Tesla Club Sweden

Därför är Svensk Näringsliv så negativa till att kärnkraften får konkurrens.

"Svenska Dagbladet – Sveriges kvalitetssajt för nyheter
Debatt


Sveriges elförsörjning
”Svenskt Näringsliv vill inte släppa kärnkraften”

Lorentz Tovatt, energi- och klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet. Foto: Gaga Jakhashvili
Bakom Svenskt Näringslivs iver att stoppa regeringens förslag om att bygga ut nätinfrastruktur till havs ligger en mer eller mindre dold agenda – att rädda kvar ohållbar och förlegad el­produktion, skriver Lorentz Tovatt (MP).

Publicerad 2021-05-09

”Svenskt Näringsliv vill inte släppa kärnkraften”


REPLIK | ELFÖRSÖRJNING
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Svenskt Näringsliv hävdar att regeringens politik för att främja havsbaserad vindkraft handlar om ”politisk prestige”. Detta är fel. Både EU och medlemsstaterna blickar mot haven när de planerar för ökad förnybar elproduktion. Sverige har exceptionellt goda geografiska förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Vi har därför allt att vinna på att främja denna utveckling. Här måste politiken ta en aktiv roll.

Expertis på myndigheter, universitet och inom civilsamhälle är alla eniga om att svensk vindkraft måste byggas ut rejält. Denna måste dock hela tiden balanseras mot andra intressen. Urfolk och lokala samhällens rättigheter måste respekteras och den biologiska mångfalden skyddas. När Försvars­makten dessutom hindrar företag att bygga vindkraftverk på över nästan halva Sveriges yta finns det begränsad plats med bra vindlägen kvar. Vi kommer behöva fortsätta bygga ut på land, i enlighet med de den planering som Energimyndigheten har, men vi behöver nu fokusera än mer på havet för att både hantera elsystemet i stort och för att hantera lokala konflikter. Vi föreslår ett planeringsmål om 90 TWh havsvind till 2040, vilket motsvarar nästan dubbelt så mycket som dagens kärnkraft.

Miljöpartiets syn på detta delas av EU och den gemensamma deklaration som Östersjö­länderna undertecknat. Förutsättningarna för denna inriktning är goda. Det blåser mer och jämnare till havs vilket gör att den havsbaserade vindkraften är en stabilare energikälla och har en större årsproduktion än den landbaserade. Behovet av förstärkningar av elnätet på land minskar dessutom om vindkraft till havs ansluts i de södra och mellersta delarna av Sverige där det i dag finns ett relativt underskott av elproduktion.

Fördelarna med regeringens förslag om att bygga ut stamnätet till havs är flera. Utöver att affären för vindproducenterna blir bättre bidrar det till att lättare binda ihop Sverige med våra grannländer. Den utmärkta klimatnytta som svensk elproduktion i dag bidrar till i hela norra Europa kan fortsätta växa och därmed snabba på utfasningen av kolkraft. Svensk industris pågående investeringar i fossilfri stålproduktion och batteritillverkning underlättas kraftigt om vi kan få in mer förnybar elproduktion. Utvecklingen välkomnas av tunga industriaktörer som LKAB, SSAB och Scania.

Så varför är Svenskt Näringsliv så negativt då? Jo, det beror på att man krampaktigt klamrar sig fast vid dåtidens energilösningar. Man är helt enkelt orolig för att ny vind kommer konkurrera ut kärnkraften. Och analysen är förstås korrekt – kärnkraften har redan i dag svårt att klara sig på den nya elmarknaden och kommer få det betydligt tuffare om marknaden för havsvind kommer igång. Men detta är inte ett argument till att bromsa utvecklingen. Tvärtom – havsvind kombinerat med vätgas passar mycket bättre in i morgondagens industribehov. Sverige kommer fortsätta ha EU:s lägsta elpriser och med en mer flexibel elmarknad kommer effektutmaningar kunna balanseras och åtgärdas.

