Vätgassatsningen 8GW till 2045

[Fredrik j]

Kan vi inte släppa det där med personbilar? Jag tror inte heller vätgasen kommer kunna slå batterier i personbilar och inte heller i de flesta lastbilar. Det var inte heller budskapet i inslaget.

Jag tog bara upp det som ett exempel på de kostnader som är förknippade med att bygga ut en infrastruktur för vätgasbaserade transporter, jag skrev ju också uttryckligen att kostnaden för transportsektorn blir lägre än motsvarande för persontranporter, men fortfarande extremt höga. Transporter, både gods och personer, tas också upp i både SVT-inslaget och "strategin" som länkas till.

Det som driver vätgasutvecklingen är industrier som använder det i sin process.

Exakt vad jag skrev i mitt inlägg ovan.

/fth

Om man har byggt upp en infrastruktur för att tillverka vätgas kan man naturligtvis använda överkapacitet för att driva personbilar om man vill. Men det blir ju då inte syftet.

[fth]

Om man har byggt upp en infrastruktur för att tillverka vätgas kan man naturligtvis använda överkapacitet för att driva personbilar om man vill. Men det blir ju då inte syftet.

Igen, jag tror faktiskt att även dom mest hängivna vätgasvurmarna mer eller mindre har gett upp vad gäller personbilar, tunga transporter ingår dock fortfarande i alla initiativ som kommer fram, trots att det egentligen inte finns några bättre argument här än för personbilar.

Industriella processer som redan använder vätgas, och omställning av andra processer där fossil energi används idag, är självklara områden där grön vätgas bör användas. Alla andra satsningar, både vad gäller transporter och lagring, tycker jag i nuvarande form är helt vansinniga, det är ju enkel matematik.

Det är mycket möjligt att jag helt enkelt missar någon faktor, jag är ju förstås ingen expert på något av dessa områden, men den erbarmliga verkningsgraden "round trip" gör ju att man mycket enkelt kan räkna ut att varje kWh som kommer ut efter att passerat elektrolysörer och bränsleceller har kostat 3-4 kWh i produktion, och att motsvarande produktionskapacitet måste byggas ut för att detta skall bli realistiskt.

Som jag också skrev ovan, kombinerad lagring och framställning av fjärrvärme kan möjligen vara konkurrenskraftigt, här blir den sammanlagda verkningsgraden i storleksordningen 80-90%, men det har iaf jag inte sett diskuteras i någon av dessa satsningar.

/fth

[Fredrik j]

Om man har byggt upp en infrastruktur för att tillverka vätgas kan man naturligtvis använda överkapacitet för att driva personbilar om man vill. Men det blir ju då inte syftet.

Igen, jag tror faktiskt att även dom mest hängivna vätgasvurmarna mer eller mindre har gett upp vad gäller personbilar, tunga transporter ingår dock fortfarande i alla initiativ som kommer fram, trots att det egentligen inte finns några bättre argument här än för personbilar.

Industriella processer som redan använder vätgas, och omställning av andra processer där fossil energi används idag, är självklara områden där grön vätgas bör användas. Alla andra satsningar, både vad gäller transporter och lagring, tycker jag i nuvarande form är helt vansinniga, det är ju enkel matematik.

Det är mycket möjligt att jag helt enkelt missar någon faktor, jag är ju förstås ingen expert på något av dessa områden, men den erbarmliga verkningsgraden "round trip" gör ju att man mycket enkelt kan räkna ut att varje kWh som kommer ut efter att passerat elektrolysörer och bränsleceller har kostat 3-4 kWh i produktion, och att motsvarande produktionskapacitet måste byggas ut för att detta skall bli realistiskt.

Som jag också skrev ovan, kombinerad lagring och framställning av fjärrvärme kan möjligen vara konkurrenskraftigt, här blir den sammanlagda verkningsgraden i storleksordningen 80-90%, men det har iaf jag inte sett diskuteras i någon av dessa satsningar.

