Profion skrev: ↑29 nov 2023 21:20
iAkita skrev: ↑29 nov 2023 20:04
Fosilfri2035 skrev: ↑29 nov 2023 19:41
iAkita skrev: ↑29 nov 2023 19:31
Airlift skrev: ↑29 nov 2023 19:27
Myndighetsutövning smäller högre än postnord. Det är inte en fråga om strejkbryteri att tesla får hämta skyltar själva, då vare sig skylttillverkaren eller TS är uttagna i sympatistrejk, emedan postnord är det.
Du anser att det inte är relevant, men jag får nog välja att inte ge dig erkännande i den saken.
Alltså skriver vi ens om samma sak? Jag försöker föra en diskussion om under vilka förutsättningar en domstol kan fatta interimistiska beslut utan om motparten först får möjlighet att yttra sig, samt om de har befogenhet att tvinga en myndighet att delegera delar av sitt myndighetsuppdrag till ett av rätten utpekat privat företag. Du verkar svara på något helt annat. Citerade du fel inlägg?
Jag tror att han svarade på rätt inlägg. Han valde dock att inte svara supertydligt och pedagogiskt i form av att hänvisa till att det kan röra sig om myndighetsutövning.
Därmed behöver inte motparten besvara eftersom lagen är väldigt tydlig och TS roll är att förmedla skyltarna så ett interimistiskt beslut är solklart.
Sen som jag skrev tidigare så kommer frågan om huruvida TS har gjort rätt i att endast ha ett alternativ för distributionskanaler av deras produkter.
Därmed så är frågan större men klart är det att TS ska förmedla registreringsskyltar oavsett strejk/sympatiåtgärder.
Sen har vi den andra stämningen som avser besluta om PostNord kan genomföra sympatiåtgärder i och med det avtal som ingått med TS.
Jag tar det en gång till: 15:e kapitlet, 5:e paragrafen, 3:e stycket, säger absolut noll och intet om någon av dessa saker. Interimistiska beslut utan att motparten först får yttra sig får endast fattas om det ligger fara i dröjsmål.
Det vill säga en sabotagerisk. Så är uppenbart inte fallet i det här målet och det tror jag inte någon förnekar.
Men jag lägger ner den här diskussionen, eftersom ingen verkar vara intresserad av att sätta sig in i det tillämpliga lagrummet utan hellre diskuterar frågor som regleras i ett helt annat lagrum. Diskussionen blir menlös om man inte diskuterar samma sak. Så jag föreslår att vi pausar den till det finns ny information i målet. Jag kommer iallafall göra det.
Den springande punkten i ditt resonemang tycks var att din tolkning av betydelsen
"Om det är fara i dröjsmål" (saxat ur RB Kap 15 5§ 3st) är annan än den av Norrköpings Tingsrätt.
En bedömning av
"fara" i detta hänseende skulle kunna vara hotet mot kärandes möjlighet till att sälja bilar utan att beredas möjlighet att erhålla registreringsskyltar.
Äsch, nu kan jag ju inte låta bli att svara i alla fall eftersom du framför en i sammanhanget relevant synpunkt. Såvitt jag förstår så är det inte så ”fara” i dröjsmål definieras i lagens mening. Faran ska bestå i att det föreligger en kvalificerad sabotagerisk, vilket Solnas tingsrätt resonerat kring i de delar av sitt beslut som jag saxat in nedan.
Jämför det med att jag var skyldig dig en massa pengar eller förvaltade dina tillgångar och sen inte lät dig få tillgång till dessa som stipulerat. Du lämnar därmed in en stämningsansökan för att få ut dina tillgångar. Du kan även yrka på att rätten fattar ett interimistiskt beslut utan att motparten få yttra sig, om du anser att det ligger fara i dröjsmål. Sådan fara skulle till exempel kunna bestå i att motparten kan förstöra dokumentation som påvisar att du är ägare till tillgångarna/skulden, eller flytta tillgångarna så att de inte längre är tillgängliga för dig/myndigheterna även om rätten bifaller din stämningsansökan efter målet behandlats. Om rätten inte anser att en sådan fara i dröjsmål, alltså sabotagerisk, föreligger, så ska motparten få möjlighet att yttra sig innan rätten fattar ett eventuellt interimistiskt beslut.
Norrköpings tingsrätt har inte motiverat vari faran/sabotagerisken består i sitt beslut, varför graden av tidsnöd var så stor så att Transportstyrelsen inte skulle beredas utrymme att yttra sig innan beslutet, eller gjort en analys av hur stor den varaktiga skadan skulle vara om Transportstyrelsen beretts möjlighet att yttra sig. Tesla har inte heller i sin stämningsansökan framfört att det föreligger fara i dröjsmål.
Det är alltså inte att Norrköpings tingsrätt har fattat ett interimistiskt beslut i sig som jag ifrågasätter, det har jag inga synpunkter på, utan att de gjorde det utan att Transportstyrelsen gavs möjlighet att först yttra sig.
Dessutom är deras beslutet motsägelsefullt, i och med att de gav Transportstyrelsen sju dagar på sig att följa deras beslut och inte vidtog några andra åtgärder för att undanröja faran i dröjsmål, vad den nu må vara. Om de förelåg fara i dröjsmål skulle beslutet gälla omedelbart. Annars kunde de likaväl beviljat Transportstyrelsen tre dagar för att inkomma med ett yttrande innan de fattade ett eventuellt interimistiskt beslut. Precis som Solna tingsrätt gjorde.
Utöver det så är det fortfarande ett frågetecken om en Tingsrätt har befogenhet att besluta om att en myndighet ska tvingas delegera en del av sitt myndighetsuppdrag till ett av tingsrätten utpekat privat företag, utan upphandling, säkerhetskontroller, och så vidare. Just vad det gäller det senare har ju Transportmyndigheten genomlevt en skandal i närtid som de nog inte gärna vill se upprepas. Norrköpings tingsrätt verkar inte ha beaktat dessa aspekter/konsekvenser i sitt beslut.