Svenskt Näringsliv borde släppa sin konservativa syn på elproduktion. Blicka i stället mot andra länder – i Danmark, Storbritannien, Tyskland och nu senast USA är det havsvind och vätgas som är centrala i energi­omställningen. Sverige kan förstås inte vara sämre, det är dags att ta nästa kliv i den omställning som redan är i full gång.

Lorentz Tovatt (MP)
energi- och klimatpolitisk talesperson

Zalman3 skrev:

För varje vindkraft och solcellspark som byggs, desto olönsamnare blir kärnkraftverken.

JONI skrev:

Från Ny Teknik idag:
"Med en helt förnybar elproduktion år 2045 behövs 4 500 MW i flexibilitet, enligt en ny analys."
Elransonering med andra ord.

"Tvärtom – havsvind kombinerat med vätgas passar mycket bättre in i morgondagens industribehov"
MP brukar skriva sådana här påståenden utan att kunna presentera hur eller med någon fakta.

Zalman3 skrev:

JONI skrev:

Från Ny Teknik idag:
"Med en helt förnybar elproduktion år 2045 behövs 4 500 MW i flexibilitet, enligt en ny analys."
Elransonering med andra ord.

"Tvärtom – havsvind kombinerat med vätgas passar mycket bättre in i morgondagens industribehov"
MP brukar skriva sådana här påståenden utan att kunna presentera hur eller med någon fakta.

Visst kan man ha energilagring i vätgas.
Grejen är bara att elbilar med V2G och Liquid Air lagring kostar mindre än hälften av vad det kostar att lagra el i vätgas.

Dessutom kommer villaägare med solceller, hemmabatteri och en elbil med V2G vara "offgrid" i ca 8 månader per år.

Zalman3 skrev:

JONI skrev:

Från Ny Teknik idag:
"Med en helt förnybar elproduktion år 2045 behövs 4 500 MW i flexibilitet, enligt en ny analys."
Elransonering med andra ord.

"Tvärtom – havsvind kombinerat med vätgas passar mycket bättre in i morgondagens industribehov"
MP brukar skriva sådana här påståenden utan att kunna presentera hur eller med någon fakta.

Visst kan man ha energilagring i vätgas.
Grejen är bara att elbilar med V2G och Liquid Air lagring kostar mindre än hälften av vad det kostar att lagra el i vätgas.

Dessutom kommer villaägare med solceller, hemmabatteri och en elbil med V2G vara "offgrid" i ca 8 månader per år.

JONI skrev:

Från Ny Teknik idag:
"Med en helt förnybar elproduktion år 2045 behövs 4 500 MW i flexibilitet, enligt en ny analys."
Elransonering med andra ord.

"Tvärtom – havsvind kombinerat med vätgas passar mycket bättre in i morgondagens industribehov"
MP brukar skriva sådana här påståenden utan att kunna presentera hur eller med någon fakta.

MWall skrev:

Zalman3 skrev:

För varje vindkraft och solcellspark som byggs, desto olönsamnare blir kärnkraftverken.

Ja, och desto mer beroende av fossila bränslen blir vi. Det måste ju eldas nånting när det inte blåser om man lägger ner kärnkraften...

12man skrev:

MWall skrev:

Zalman3 skrev:

För varje vindkraft och solcellspark som byggs, desto olönsamnare blir kärnkraftverken.

Ja, och desto mer beroende av fossila bränslen blir vi. Det måste ju eldas nånting när det inte blåser om man lägger ner kärnkraften...

Nej det måste byggas mer ledningar, ensam är inte stark i dessa sammanhang

Zalman3 skrev:

12man skrev:

MWall skrev:

Zalman3 skrev:

För varje vindkraft och solcellspark som byggs, desto olönsamnare blir kärnkraftverken.

Ja, och desto mer beroende av fossila bränslen blir vi. Det måste ju eldas nånting när det inte blåser om man lägger ner kärnkraften...