/fth

Man kan ju t.ex. tänka sig fartygstrafik där det finns ett behov av värma upp lastrummet.

[mikebike]

Om man har byggt upp en infrastruktur för att tillverka vätgas kan man naturligtvis använda överkapacitet för att driva personbilar om man vill. Men det blir ju då inte syftet.

Igen, jag tror faktiskt att även dom mest hängivna vätgasvurmarna mer eller mindre har gett upp vad gäller personbilar, tunga transporter ingår dock fortfarande i alla initiativ som kommer fram, trots att det egentligen inte finns några bättre argument här än för personbilar.

Industriella processer som redan använder vätgas, och omställning av andra processer där fossil energi används idag, är självklara områden där grön vätgas bör användas. Alla andra satsningar, både vad gäller transporter och lagring, tycker jag i nuvarande form är helt vansinniga, det är ju enkel matematik.

Det är mycket möjligt att jag helt enkelt missar någon faktor, jag är ju förstås ingen expert på något av dessa områden, men den erbarmliga verkningsgraden "round trip" gör ju att man mycket enkelt kan räkna ut att varje kWh som kommer ut efter att passerat elektrolysörer och bränsleceller har kostat 3-4 kWh i produktion, och att motsvarande produktionskapacitet måste byggas ut för att detta skall bli realistiskt.

Som jag också skrev ovan, kombinerad lagring och framställning av fjärrvärme kan möjligen vara konkurrenskraftigt, här blir den sammanlagda verkningsgraden i storleksordningen 80-90%, men det har iaf jag inte sett diskuteras i någon av dessa satsningar.

/fth

Risken är ju att fjärrvärmen blir lite väl fjärr.
Eftersom vätgasproduktionen sker ganska långt från där det bor mycket folk.

[fth]

Risken är ju att fjärrvärmen blir lite väl fjärr.
Eftersom vätgasproduktionen sker ganska långt från där det bor mycket folk.

Exakt det problem som jag beskriver ovan med dagens satsningar, en kombinerad lösning måste förstås placeras nära stadskärnorna, direkt anslutna till fjärrvärmenätet. De lösningar som diskuteras är istället att placera vätgasproduktionen i omedelbar anslutning till vind- och solkraftverken, det är ju helt uppåt väggarna, här har man ju ingen avsättning öht för överskottsvärmen, varför man får en verkningsgrad på kanske 20-30%.

Det jag ser som attraktiva lösningar är snarare som "drop in" ersättare till kraftvärmeverken i städerna, t.ex. Värtaverket i Stockholm. Det borde vara enkelt att räkna hem en sådan lösning, vätgas+värme vid lågpris, el+värme vid högpris, man kan då sannolikt också kraftigt minska dagens distributionsproblem i storstadsregionerna.

/fth

[mikebike]

Värtaverket har tills helt nyligen eldats med kol.

[Credde]

Preem och Vattenfall undersöker vätgassatsning:
https://miljo-utveckling.se/vattenfall- ... ssatsning/

Ørsted (största utvecklare av offshore vindkraft i världen just nu) lanserar testprojekt, där man vill omvandla ström från offshorevind till vätgas:
https://www.energinyheter.se/20210121/2 ... gasprojekt

[martinot]

Flera skäl finns för att det inte kommer att byggas ny kärnkraft i Sverige:
1. Den är för dyr.
2. Det tar för lång tid att bygga. Kanske 15-20 år.
3. Svårt att hitta finansiering för kärnkraft. Enkelt att hitta finansiering för sol och vind.

Lite seriösa artiklar i ämnet:

HUR MYCKET KOSTAR NY KÄRNKRAFT? Stora möjligheter att sänka kostnaden för ny kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... karnkraft/

[roder99]

Risken är ju att fjärrvärmen blir lite väl fjärr.
Eftersom vätgasproduktionen sker ganska långt från där det bor mycket folk.

