varje dag säljs, enligt Drivkraft Sverige, ungefär 16,8 miljoner liter diesel och 7,8 miljoner liter bensin. Mängden olja som förbrukas årligen för elproduktion motsvarar med andra ord mindre än två dagars förbrukning av drivmedel. Jag skulle inte kalla det enorma mängder.
https://carup.se/sa-mycket-extra-tjanar ... r%20bensin.

28 000 ton olja bränner vi inte 28ton en viss skillnad.
Vad har förbrukning av drivmedel att göra med våran balansering av kraftnätet ?

Det saknas reglerkraft i södra Sverige pga brist på planerbara energikällor, ju mer vindkraft vi tillför kraftsystemet i södra Sverige desto mer olja kommer vi bränna för att balansera när vindkraften inte kan leverera.

[nek0]

Undrar varför vi numera bränner enorma mängder olja om vi har så gott om reglerkraft i vattenkraften ?

https://www.nyteknik.se/energi/rekord-i ... vs-7027376

Enorma mängder? Artikeln du länkar till säger 28 ton om året. Sätt det i relation till att det varje dag säljs, enligt Drivkraft Sverige, ungefär 16,8 miljoner liter diesel och 7,8 miljoner liter bensin. Mängden olja som förbrukas årligen för elproduktion motsvarar med andra ord mindre än två dagars förbrukning av drivmedel. Jag skulle inte kalla det enorma mängder.
https://carup.se/sa-mycket-extra-tjanar ... r%20bensin.

Artikeln säger inte mycket. Läs den här istället
https://www.uniper.energy/sverige/nyhet ... september/

[Gargamel]

Undrar varför vi numera bränner enorma mängder olja om vi har så gott om reglerkraft i vattenkraften ?

https://www.nyteknik.se/energi/rekord-i ... vs-7027376

Enorma mängder? Artikeln du länkar till säger 28 ton om året. Sätt det i relation till att det varje dag säljs, enligt Drivkraft Sverige, ungefär 16,8 miljoner liter diesel och 7,8 miljoner liter bensin. Mängden olja som förbrukas årligen för elproduktion motsvarar med andra ord mindre än två dagars förbrukning av drivmedel. Jag skulle inte kalla det enorma mängder.
https://carup.se/sa-mycket-extra-tjanar ... r%20bensin.

28 000 ton olja bränner vi inte 28ton en viss skillnad.
Vad har förbrukning av drivmedel att göra med våran balansering av kraftnätet ?

Det saknas reglerkraft i södra Sverige pga brist på planerbara energikällor, ju mer vindkraft vi tillför kraftsystemet i södra Sverige desto mer olja kommer vi bränna för att balansera när vindkraften inte kan leverera.

Det gäller att förvilla och dra halvsanningar så man kan få rätt.

[nek0]

Undrar varför vi numera bränner enorma mängder olja om vi har så gott om reglerkraft i vattenkraften ?

https://www.nyteknik.se/energi/rekord-i ... vs-7027376

Enorma mängder? Artikeln du länkar till säger 28 ton om året. Sätt det i relation till att det varje dag säljs, enligt Drivkraft Sverige, ungefär 16,8 miljoner liter diesel och 7,8 miljoner liter bensin. Mängden olja som förbrukas årligen för elproduktion motsvarar med andra ord mindre än två dagars förbrukning av drivmedel. Jag skulle inte kalla det enorma mängder.
https://carup.se/sa-mycket-extra-tjanar ... r%20bensin.

28 000 ton olja bränner vi inte 28ton en viss skillnad.
Vad har förbrukning av drivmedel att göra med våran balansering av kraftnätet ?

Det saknas reglerkraft i södra Sverige pga brist på planerbara energikällor, ju mer vindkraft vi tillför kraftsystemet i södra Sverige desto mer olja kommer vi bränna för att balansera när vindkraften inte kan leverera.

Det gäller att förvilla och dra halvsanningar så man kan få rätt.

Ja, det är precis det du gör

[iAkita]

Undrar varför vi numera bränner enorma mängder olja om vi har så gott om reglerkraft i vattenkraften ?

https://www.nyteknik.se/energi/rekord-i ... vs-7027376

Enorma mängder? Artikeln du länkar till säger 28 ton om året. Sätt det i relation till att det varje dag säljs, enligt Drivkraft Sverige, ungefär 16,8 miljoner liter diesel och 7,8 miljoner liter bensin. Mängden olja som förbrukas årligen för elproduktion motsvarar med andra ord mindre än två dagars förbrukning av drivmedel. Jag skulle inte kalla det enorma mängder.
https://carup.se/sa-mycket-extra-tjanar ... r%20bensin.

28 000 ton olja bränner vi inte 28ton en viss skillnad.
Vad har förbrukning av drivmedel att göra med våran balansering av kraftnätet ?

Det saknas reglerkraft i södra Sverige pga brist på planerbara energikällor, ju mer vindkraft vi tillför kraftsystemet i södra Sverige desto mer olja kommer vi bränna för att balansera när vindkraften inte kan leverera.

Nollorna föll bort, jag ber om ursäkt för det och redigerar mitt inlägg. Slutsatsen förblir dock giltig. Det säljs ca 16 000 ton drivmedel om dagen. Jag vidhåller därmed att 28 000 ton inte är "enorma mängder", som du tycker. Ur ett klimatperspektiv är det bättre att vi reducerar utsläppen från vägtrafiken med 0.5% än att vi stänger den oljeeldade reservkraften.

[chaffis75]

Åter igen, vad är de som gör vi mitt i sommaren har medelpriser på 3 kr per kWh, jo olja kol och naturgas.. Problemet är större än vad vi eldar i Sverige.. Och utsläppen bryr sig inte om de är i plen Tyskland eller Sverige.
Kärnkraft är bra, varje kilo co2 man kan undvika släppa ut är bra.. Och då behövs både kärnkraft men också vindkraft men de måste vara i balans för de ska fungera.
Obs ja de finns fler kraftslag och vi behöver antagligen dem också.