Tesla Club Sweden

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:13

jonasl skrev: ↑15 okt 2025 08:57

Electron skrev: ↑15 okt 2025 07:00

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Fredrik j skrev: ↑15 okt 2025 20:24

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:13

jonasl skrev: ↑15 okt 2025 08:57

Electron skrev: ↑15 okt 2025 07:00

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Räcker det att du toppar 6kW? Är det inte genomsnittlig effekt över en timme som räknas hos er?

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:44

Fredrik j skrev: ↑15 okt 2025 20:24

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:13

jonasl skrev: ↑15 okt 2025 08:57

Electron skrev: ↑15 okt 2025 07:00

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Räcker det att du toppar 6kW? Är det inte genomsnittlig effekt över en timme som räknas hos er?

Ja, precis, det räcker inte att du toppar 6 kW en kort stund. De flesta nätbolag räknar på medeleffekten under din högsta timme (eller snittet av de tre högsta timmarna). Så en snabb spis- eller vattenkokartopp påverkar inte så mycket.
Men om du under en timme lagar mat, duschar och kör diskmaskinen samtidigt, då sticker den timmen iväg, och det är just den som nätavgiften baseras på. Det kan ändå bli flera tusenlappar dyrare per år, trots att du bara “levt normalt” den timmen.

Fredrik j skrev: ↑15 okt 2025 21:10

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:44

Fredrik j skrev: ↑15 okt 2025 20:24

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:13

jonasl skrev: ↑15 okt 2025 08:57

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Räcker det att du toppar 6kW? Är det inte genomsnittlig effekt över en timme som räknas hos er?

Ja, precis, det räcker inte att du toppar 6 kW en kort stund. De flesta nätbolag räknar på medeleffekten under din högsta timme (eller snittet av de tre högsta timmarna). Så en snabb spis- eller vattenkokartopp påverkar inte så mycket.
Men om du under en timme lagar mat, duschar och kör diskmaskinen samtidigt, då sticker den timmen iväg, och det är just den som nätavgiften baseras på. Det kan ändå bli flera tusenlappar dyrare per år, trots att du bara “levt normalt” den timmen.

När man lagar mat är det ju inte konstant hög effekt. Samma med vattenberedaren. Vattnet behöver ju inte återställas direkt. Samma med diskmaskinen som ju drar mest när vattnet ska värmas.
Man kan ju inte sträva mot noll heller. En grundeffekt får man ju acceptera.

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:13

jonasl skrev: ↑15 okt 2025 08:57

Electron skrev: ↑15 okt 2025 07:00

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Jerker skrev: ↑16 okt 2025 08:37

Ovan är en rätt förenklad uträkning men principen förstår ni nog.

Freez skrev: ↑16 okt 2025 08:59

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:13

jonasl skrev: ↑15 okt 2025 08:57

Electron skrev: ↑15 okt 2025 07:00

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 09:14

Freez skrev: ↑16 okt 2025 08:59

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:13

jonasl skrev: ↑15 okt 2025 08:57

Electron skrev: ↑15 okt 2025 07:00

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 09:14

Freez skrev: ↑16 okt 2025 08:59

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:13

jonasl skrev: ↑15 okt 2025 08:57

Electron skrev: ↑15 okt 2025 07:00

Ja det är svårt att tolka vad som gäller eftersom elbolagen har olika modeller. Ta det här med matlagning och effekttoppar, om det tar 45 minuter att få ordning på middagen så se till att börja strax innan ett helt klockslag. Då fördelas effektuttaget över två timmar i stället för att samlas på en. Hur många orkar hålla på så?

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

jonasl skrev: ↑16 okt 2025 09:03

Jerker skrev: ↑16 okt 2025 08:37

Ovan är en rätt förenklad uträkning men principen förstår ni nog.

Det ger dessutom lite utrymme för "misstag" dagtid.

MEN man måste fortfarande förstå hur det fungerar för att lyckas anpassa sig. Jag har inga problem med det, men jag förstår till 100% att de flesta inte gör det. Har kompisar med ingenjörsutbildning som ändå blandar ihop kW och kWh..

