Risken är ju att fjärrvärmen blir lite väl fjärr.
Eftersom vätgasproduktionen sker ganska långt från där det bor mycket folk.
Exakt det problem som jag beskriver ovan med dagens satsningar, en kombinerad lösning måste förstås placeras nära stadskärnorna, direkt anslutna till fjärrvärmenätet. De lösningar som diskuteras är istället att placera vätgasproduktionen i omedelbar anslutning till vind- och solkraftverken, det är ju helt uppåt väggarna, här har man ju ingen avsättning öht för överskottsvärmen, varför man får en verkningsgrad på kanske 20-30%.
Det jag ser som attraktiva lösningar är snarare som "drop in" ersättare till kraftvärmeverken i städerna, t.ex. Värtaverket i Stockholm. Det borde vara enkelt att räkna hem en sådan lösning, vätgas+värme vid lågpris, el+värme vid högpris, man kan då sannolikt också kraftigt minska dagens distributionsproblem i storstadsregionerna.
/fth
Bränsleceller gör sig förstås bäst i tyngre applikationer såsom bussar, dragbilar med pantograf på elväg eller i fasta applikationer där bränsleceller stöttar ett nedlastat elnät eller för att ge el och värme i ett bostadsområde på vintern. Bra praktiska exempel är Orkneyöarna där det produceras vätgas från vindkraft för att stötta elnätet på fastlandet eller Vårgårdas renovering av fastigheter. På Orkneyöarna har de även börjat köra en färja på vätgas. I Sandviken ska två vätgasbussar börja köras i ordinarie trafik från Q4-2021.
Nilsson Energy verkar ha ett liknade projekt tillsammans med Vättenhem. Det var även Nilsson Energy som stod för tekniken i Vårgårda. Samarbetet kanske går bättre med länsstyrelsen i Jönköping. Hans-Olof Nilssons eget hus utanför Göteborg har 200 gasflaskor med vätgas i ett förråd på tomten.
Var i ligger kostnaden när det gäller att lagra vätgasen? Man behöver naturligtvis ett tryckkärl men det är ju en engångskostnad.
Vätgas är mycket svårt att både lagra och hantera, all utrustning som kommer i kontakt med vätgasen (packningar, ventiler, etc) slits hårt. Man brukar räkna med en årlig underhållskostnad på i runda slängar 10% av kapitalkostnaden för lagringen.
/fth
Ok. För att jämföra, vad skulle ett batterifacket som lämnar tillräcklig effekt för att producera vätgasen som behövs för ståltillverkning? Man pratar om 15Twh/år.
Och man behöver väl rimligen fortfarande lagra vätgasen vid stålverket om man på plats tillverkar den?
Kostnaden för packningar och ventiler måste ju procentuellt minska med storleken på tanken?
Var i ligger kostnaden när det gäller att lagra vätgasen? Man behöver naturligtvis ett tryckkärl men det är ju en engångskostnad.
Vätgas är mycket svårt att både lagra och hantera, all utrustning som kommer i kontakt med vätgasen (packningar, ventiler, etc) slits hårt. Man brukar räkna med en årlig underhållskostnad på i runda slängar 10% av kapitalkostnaden för lagringen.
/fth
Ok. För att jämföra, vad skulle ett batterifacket som lämnar tillräcklig effekt för att producera vätgasen som behövs för ståltillverkning? Man pratar om 15Twh/år.
Och man behöver väl rimligen fortfarande lagra vätgasen vid stålverket om man på plats tillverkar den?
Kostnaden för packningar och ventiler måste ju procentuellt minska med storleken på tanken?
Varför lagra energi i batteripack för tillverkning av vätgas? Behovet av vätgas för stålproduktion lär ju vara rätt förutsägbart så den produceras nog bäst i typ samma takt som den konsumeras och då från grid-el och inte batteribackup. En liten buffert (för vätgas, ingen för el) lär behövas men ingen större.