Nej det måste byggas mer ledningar, ensam är inte stark i dessa sammanhang

Kan bara hålla med, oavsett vilken elproduktion vi kommer att ha i framtiden måste det byggas mera elledningar.

Vindkraften byggs ut i rekordfart och beräknas inom några år passera kärnkraften som näst största elproduktionskälla i Sverige efter vattenkraften.

”Det är viktigt att förstå att vindkraften nu byggs helt på marknadsmässiga villkor och utan subventioner. Ny svensk vindkraft är helt enkelt attraktiv som långsiktig investering, både för att elen är förnyelsebar och för att den är långt billigare än exempelvis kärnkraften”, säger Peter Tornberg, projektutvecklingschef på OX2.

Samtidigt som intresset bland investerarna, både svenska och utländska, är fortsatt jättestort, så är svårigheten att få tillstånd ett växande problem som riskerar att bromsa vindkraftsutbyggnaden”, säger Peter Tornberg.

Förutom att det blivit allt svårare att få tillstånd för själva vindkraftsparkerna så är bristande elnätskapacitet och mångåriga tillståndsprocesser för nya elnätsanslutningar ett annat hot som riskerar att begränsa möjligheterna att bygga ut vindkraften.

”Ett förslag är att hämta inspiration i Finland. Medan Svenska kraftnät bara bygger ut stamnätet på förfrågan, så har dess finska motsvarighet, Fingrid, en mycket mer proaktiv utbyggnad”, säger Peter Tornberg.

Sveriges största kraftbolag Vattenfall lägger majoriteten av sina tillväxtinvesteringar i vindkraft. Men av de 45 miljarder kronor som Vattenfall investerat i vindkraft de senaste fem åren, har endast 3,5 miljarder kronor hamnat i Sverige.

Det beror bland annat på att villkoren och förutsättningarna varit tydligare och mer attraktiva bland annat vad gäller havsbaserad vindkraft, där vi nu är en av de största aktörerna i Europa”, säger Sandra Grauers Nilsson, chef för landbaserad vindkraft på Vattenfall.

Även statens eget kraftbolag vill öka investeringarna i vindkraft på hemmaplan. Men i likhet med en rad andra branschaktörer Di talat med hoppas Vattenfall på reformer som underlättar för bland annat nya tillstånd för både nya vindkraftsparker och elnätsanslutningar.

”Vi har en stor portfölj med potentiella vindkraftsprojekt både på land och i havet även i Sverige. Men för att de ska kunna bli verklighet är snabbare och och mer förutsägbara tillståndsprocesser mycket betydelsefulla”, säger Sandra Grauers Nilsson.

Ett konkret exempel på svårigheten att få tillstånd var när Vattenfall och fastighetsbolaget Wallenstam WALL B +1,93% hösten 2019 tvingades skrota sina gemensamma planer på en ny jättelik havsbaserad vindkraftspark i Hanöbukten i Blekinge. Projektet, som beräknades kosta uppemot 10 miljarder kronor, var tänkt att bidra med ny storskalig elproduktion i södra Sverige och därmed kunna motverka den ökande risken för elbrist och allt högre elpriser i regionen. Men projektet som förberetts och planerats i över 10 år fick läggas ned helt efter att Försvarsmakten sa nej.

Zalman3 skrev:

Man har nu nått en tipping point. Helt utan stöd är det nu så billigt att bygga vindkraft, så det byggs massor av vindkraft de närmsta åren, snart passerar vindkraften kärnkraften vad gäller antal producerade kWh per år.

Men svensk byråkrati gör att exempelvis Vattenfall hellre prioriterar vindkraft utomlands. Och hur kan försvarsmakten få stoppa ett 10 miljarders havsvindkraftsprojekt?

Vindkraften byggs ut i rekordfart och beräknas inom några år passera kärnkraften som näst största elproduktionskälla i Sverige efter vattenkraften.