Exakt det problem som jag beskriver ovan med dagens satsningar, en kombinerad lösning måste förstås placeras nära stadskärnorna, direkt anslutna till fjärrvärmenätet. De lösningar som diskuteras är istället att placera vätgasproduktionen i omedelbar anslutning till vind- och solkraftverken, det är ju helt uppåt väggarna, här har man ju ingen avsättning öht för överskottsvärmen, varför man får en verkningsgrad på kanske 20-30%.

Det jag ser som attraktiva lösningar är snarare som "drop in" ersättare till kraftvärmeverken i städerna, t.ex. Värtaverket i Stockholm. Det borde vara enkelt att räkna hem en sådan lösning, vätgas+värme vid lågpris, el+värme vid högpris, man kan då sannolikt också kraftigt minska dagens distributionsproblem i storstadsregionerna.

/fth

Bränsleceller gör sig förstås bäst i tyngre applikationer såsom bussar, dragbilar med pantograf på elväg eller i fasta applikationer där bränsleceller stöttar ett nedlastat elnät eller för att ge el och värme i ett bostadsområde på vintern. Bra praktiska exempel är Orkneyöarna där det produceras vätgas från vindkraft för att stötta elnätet på fastlandet eller Vårgårdas renovering av fastigheter. På Orkneyöarna har de även börjat köra en färja på vätgas. I Sandviken ska två vätgasbussar börja köras i ordinarie trafik från Q4-2021.

http://www.vatgas.se/2018/01/30/flerfam ... nde-pa-el/

https://www.heraldscotland.com/business ... re-orkney/

https://www.bussmagasinet.se/2020/11/pr ... llsbussar/

[Zalman3]

Flera skäl finns för att det inte kommer att byggas ny kärnkraft i Sverige:
1. Den är för dyr.
2. Det tar för lång tid att bygga. Kanske 15-20 år.
3. Svårt att hitta finansiering för kärnkraft. Enkelt att hitta finansiering för sol och vind.

Lite seriösa artiklar i ämnet:

HUR MYCKET KOSTAR NY KÄRNKRAFT? Stora möjligheter att sänka kostnaden för ny kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... karnkraft/

Men hur ska ny kärnkraft finansieras?
Staten säger nej.
EU säger nej.
Fossil fritt Sverige säger nej.
Banker säger nej.

Kvar står industrin.
Och dom har valt att satsa på vindkraft.

I slutet av 1900-talet avreglerades elmarknaden och fri konkurrens skapades. För att främja produktion av förnybar el införde regeringen el-certifikat 2003.
Ett par år senare gick många stora basindustrier ihop och grundade BasEl. Företaget ska ta tillvara ägarnas intressen när det gäller konkurrenskraftig elförsörjning.

2006 startade tio av företagen i BasEl vindkraftsföretaget VindIn. Målet för VindIn är att projektutveckla – söka tillstånd – bygga och driva vindkraftverk.
Allt för att säkerställa elproduktion till låg kostnad. El är en viktig råvara och naturlig del av VindIns ägarföretag.

https://www.vindin.se/om-vindin/historik/

Ingen finansiering=ingen nybyggd kärnkraft.


EDIT:
Det ironiska med allt detta snack om ny kärnkraft är att det inte byggs sol och vindkraft i Skåne.
Så lösningen kan bli att Polen istället bygger havsbaserade vindkraftverk som Skåne kan få ta del av.
Så Polen kan tjäna $$$ på att sälja vindel till Skåne.

[HenrikC]

Idag används kol för reduktion av järnmalm. Malmen innehåller järnoxid och genom tillsats av (sten)kol flyttas syreatomer från järnoxiden till kolet och bildar koldioxid. Kvar blir järn (och en del kol). Det är önskvärt med en mindre mängd kol i stål, så helt utan kol lär man inte bli.
Även aluminium produceras på liknande sätt, genom reduktion av aluminiumoxid (bauxidlera). Oklart om man kan byta ut grafitelektroderna mot väte på något sätt?
Titan produceras också genom reduktion.