Electron skrev: ↑16 okt 2025 13:13

Läser svaren och det är inte alla som satt sig in ieffektyariffer. Jag har skrivit några enklare exempel tidigare i tråden. Hursomhelst, här kommer ett längre exempel. Jag har ett ”lantställe”. Under veckan tuffar förbrukningen på ca 6 kWh/dygn (just september var varm). Jag kommer dit sent fredagskväll. Schemalägger laddningen till 01:00 (har ju hört att ladda på natten är grejer det )
Så här är mitt antagande för beräkningsexemplet:
• Stugans grundförbrukning: Cirka 6 kWh/dygn.
• Elbilsladdning: Laddning av min elbil ger en effekttopp på 11 kW under flera timmar. Jag laddar den fyra gånger under månaden.
• Nätavgifter (exempel):
o Effektavgift: 60 kr/kW och månad.
o Fast nätavgift: 450 kr/månad.
o Rörlig energikostnad: 2 kr/kWh (inkluderar el, skatter och påslag).
• Månadsperiod: 30 dagar.
Steg 1: Beräkna månadens totala energikostnad (kWh)
Först räknar vi ut den totala energikostnaden, som är det jag betalar per använd kWh.
• Stugans basförbrukning:
6 kWh/dygn×30 dygn =180 kWh
• Bilens förbrukning: Jag bilen fyra gånger under månaden från nästan tomt batteri.
75 kWh×4 = 300 kWh
• Total kWh-förbrukning:
180 kWh+300 kWh = 480 kWh
• Kostnad för el:
480 kWh×2 kr/kWh = 960 kr

Steg 2: Beräkna effektavgiften (där "straffet" märks)
Här ser vi hur elbils-laddningen direkt påverkar min nätkostnad. Den högsta effekten jag nådde under månaden var 11 kW (från laddboxen). Även om det bara var under några timmar, så debiteras jag för den toppen under hela månaden.
• Min underbara effekttopp: 11 kW
• Månadsavgift för effekt:

11 kW×60 kr/kW = 660 kr

Steg 3: Beräkna totala kostnaden för månaden
Nu lägger vi ihop alla delar för att se den totala månadskostnaden.
• Elkostnad (kWh): 960 kr
• Effektavgift (kW): 660 kr
• Fast nätavgift: 450 kr
• Total kostnad:

960 kr + 660 kr + 450 kr = 2070 kr

Slutsats: I detta exempel utgör effektavgiften på 660 kr hela 21 % av min totala kostnad. Utan effekttariffen hade min nätkostnad varit betydligt lägre. Det här visar tydligt hur en elbilsladdning, som drar mycket effekt under en kort period, kan ha en mycket stor påverkan på din totala månadskostnad under en effekttariff, även om din totala kWh-förbrukning inte är extremt hög. Det här är en av de största utmaningarna för stugägare och elbilister i den nya tariffstrukturen.

Jämför inte effekttariff med att fylla på badkar (även om bada är skönt. Bara man fyller det långsamt mellan heltimmar och elen är billig den kvarten).

Freez skrev: ↑16 okt 2025 10:35

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 09:14

Freez skrev: ↑16 okt 2025 08:59

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:13

jonasl skrev: ↑15 okt 2025 08:57

Om jag skulle anpassa matlagningen så skulle jag antagligen kunna få ner min högsta timme från 3kW till 2kW i snitteffekt. Känns inte värt besväret.

På samma tema, jag har automatiserat schemaläggning av diskmaskinen till nattens billigaste timmar. Den väljer också mellan ett entimmas och ett fyratimmars program (det längre använder ca 20% mindre energi men förbrukningen är som störst i början och slutet av de fyra timmarna vilket automationen tar hänsyn till). Är det en timme som är markant billigare (20% tror jag brytpunkten är ungefär) så väljer den det korta programmet.

Jag beskrev förutsättningarna och matade även in timprisstatistiken för 2023 i ChatGPT för att få hjälp att uppskatta hur mycket pengar jag sparar varje år. Det är ca 200 kr jämfört med att bara starta maskinen efter middagen kl 19. Och jämfört med att på rutin bara schemalägga till 02.00 var det inte ens en femtilapp. Detta beräknat på verkliga förbrukningssiffror och prisdata..