They who can give up essential liberty to obtain a little temporary safety, deserve neither liberty nor safety.
Varför lagra energi i batteripack för tillverkning av vätgas? Behovet av vätgas för stålproduktion lär ju vara rätt förutsägbart så den produceras nog bäst i typ samma takt som den konsumeras och då från grid-el och inte batteribackup. En liten buffert (för vätgas, ingen för el) lär behövas men ingen större.
Nej precis, det finns ju ingen anledning att ta vägen över ett batteri i det här fallet vad jag kan se.
Det är nog däremot en mycket bra idé att utnyttja skillnader i elpris över dygnet och producera vätgasen när det är som billigast och lagra den innan användning, därför kommer det sannolikt krävas tämligen storskalig lagring av vätgas vid stålverken.
/fth
X90D, 7-sits monopost, Titanium Metallic, AP1, alla options
Risken är ju att fjärrvärmen blir lite väl fjärr.
Eftersom vätgasproduktionen sker ganska långt från där det bor mycket folk.
Exakt det problem som jag beskriver ovan med dagens satsningar, en kombinerad lösning måste förstås placeras nära stadskärnorna, direkt anslutna till fjärrvärmenätet. De lösningar som diskuteras är istället att placera vätgasproduktionen i omedelbar anslutning till vind- och solkraftverken, det är ju helt uppåt väggarna, här har man ju ingen avsättning öht för överskottsvärmen, varför man får en verkningsgrad på kanske 20-30%.
Det jag ser som attraktiva lösningar är snarare som "drop in" ersättare till kraftvärmeverken i städerna, t.ex. Värtaverket i Stockholm. Det borde vara enkelt att räkna hem en sådan lösning, vätgas+värme vid lågpris, el+värme vid högpris, man kan då sannolikt också kraftigt minska dagens distributionsproblem i storstadsregionerna.
/fth
Bränsleceller gör sig förstås bäst i tyngre applikationer såsom bussar, dragbilar med pantograf på elväg eller i fasta applikationer där bränsleceller stöttar ett nedlastat elnät eller för att ge el och värme i ett bostadsområde på vintern. Bra praktiska exempel är Orkneyöarna där det produceras vätgas från vindkraft för att stötta elnätet på fastlandet eller Vårgårdas renovering av fastigheter. På Orkneyöarna har de även börjat köra en färja på vätgas. I Sandviken ska två vätgasbussar börja köras i ordinarie trafik från Q4-2021.
Nilsson Energy verkar ha ett liknade projekt tillsammans med Vättenhem. Det var även Nilsson Energy som stod för tekniken i Vårgårda. Samarbetet kanske går bättre med länsstyrelsen i Jönköping. Hans-Olof Nilssons eget hus utanför Göteborg har 200 gasflaskor med vätgas i ett förråd på tomten.
För att planerna skulle bli verklighet behövdes stöd i mångmiljonklassen från Energimyndigheten. Detta stöd har alltså inte beviljats.
Men Vätterhem har inte gett upp ännu.
– Via kontakter har vi fått besked om att det kan finnas möjligheter att söka pengar genom EU. Vi ska inom kort få besked om det skulle kunna vara en framkomlig väg, säger Torbjörn Hammerth till Jönköpingsposten.
Nilsson Energy verkar ha ett liknade projekt tillsammans med Vättenhem. Det var även Nilsson Energy som stod för tekniken i Vårgårda. Samarbetet kanske går bättre med länsstyrelsen i Jönköping. Hans-Olof Nilssons eget hus utanför Göteborg har 200 gasflaskor med vätgas i ett förråd på tomten.
Låter inte så vettigt.
Ingen som jag skulle vilja vara granne med om det brinner i kvarteret!
M3LR
”Vi har i Sverige billig el, vi har ren el, vi har säker el, vi har kort sagt den energiförsörjning som alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska komma ur denna situation.” - Percy Barnevik