SSAB, LKAB och Vattenfall har ett projekt just för att ersätta kol med vätgas i den processen, det s.k. Hybrit-projektet. Jag har hört att man hoppas få ännu bättre kvalitet på stålet med den nya processen. Vi får se, det lär ju ta ett tag. Man har byggt en pilotanläggning för att testa.

[Zalman3]

Idag används kol för reduktion av järnmalm. Malmen innehåller järnoxid och genom tillsats av (sten)kol flyttas syreatomer från järnoxiden till kolet och bildar koldioxid. Kvar blir järn (och en del kol). Det är önskvärt med en mindre mängd kol i stål, så helt utan kol lär man inte bli.
Även aluminium produceras på liknande sätt, genom reduktion av aluminiumoxid (bauxidlera). Oklart om man kan byta ut grafitelektroderna mot väte på något sätt?
Titan produceras också genom reduktion.

SSAB, LKAB och Vattenfall har ett projekt just för att ersätta kol med vätgas i den processen, det s.k. Hybrit-projektet. Jag har hört att man hoppas få ännu bättre kvalitet på stålet med den nya processen. Vi får se, det lär ju ta ett tag. Man har byggt en pilotanläggning för att testa.

Mycket bra att man ersätter kol med vätgas.
Är dock inte helt övertygad att måste lagra så stora mängder vätgas.
Tror det blir billigare/enklare att åtminstone till viss del lagra el med Liquid Air.

[fth]

Mycket bra att man ersätter kol med vätgas.
Är dock inte helt övertygad att måste lagra så stora mängder vätgas.
Tror det blir billigare/enklare att åtminstone till viss del lagra el med Liquid Air.

Det är alltså inte energilagring vi talar om i detta sammanhang, vätgasen används direkt som en ersättare till det kol som används i dagens process där kolhalten i järnmalmen reduceras.

/fth

[12man]

Risken är ju att fjärrvärmen blir lite väl fjärr.
Eftersom vätgasproduktionen sker ganska långt från där det bor mycket folk.

Exakt det problem som jag beskriver ovan med dagens satsningar, en kombinerad lösning måste förstås placeras nära stadskärnorna, direkt anslutna till fjärrvärmenätet. De lösningar som diskuteras är istället att placera vätgasproduktionen i omedelbar anslutning till vind- och solkraftverken, det är ju helt uppåt väggarna, här har man ju ingen avsättning öht för överskottsvärmen, varför man får en verkningsgrad på kanske 20-30%.

Det jag ser som attraktiva lösningar är snarare som "drop in" ersättare till kraftvärmeverken i städerna, t.ex. Värtaverket i Stockholm. Det borde vara enkelt att räkna hem en sådan lösning, vätgas+värme vid lågpris, el+värme vid högpris, man kan då sannolikt också kraftigt minska dagens distributionsproblem i storstadsregionerna.

/fth

Bränsleceller gör sig förstås bäst i tyngre applikationer såsom bussar, dragbilar med pantograf på elväg eller i fasta applikationer där bränsleceller stöttar ett nedlastat elnät eller för att ge el och värme i ett bostadsområde på vintern. Bra praktiska exempel är Orkneyöarna där det produceras vätgas från vindkraft för att stötta elnätet på fastlandet eller Vårgårdas renovering av fastigheter. På Orkneyöarna har de även börjat köra en färja på vätgas. I Sandviken ska två vätgasbussar börja köras i ordinarie trafik från Q4-2021.

http://www.vatgas.se/2018/01/30/flerfam ... nde-pa-el/

https://www.heraldscotland.com/business ... re-orkney/

https://www.bussmagasinet.se/2020/11/pr ... llsbussar/

Vårgårda bidde ingenting

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/ ... da-stoppas

Men vatgas.se tar inte bort det

[Zalman3]

Mycket bra att man ersätter kol med vätgas.
Är dock inte helt övertygad att måste lagra så stora mängder vätgas.
Tror det blir billigare/enklare att åtminstone till viss del lagra el med Liquid Air.

Det är alltså inte energilagring vi talar om i detta sammanhang, vätgasen används direkt som en ersättare till det kol som används i dagens process där kolhalten i järnmalmen reduceras.

