frippe skrev:bylund skrev:frippe skrev:Det uppstår ett otroligt stort problem i andrahandsmarknaden när priser justeras för förändringar i valutakurser. Det blir bra för de som precis funderar på att köpa men tokigt för de de som köpt och funderar på att sälja. Värdeminskningen på en begagnad bil påverkas då till stor del av när bilen köptes i förhållande till valutakursen.
Varenda potentiell köpare behöver inte bara intressera sig för bilval utan även för hur valutakurserna kommer att förändras, eller har förändrats.
Fast det vore väldigt märkligt om priserna inte skulle justeras för valutaskillnader. Tesla har inget intresse av att sälja bilar för billigt på en marknad för att valutan gått ner, eller att sälja onödigt få bilar på en marknad när valutan gått ner. Visst kan man försäkra sig mot valutaförändringar, men då tappar man ju flexibilitet också.
Och det gäller alla varor, inte bara just Tesla eller bilar.
Ja jo, det uppstår ett problem oavsett hur man gör. Men att göra kraftiga prisjusteringar kanske skapar större problem än att själv valutasäkra sig?
Hur gör andra leverantörer, ex. Bmw, Volvo m.m. när de levererar bilar på andra marknader än de är tillverkade i? Gör de prisjusteringar återkommande eller görs det vid ett speciellt tillfälle, t.ex. inför varje nytt år.
Min upplevelse är att priserna på t ex en BMW eller Volvo är ganska stabila. De brukar ändra lite när det kommer en helt ny generation av en modell eller en facelift.
De jobbar dock med höga listpriser och rabatter på ett annat sätt. Dock så är rabatterna hos BMW, som jag har mest erfarenhet av, ganska stabila. Man får 6-8% som privatperson och 8-12% som företagare. Sen kan man få högre om man köper en lagerbil eller liknande. Typiskt en 7-serie som stått i hallen i 10 månader eller någon annan udda modell som är svårsåld men de ändå vill ha stående för att kunna visa en komplett serie av märkets modeller.
Antagligen har de hedge mot valutarörelserna eller så tänker de att det jämnar ut sig på sikt. Vet att när pundet stod under 10:- för 6-7 år sen så köpte jag ett par nya BMW från en särskild exportsäljare i England. Fick bland annat hem en välutrustad 330d xDrive för 450 tusen spänn netto. Den hade kostat 600 tusen netto i Sverige. Den körde jag i nästan 3 år och sålde för 330 tusen. Hade kanske fått 360-370 tusen om den varit svensksåld. Så helt ok ekonomi på den tycker jag själv. Tappade 120 tusen på 3 år istället för 230-240 tusen.
Jag tror risken med parallellimport i stor skala är väldigt liten. Visst finns det fri rörlighet men det är för krångligt för gemene man. De flesta är obekväma med att sätta in stora summor på ett utländskt konto och fixa med transport eller köra hem den själv, fixa med regbesiktning o dyl. Och så måste den helförsäkras direkt. Ännu krångligare blir det om man vill ha bilen som leasingbil på firman. Om man är anställd av en större arbetsgivare är det direkt omöjligt. Annars behöver man hjälp av en bilhandlare att ta in den. Vilket kostar och tar av vinstmarginalen. Plus att priset inte är lika viktigt på en leasingbil som på en privat...
Att parallellimporten av elbilar skulle öka för att vi har 40 tusen lägre bonus som Zalman tror är bara rent nys. Det är så lite pengar att det inte är värt besväret. Det äts upp av importkostnader och dyrare försäkring.