alseC skrev:
Forskarvärldens konsensus har tyvärr inte den helhetssyn som behövs för att uttala sig om komplexa system.
Per-Inge Svensson, lantbrukare förklarar
"Vi måste komma bort från idéer om att människan är beroende av protein och kalorier för sin hälsa. Människor är mer beroende av animaliska fettsyror och bakterier. Vi måste komma på att naturen utvecklade detta system under miljoner år och att betande djur hjälper till att omvandla solsken till just dessa fettsyror och bakterierna är med i hela processen. Väldigt förenklat".
Niklas Z skrev:
"Om nu inte forskarvärlden har den helhetssyn som behövs, var menar du att man hittar den?"
Bland lantbrukare och helhetstänkande lantbruksforskare son Stefan Hellstrand mfl
Stefan Hellstrand
FB 31 maj kl. 15:13 ·
Om den nordiska processen för nya gemensamma näringsrekommendationer att publicera 2022, med hållbarhet integrerad.
Livsmedelsverket och Nordiska Ministerrådet är i process för att inom några få år avveckla det nationella oberoendet i Danmark, Finland, Norge, Sverige samt Estland, Lettland och Litauen.
Bör detta oroa oss, eller är det något att välkomna?
Och hur kan jag komma fram till det?
Livsmedelsverket tillsammans med sina nordiska systerorganisationer och under ledning av Nordiska Ministerrådet tar nu fram nästa version av de nordiska näringsrekommendationerna att publicera under 2022. Nu är inte bara vår egen hälsa, utan också planetens hälsa i fokus.
Nordiska näringsrekommendationer 2022 kommer som föregående versioner att ha en stor påverkan bl a på hur kommuner handlar in mat, och vad de lär ut till våra barn/elever när de nyttjar måltiden som pedagogiskt redskap från förskolan tom gymnasiet. Detta under de ca 10 år denna version lever, innan den ersätts av nästa. Detta lägger grunden i en utbildning i hur man via sina matval visar sig vara en god samhällsmedborgare, eller ej:
Den ansvarsfulle eleven/medborgaren väljer bort 100 % av alla mjölkprodukter och 100 % av kött från får, nöt, ren, älg, hjort, rådjur. Kan samtidigt utan problem käka ett kvarts kg kyckling per person och dag. Detta enligt logiken från den grupp av forskare från Chalmers man lutar sig mot.
Alternativt väljer bort 80 % av all mjölk och alla mjölkprodukter, och 90 % av det röda köttet, dvs kött från gris, samt från får, nöt, ren, älg, hjort, rådjur, vildsvin och hare. Detta följer av the EAT-Lancets planetära diet som är ett andra av deras vetenskapliga stödjeben.
Detta har ambitionen att styra kommande generationers inköp av mat.
I Sverige står den mjölk som vi konsumerar för en proteinförsörjning som svarar mot ca 40 % av den svenska befolkningens totala behov, den svenskproducerade mjölken för ca 30 %.
Via kor och får som delar i ett odlingssystem klarar vi vår egen försörjning i händelse av avspärrning eller t o m krig. Vi gjorde det under andra världskriget, och kan (med möda) göra det igen.
Idisslare som en del i ett odlingssystem har varit en förutsättning för den skandinaviska civilisationen under ca 5 000 år, ett uttryck för detta är att i ingen annan region än Skandinavien och Nordeuropa har så hög andel av de vuxna mutationer som gör att de tål mjölksocker, ca 90 % eller mer. Dock, delar av befolkningen i Afrika och i Asien har likvärda värden.
Globalt ligger det på ca 35 %. Även det ett högt genomslag av mutationer under de ca 10 000 år som har gått sedan uroxen tämjdes. Det visar vilket positivt bidrag till människors överlevnad kornas förmåga att omvandla fotosyntesens produkter till mjölk har gett i ett otal agroekosystem världen över.
Min slutsats är att forskning om hållbara jordbrukssystem som ej ser detta själva har korta hållbarhetsdatum.
Försvarspolitiskt räknar man med att krig på svenskt land nu är en realistisk möjlighet.
De dieter som nu förs fram som hållbara driver ett ökat importberoende. Dvs, det ökar möjligheterna för såväl Ryssland som Kina likaväl som Nato att genom att störa vår matimport, styra vår politik. Det nationella oberoendet utarmas.
Underlaget för dessa slutsatser är
A. Innehållet i de presentationer som fördes fram på ett webbinarium om kost och hållbarhet som hölls den 25 maj 2021 som del i processen fram till de nya nordiska näringsrekommendationerna år 2022.
B. Nu ca 25 år av granskning av de metoder och den forskning som ger dessa resultat, där resultaten av denna granskning är vetenskapligt publicerad.