/fth

Vet det. Men det är ganska dyrt/farligt att lagra vätgas.
Vore intressant att räkna på det att först lagra el med Liquid Air för att i steg två göra vätgas.
För har man stor elförbrukning, och stora variationer i elpris.
Då kan det vara intressant att billigt kunna lagra elen innan den ska användas.

[martinot]

Flera skäl finns för att det inte kommer att byggas ny kärnkraft i Sverige:
1. Den är för dyr.
2. Det tar för lång tid att bygga. Kanske 15-20 år.
3. Svårt att hitta finansiering för kärnkraft. Enkelt att hitta finansiering för sol och vind.

Lite seriösa artiklar i ämnet:

HUR MYCKET KOSTAR NY KÄRNKRAFT? Stora möjligheter att sänka kostnaden för ny kärnkraft

https://energiforsk.se/program/karnkraf ... karnkraft/

Men hur ska ny kärnkraft finansieras?
Staten säger nej.

Jo, jag är medveten om det politiska läget i Sverige inte finns för nybyggnation av kärnkraft i Sverige.

Men ville bara visa på artiklar och forskning som stödjer att det är en väldigt billig och kostnadseffektiv energiform (tvärt emot vad som hävdas av dig och andra mindre insatta).

I Kina startas just nu många byggen av nya kärnkraftverk, och många fler ligger på planeringsstadiet. Just pga. att det är just kostnadseffektivast. Kineserna bygger inte kärnkraftverk för att göra en "god gärning", utan för att det just är den mest lönsamma energiformen.

[fth]

Vet det. Men det är ganska dyrt/farligt att lagra vätgas.
Vore intressant att räkna på det att först lagra el med Liquid Air för att i steg två göra vätgas.
För har man stor elförbrukning, och stora variationer i elpris.
Då kan det vara intressant att billigt kunna lagra elen innan den ska användas.

Stålverken kommer ändå att behöva lagra vätgas för produktionen.

Jag har mycket svårt att tro att man vill introducera ytterligare en teknik, med omvandlingsförluster, underhållskostnader etc, i stället för att bara använda den vätgastillverkning man ändå måste ha för stålproduktionen.

Snarare kan det bli en bonus-effekt att stålverken kan hålla en ytterligare buffert med vätgas för att just utnyttja skillnader i elpris över dygnet.

/fth

[martinot]

Vet det. Men det är ganska dyrt/farligt att lagra vätgas.
Vore intressant att räkna på det att först lagra el med Liquid Air för att i steg två göra vätgas.
För har man stor elförbrukning, och stora variationer i elpris.
Då kan det vara intressant att billigt kunna lagra elen innan den ska användas.

Stålverken kommer ändå att behöva lagra vätgas för produktionen.

Jag har mycket svårt att tro att man vill introducera ytterligare en teknik, med omvandlingsförluster, underhållskostnader etc, i stället för att bara använda den vätgastillverkning man ändå måste ha för stålproduktionen.

Snarare kan det bli en bonus-effekt att stålverken kan hålla en ytterligare buffert med vätgas för att just utnyttja skillnader i elpris över dygnet.

/fth

Håller med. Ser inte nyttan med en ytterligare energilagring som både är ytterligare kostsam (både capex och opex), och med ytterligare konverteringsförluster i energikedjan. Vätgasen är ju i sig som en energibank (precis som en batteribank).

[Fredrik j]

Var i ligger kostnaden när det gäller att lagra vätgasen? Man behöver naturligtvis ett tryckkärl men det är ju en engångskostnad.

[fth]

Var i ligger kostnaden när det gäller att lagra vätgasen? Man behöver naturligtvis ett tryckkärl men det är ju en engångskostnad.

Vätgas är mycket svårt att både lagra och hantera, all utrustning som kommer i kontakt med vätgasen (packningar, ventiler, etc) slits hårt. Man brukar räkna med en årlig underhållskostnad på i runda slängar 10% av kapitalkostnaden för lagringen.