Nä, det är verkligen inte värt beväret med tanke på hur mycket pyssel det var att automatisera i Home Assistant. Kanske når break even på 10 år - förutsatt att förvaltningen av det hela är 0 timmar

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

Vi behöver så klart fortsätta utbyggnaden av elnätet framförallt transmissionsnätet mellan Norr och Söder (område 4). I Norr producerar vi mer el än vad vi behöver. Vi behöver också bygga mer planerbar elproduktion och bättre stamnät i Södra Sverige (område 4). Allt detta är redan på gång men tar tid.

Effektbristen har vi dessutom bara under årets kallaste timmar/dagar inte året runt.

Att straffa privatkonsumenter som försöker leva ett normalt liv utan att behöva hålla koll elförbrukningen dygnet runt, året runt är fel väg att gå.

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 16:13

Freez skrev: ↑16 okt 2025 10:35

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 09:14

Freez skrev: ↑16 okt 2025 08:59

Electron skrev: ↑15 okt 2025 20:13

Jo, men det där är lite av poängen, det du räknat på gäller bara elpriset, inte nätavgiften. Med effekttariffer kan kostnaden dra iväg rejält om du får några timmar med hög belastning.
Hos t.ex. Ellevio och E.ON ligger effekttariffen ofta runt 120–150 kr per kW och månad. Om man har otur och toppar 6 kW i stället för 3, kan det betyda flera tusen kronor extra per år. Så det handlar inte längre om att spara 200 kr på en diskmaskin, utan om att försöka undvika en räkning som blir 3000 till 10000 kr dyrare, bara för att man lagade mat samtidigt som 17 åringen passade på att ta en lång dusch.
Det är det som gör hela systemet så skevt. Vanliga hushåll ska plötsligt agera som små kraftbolag och planera minut för minut, medan de stora obalanserna i produktionen (som när Tyskland importerar svensk el vid vindstilla) fortsätter som vanligt.

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

Vi behöver så klart fortsätta utbyggnaden av elnätet framförallt transmissionsnätet mellan Norr och Söder (område 4). I Norr producerar vi mer el än vad vi behöver. Vi behöver också bygga mer planerbar elproduktion och bättre stamnät i Södra Sverige (område 4). Allt detta är redan på gång men tar tid.

Effektbristen har vi dessutom bara under årets kallaste timmar/dagar inte året runt.

Att straffa privatkonsumenter som försöker leva ett normalt liv utan att behöva hålla koll elförbrukningen dygnet runt, året runt är fel väg att gå.

Överdramatiserar du inte lite nu? Kan du inte leva ett normalt liv för att nätägaren har effektavgift?
Fel väg att gå är kanske att jaga lågt spotpris?
Väldigt många har ju också missuppfattat det här med timgenomsnitt. Även jag trodde att man använde peakeffekt. När man tittar på märkeffekten på t.ex. sin ugn/spis så är inte det vad den drar konstant under användning.

Effektbrist? Brist på överföringskapacitet. Men problemet finns även på lokal nivå. Som diskuterats innan så är elsystemen i villakvarteren dimensionerade för att alla plötsligt maxar huvudsäkringarna en specifik timme.

Vad är rätt väg att gå? Nu idag? Istället för effektavgifter som har samma effekt.
Bygga ut nät och elproduktion är ju en långsiktig lösning.

Electron skrev: ↑16 okt 2025 21:40

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 16:13

Freez skrev: ↑16 okt 2025 10:35

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 09:14

Freez skrev: ↑16 okt 2025 08:59

Exakt detta system är ett haveri. Allas förklaringar i denna tråd visar hur svårt eller omöjligt det är för den vanlige konsumenten att förstå eller att ha koll på detta system. Gör om gör rätt.

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

Vi behöver så klart fortsätta utbyggnaden av elnätet framförallt transmissionsnätet mellan Norr och Söder (område 4). I Norr producerar vi mer el än vad vi behöver. Vi behöver också bygga mer planerbar elproduktion och bättre stamnät i Södra Sverige (område 4). Allt detta är redan på gång men tar tid.

Effektbristen har vi dessutom bara under årets kallaste timmar/dagar inte året runt.

Att straffa privatkonsumenter som försöker leva ett normalt liv utan att behöva hålla koll elförbrukningen dygnet runt, året runt är fel väg att gå.