Jag deltog på nämnda webbinarium, det var intressant.
Bland föredragshållarna märktes Tim Benton, Peter Jackson och Amanda Wood.
Budskapet är att
I. Vi drastiskt må ändra våra konsumtionsmönster
II. The EAT-Lancet Commission levererar en god vetenskaplig integrering av mat, hälsa och (ekologisk) hållbarhet
III. Chalmers via en forskargrupp inriktad på jordbruk och klimat ger också en god vetenskaplig integrering av mat, hälsa och (ekologisk) hållbarhet
IV. Stora förändringar krävs snabbt.
Detta ligger i presentationerna från Benton och från Jackson.
Tim Benton och Helen Harwatt leder jobbet att processa fram det vetenskapliga underlaget hur integrera hållbarhet i de nordiska näringsrekommendationerna, se
https://www.helsedirektoratet.no/.../nordic-nutrition... (hämtat 2021-05-31).
De är kontrakterade att göra det, se
https://www.helsedirektoratet.no/.../March_03_2021..., hämtat 2021-05-31.
Benton i sin presentation och i sin roll som en av Lead authors till kapitel fem i FNs klimatpanels landrapport om livsmedelssäkerhet, se
https://www.ipcc.ch/srccl/, lutar sig tungt mot
A. The EAT-Lancet Commisson liksom
B. Resultat från en forskagrupp vid Chalmers där Azar, Bryngelsson, Hedenus, Wirsenius, ibland också Sonesson nu vid RISE ingår.
Bl a refereras Bryngelsson m fl (2017):
Bryngelsson, D., F. Hedenus, D. Johansson, C. Azar, and S. Wirsenius, 2017: How do dietary choices influence the energy-system cost of stabilizing the climate? Energies, 10, 182, doi:10.3390/en10020182,
https://www.mdpi.com/1996-1073/10/2/182.
Manus till denna artikel ingår i Bryngelssons avhandling från 2015. Likaså gör Bryngelsson m fl (2016):
Bryngelsson et al. 2016. How can the EU climate targets be met? A combined analysis of technological and demand-side changes in food and agriculture David Bryngelsson, Stefan Wirsenius, Fredrik Hedenus, Ulf Sonesson,
https://www.sciencedirect.com/.../pii/S0306919216000129.
Referens till Bryngelssons avhandling är
Bryngelsson, D. 2015. Land-use competition and agricultural greenhouse gas emissions in a climate change mitigation perspective. Länk till denna är
https://publications.lib.chalmers.se/.. ... 213229.pdf, hämtad 2021-05-31.
Andra stycket i avhandlingens abstract är detta:
“In papers I–II, we estimate greenhouse gas emissions from food production for current diets and expected future developments, together with alternative dietary developments and potential technical improvements in the agricultural sector. Costs and possibilities for reaching climate goals are analyzed for the different diets. The results indicate that a phase out of ruminant products would cut mitigation cost in half, for staying below a 2◦C limit, and it may be necessary if the climate sensitivity is high.”
Dvs, skall vi vara säkra att klara klimatet bör alla idisslare bort.
Den globala diet som the EAT-Lancet Commission fört fram, innebär att konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter i Sverige bör sänkas med ca 80 % av och av det röda köttet med ca 90 %.
Alltså jobbar Livsmedelsverket och Nordiska Ministerrådet här mot en målbild där 80 % av mjölkkorna bör bort och 90 % av det röda köttet, alternativt 100 % av mjölk och kött från idisslare.
Detta kommer att få dramatiska effekter för ett antal hållbarhetsmål, inte minst det nationella oberoendet.
Fördelarna enligt berörda forskargrupper är att förutom att klara klimatet, planetens hälsa och folkhälsan, friställs mycken areal som nu på ett ineffektivt sätt används för att odla foder till kor och får.
Den som de bedömer friställda arealen, kan nu delas mellan att
A. Ge vegetabilier till människor
B. Bära än mer biologisk mångfald inklusive stora rovdjur
C. Öka produktionen av bioenergi
D. Via granskogsplanetring på åkermark, särskilt då i dalgångarna i våra skog- och mellanbygder samt i Norrland, utgöra en stor kolsänka.
Med detta kan vi göra våra städers klimatomställning så mycket billigare.
Givet den analys jag har gjort av såväl konceptet planetära gränser (central del i konceptet planetära dieter) som metoderna och modellerna nämnda forskargrupp Chalmers har utvecklat och använder, underminerar deras förslag snabbt svensk och global livsmedelsförsörjning. Det är redovisat i mina vetenskapliga bidrag. Det är särskilt våra städers försörjning som stryps.
Har ju funnits stigningar utan logik tidigare tänkte jag.