/fth

[roder99]

Risken är ju att fjärrvärmen blir lite väl fjärr.
Eftersom vätgasproduktionen sker ganska långt från där det bor mycket folk.

Exakt det problem som jag beskriver ovan med dagens satsningar, en kombinerad lösning måste förstås placeras nära stadskärnorna, direkt anslutna till fjärrvärmenätet. De lösningar som diskuteras är istället att placera vätgasproduktionen i omedelbar anslutning till vind- och solkraftverken, det är ju helt uppåt väggarna, här har man ju ingen avsättning öht för överskottsvärmen, varför man får en verkningsgrad på kanske 20-30%.

Det jag ser som attraktiva lösningar är snarare som "drop in" ersättare till kraftvärmeverken i städerna, t.ex. Värtaverket i Stockholm. Det borde vara enkelt att räkna hem en sådan lösning, vätgas+värme vid lågpris, el+värme vid högpris, man kan då sannolikt också kraftigt minska dagens distributionsproblem i storstadsregionerna.

/fth

Bränsleceller gör sig förstås bäst i tyngre applikationer såsom bussar, dragbilar med pantograf på elväg eller i fasta applikationer där bränsleceller stöttar ett nedlastat elnät eller för att ge el och värme i ett bostadsområde på vintern. Bra praktiska exempel är Orkneyöarna där det produceras vätgas från vindkraft för att stötta elnätet på fastlandet eller Vårgårdas renovering av fastigheter. På Orkneyöarna har de även börjat köra en färja på vätgas. I Sandviken ska två vätgasbussar börja köras i ordinarie trafik från Q4-2021.

http://www.vatgas.se/2018/01/30/flerfam ... nde-pa-el/

https://www.heraldscotland.com/business ... re-orkney/

https://www.bussmagasinet.se/2020/11/pr ... llsbussar/

Vårgårda bidde ingenting

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/ ... da-stoppas

Men vatgas.se tar inte bort det

Nilsson Energy verkar ha ett liknade projekt tillsammans med Vättenhem. Det var även Nilsson Energy som stod för tekniken i Vårgårda. Samarbetet kanske går bättre med länsstyrelsen i Jönköping. Hans-Olof Nilssons eget hus utanför Göteborg har 200 gasflaskor med vätgas i ett förråd på tomten.

https://nilssonenergy.com/world-first-s ... ng-sweden/

[Fredrik j]

Var i ligger kostnaden när det gäller att lagra vätgasen? Man behöver naturligtvis ett tryckkärl men det är ju en engångskostnad.

Vätgas är mycket svårt att både lagra och hantera, all utrustning som kommer i kontakt med vätgasen (packningar, ventiler, etc) slits hårt. Man brukar räkna med en årlig underhållskostnad på i runda slängar 10% av kapitalkostnaden för lagringen.

/fth

Ok. För att jämföra, vad skulle ett batterifacket som lämnar tillräcklig effekt för att producera vätgasen som behövs för ståltillverkning? Man pratar om 15Twh/år.
Och man behöver väl rimligen fortfarande lagra vätgasen vid stålverket om man på plats tillverkar den?
Kostnaden för packningar och ventiler måste ju procentuellt minska med storleken på tanken?

[Svenssons]

Var i ligger kostnaden när det gäller att lagra vätgasen? Man behöver naturligtvis ett tryckkärl men det är ju en engångskostnad.

Vätgas är mycket svårt att både lagra och hantera, all utrustning som kommer i kontakt med vätgasen (packningar, ventiler, etc) slits hårt. Man brukar räkna med en årlig underhållskostnad på i runda slängar 10% av kapitalkostnaden för lagringen.

/fth

Ok. För att jämföra, vad skulle ett batterifacket som lämnar tillräcklig effekt för att producera vätgasen som behövs för ståltillverkning? Man pratar om 15Twh/år.
Och man behöver väl rimligen fortfarande lagra vätgasen vid stålverket om man på plats tillverkar den?
Kostnaden för packningar och ventiler måste ju procentuellt minska med storleken på tanken?