”Det är viktigt att förstå att vindkraften nu byggs helt på marknadsmässiga villkor och utan subventioner. Ny svensk vindkraft är helt enkelt attraktiv som långsiktig investering, både för att elen är förnyelsebar och för att den är långt billigare än exempelvis kärnkraften”, säger Peter Tornberg, projektutvecklingschef på OX2.

Samtidigt som intresset bland investerarna, både svenska och utländska, är fortsatt jättestort, så är svårigheten att få tillstånd ett växande problem som riskerar att bromsa vindkraftsutbyggnaden”, säger Peter Tornberg.

Förutom att det blivit allt svårare att få tillstånd för själva vindkraftsparkerna så är bristande elnätskapacitet och mångåriga tillståndsprocesser för nya elnätsanslutningar ett annat hot som riskerar att begränsa möjligheterna att bygga ut vindkraften.

”Ett förslag är att hämta inspiration i Finland. Medan Svenska kraftnät bara bygger ut stamnätet på förfrågan, så har dess finska motsvarighet, Fingrid, en mycket mer proaktiv utbyggnad”, säger Peter Tornberg.

Sveriges största kraftbolag Vattenfall lägger majoriteten av sina tillväxtinvesteringar i vindkraft. Men av de 45 miljarder kronor som Vattenfall investerat i vindkraft de senaste fem åren, har endast 3,5 miljarder kronor hamnat i Sverige.

Det beror bland annat på att villkoren och förutsättningarna varit tydligare och mer attraktiva bland annat vad gäller havsbaserad vindkraft, där vi nu är en av de största aktörerna i Europa”, säger Sandra Grauers Nilsson, chef för landbaserad vindkraft på Vattenfall.

Även statens eget kraftbolag vill öka investeringarna i vindkraft på hemmaplan. Men i likhet med en rad andra branschaktörer Di talat med hoppas Vattenfall på reformer som underlättar för bland annat nya tillstånd för både nya vindkraftsparker och elnätsanslutningar.

”Vi har en stor portfölj med potentiella vindkraftsprojekt både på land och i havet även i Sverige. Men för att de ska kunna bli verklighet är snabbare och och mer förutsägbara tillståndsprocesser mycket betydelsefulla”, säger Sandra Grauers Nilsson.

Ett konkret exempel på svårigheten att få tillstånd var när Vattenfall och fastighetsbolaget Wallenstam WALL B +1,93% hösten 2019 tvingades skrota sina gemensamma planer på en ny jättelik havsbaserad vindkraftspark i Hanöbukten i Blekinge. Projektet, som beräknades kosta uppemot 10 miljarder kronor, var tänkt att bidra med ny storskalig elproduktion i södra Sverige och därmed kunna motverka den ökande risken för elbrist och allt högre elpriser i regionen. Men projektet som förberetts och planerats i över 10 år fick läggas ned helt efter att Försvarsmakten sa nej.

https://www.di.se/nyheter/tungviktarna- ... attestort/

Framtiden stänger av strömmen
Elbolaget Tibber vill vända upp och ned på elmarknaden genom att hjälpa konsumenter dra ned på förbrukningen.

Artikeln sponsras av Tibber.

Elmarknaden är inte helt enkelt att förstå sig på. En orsak är att el, som bekant, inte kan lagras i stor skala. Därför måste elen konsumeras i samma ögonblick som den produceras. Och om inte produktionen räcker?

Då blir det problem.

Eftersom vi människor behöver el väldigt mycket, styrs priset på el i hög grad av producenternas kostnader. Vind, som exempel, är billigt, dels eftersom vinden i sig är “gratis”. I länder med stor andel vindkraft kan därför elpriset vara noll när vindförhållandena är goda. Men elen blir snabbt dyrare i takt med att andra produktionsslag måste tas i bruk.

“Vi har vattenkraft, som ju har ett bränsle – vatten. Och vattenkraftsproducenterna kommer sätta sitt pris i enlighet med kostnaden för att använda vattnet”, säger Jacob Dalton, som ansvarar för elhandeln på elbolaget Tibber.