Varför lagra energi i batteripack för tillverkning av vätgas? Behovet av vätgas för stålproduktion lär ju vara rätt förutsägbart så den produceras nog bäst i typ samma takt som den konsumeras och då från grid-el och inte batteribackup. En liten buffert (för vätgas, ingen för el) lär behövas men ingen större.

[fth]

Varför lagra energi i batteripack för tillverkning av vätgas? Behovet av vätgas för stålproduktion lär ju vara rätt förutsägbart så den produceras nog bäst i typ samma takt som den konsumeras och då från grid-el och inte batteribackup. En liten buffert (för vätgas, ingen för el) lär behövas men ingen större.

Nej precis, det finns ju ingen anledning att ta vägen över ett batteri i det här fallet vad jag kan se.

Det är nog däremot en mycket bra idé att utnyttja skillnader i elpris över dygnet och producera vätgasen när det är som billigast och lagra den innan användning, därför kommer det sannolikt krävas tämligen storskalig lagring av vätgas vid stålverken.

/fth

[12man]

Risken är ju att fjärrvärmen blir lite väl fjärr.
Eftersom vätgasproduktionen sker ganska långt från där det bor mycket folk.

Exakt det problem som jag beskriver ovan med dagens satsningar, en kombinerad lösning måste förstås placeras nära stadskärnorna, direkt anslutna till fjärrvärmenätet. De lösningar som diskuteras är istället att placera vätgasproduktionen i omedelbar anslutning till vind- och solkraftverken, det är ju helt uppåt väggarna, här har man ju ingen avsättning öht för överskottsvärmen, varför man får en verkningsgrad på kanske 20-30%.

Det jag ser som attraktiva lösningar är snarare som "drop in" ersättare till kraftvärmeverken i städerna, t.ex. Värtaverket i Stockholm. Det borde vara enkelt att räkna hem en sådan lösning, vätgas+värme vid lågpris, el+värme vid högpris, man kan då sannolikt också kraftigt minska dagens distributionsproblem i storstadsregionerna.

/fth

Bränsleceller gör sig förstås bäst i tyngre applikationer såsom bussar, dragbilar med pantograf på elväg eller i fasta applikationer där bränsleceller stöttar ett nedlastat elnät eller för att ge el och värme i ett bostadsområde på vintern. Bra praktiska exempel är Orkneyöarna där det produceras vätgas från vindkraft för att stötta elnätet på fastlandet eller Vårgårdas renovering av fastigheter. På Orkneyöarna har de även börjat köra en färja på vätgas. I Sandviken ska två vätgasbussar börja köras i ordinarie trafik från Q4-2021.

http://www.vatgas.se/2018/01/30/flerfam ... nde-pa-el/

https://www.heraldscotland.com/business ... re-orkney/

https://www.bussmagasinet.se/2020/11/pr ... llsbussar/

Vårgårda bidde ingenting

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/ ... da-stoppas

Men vatgas.se tar inte bort det

Nilsson Energy verkar ha ett liknade projekt tillsammans med Vättenhem. Det var även Nilsson Energy som stod för tekniken i Vårgårda. Samarbetet kanske går bättre med länsstyrelsen i Jönköping. Hans-Olof Nilssons eget hus utanför Göteborg har 200 gasflaskor med vätgas i ett förråd på tomten.

https://nilssonenergy.com/world-first-s ... ng-sweden/

Verkar heller inte bli nåt
https://www.elinstallatoren.se/innehall ... esvikelse/

För att planerna skulle bli verklighet behövdes stöd i mångmiljonklassen från Energimyndigheten. Detta stöd har alltså inte beviljats.

Men Vätterhem har inte gett upp ännu.

– Via kontakter har vi fått besked om att det kan finnas möjligheter att söka pengar genom EU. Vi ska inom kort få besked om det skulle kunna vara en framkomlig väg, säger Torbjörn Hammerth till Jönköpingsposten.

Men ska ju finnas många miljarder där så...