“Sen har du kärnkraft, och priset fortsätter sedan upp längs med en trappa tills du kommer till kolkraft, där du har kostnaden för kol, men också kostnaden för utsläppsrätter”.

Det är också det dyraste energislaget som sätter priset för all el. Eller med andra ord: om efterfrågan på el är så hög att man måste elda kol, så kommer vindkraftsproducenterna få lika mycket betalt för sin el som kolkraftsproducenterna får för sin.

Problemet?

I stunder då elnätet är ansträngt, så behövs i regel smutsig elproduktion för att täcka hela samhällets behov. Dessutom blir det i regel väldigt, väldigt dyrt.

Entré: förbrukningsflexibilitet!

Samhället kommer allt att döma behöva mer elproduktion för att klara framtida behov. Men Tibber och Jacob Daltons idé om framtiden är att vi också behöver bli bättre på att stänga av. Och med digitaliseringens hjälp kommer detta bli möjligt.

“I dag köper vi in el åt våra konsumenter, men i framtiden är det den här flexibiliteten som kommer vara värdeskaparen. Historiskt är det vattenkraften som gjort det [använts som reglerkraft], men i framtiden är det batterier i folks hem och i folks bilar som kommer stå för de här tjänsterna”, säger Jacob Dalton.

Idag betalar myndigheterna enorma summor för att stora kol- och oljeeldade kraftverk ska kunna stå i beredskap året om, endast för att tas i bruk några dagar eller timmar under den kallaste vintern. I framtiden, menar Jacob Dalton, kommer bolag som Tibber kunna stå för den här flexibiliteten, genom att skapa möjligheten för tusentals hushåll att tillsammans flytta sin förbrukning, eller sälja el som ligger lagrad i batterier.

“Det här är också en slags demokratisering. Det är pengar som slipper ur fickorna på ägarna till gaskraftverk, och ned i fickorna på normalt folk.

Hedman skrev:

Problemet är att de som tillverkar billig el tenderar att hela tiden balansera så att sista producerade elen är dyr, det tjänar alla på utom konsumenterna. Varför lägger man annars ner lönsam planerbar kraft?

På nyårsaftnarna 2019 och 2020 stängs kärnkraftreaktorerna Ringhals 2 och Ringhals 1 ner för gott. Orsaken? Det är inte ekonomiskt lönsamt att driva dem längre.

MWall skrev:

Har inte den här tråden spelat ut sin roll? Är ju bara samma argument om och om igen.

Att drömmaren Zalman är aktiv på ena sidan är bevis nog för mig iaf.

MWall skrev:

Har inte den här tråden spelat ut sin roll? Är ju bara samma argument om och om igen.

Att drömmaren Zalman är aktiv på ena sidan är bevis nog för mig iaf.

pefreli skrev:

MWall skrev:

Har inte den här tråden spelat ut sin roll? Är ju bara samma argument om och om igen.

Att drömmaren Zalman är aktiv på ena sidan är bevis nog för mig iaf.

Håller med om att denna diskussionen inte är speciellt intressant längre. Att vinden kommer konkurrera ut kärnkraften tvivlar jag inte en sekund på. Oberoende av politisk situation i Sverige.

Jag tycker det är mer intressant att diskutera konkurrenssituationen mellan vind/vatten/sol.

Sol verkar för närvarande, vad jag förstått, ha störst potential att få riktigt låg produktionskostnad i länder med bra förutsättningar.

Kommer vår vind/vattenkraft att på sikt få svårt att konkurrera med billigare solel från södra Europa?

Kommer oljeländerna runt ekvatorn få en ny chans/möjlighet tack vare deras fantastiska förutsättningar för solenergi?

Kommer det bli vätgas, batterier eller något annat som står för merparten av energilagringen i framtiden?

Men det blir väl till att starta upp nya trådar i dessa och liknande frågeställningar.