Överdramatiserar du inte lite nu? Kan du inte leva ett normalt liv för att nätägaren har effektavgift?
Fel väg att gå är kanske att jaga lågt spotpris?
Väldigt många har ju också missuppfattat det här med timgenomsnitt. Även jag trodde att man använde peakeffekt. När man tittar på märkeffekten på t.ex. sin ugn/spis så är inte det vad den drar konstant under användning.

Effektbrist? Brist på överföringskapacitet. Men problemet finns även på lokal nivå. Som diskuterats innan så är elsystemen i villakvarteren dimensionerade för att alla plötsligt maxar huvudsäkringarna en specifik timme.

Vad är rätt väg att gå? Nu idag? Istället för effektavgifter som har samma effekt.
Bygga ut nät och elproduktion är ju en långsiktig lösning.

Effekttariffer är inte lösningen på effektbrist, de är bara ett bekvämt sätt för nätbolagen att skylla över problemet på kunderna. Men visst, om man tycker det är rimligt att hushållen ska balansera hela elnätet med spisen och diskmaskinen som verktyg, då är allt toppen.

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 21:53

Electron skrev: ↑16 okt 2025 21:40

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 16:13

Freez skrev: ↑16 okt 2025 10:35

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 09:14

Har du något förslag på hur man ska motverka ojämn belastning på nätet. Att någon skulle gjort något för 20år sen eller att någon annan ska betala nu kan du bespara mig. Ett seriöst, tekniskt förslag?

Vi behöver så klart fortsätta utbyggnaden av elnätet framförallt transmissionsnätet mellan Norr och Söder (område 4). I Norr producerar vi mer el än vad vi behöver. Vi behöver också bygga mer planerbar elproduktion och bättre stamnät i Södra Sverige (område 4). Allt detta är redan på gång men tar tid.

Effektbristen har vi dessutom bara under årets kallaste timmar/dagar inte året runt.

Att straffa privatkonsumenter som försöker leva ett normalt liv utan att behöva hålla koll elförbrukningen dygnet runt, året runt är fel väg att gå.

Överdramatiserar du inte lite nu? Kan du inte leva ett normalt liv för att nätägaren har effektavgift?
Fel väg att gå är kanske att jaga lågt spotpris?
Väldigt många har ju också missuppfattat det här med timgenomsnitt. Även jag trodde att man använde peakeffekt. När man tittar på märkeffekten på t.ex. sin ugn/spis så är inte det vad den drar konstant under användning.

Effektbrist? Brist på överföringskapacitet. Men problemet finns även på lokal nivå. Som diskuterats innan så är elsystemen i villakvarteren dimensionerade för att alla plötsligt maxar huvudsäkringarna en specifik timme.

Vad är rätt väg att gå? Nu idag? Istället för effektavgifter som har samma effekt.
Bygga ut nät och elproduktion är ju en långsiktig lösning.

Effekttariffer är inte lösningen på effektbrist, de är bara ett bekvämt sätt för nätbolagen att skylla över problemet på kunderna. Men visst, om man tycker det är rimligt att hushållen ska balansera hela elnätet med spisen och diskmaskinen som verktyg, då är allt toppen.

Det är brist på överföringskapacitet. Lokalt kan det göra stor skillnad om du och dina grannar balanserar med spisen och diskmaskinen men större effekt har det att balansera med elbilsladdningen och värmesystemet.

Electron skrev: ↑16 okt 2025 21:59

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 21:53

Electron skrev: ↑16 okt 2025 21:40

Fredrik j skrev: ↑16 okt 2025 16:13

Freez skrev: ↑16 okt 2025 10:35

Vi behöver så klart fortsätta utbyggnaden av elnätet framförallt transmissionsnätet mellan Norr och Söder (område 4). I Norr producerar vi mer el än vad vi behöver. Vi behöver också bygga mer planerbar elproduktion och bättre stamnät i Södra Sverige (område 4). Allt detta är redan på gång men tar tid.

Effektbristen har vi dessutom bara under årets kallaste timmar/dagar inte året runt.

Att straffa privatkonsumenter som försöker leva ett normalt liv utan att behöva hålla koll elförbrukningen dygnet runt, året runt är fel väg att gå.

Överdramatiserar du inte lite nu? Kan du inte leva ett normalt liv för att nätägaren har effektavgift?
Fel väg att gå är kanske att jaga lågt spotpris?
Väldigt många har ju också missuppfattat det här med timgenomsnitt. Även jag trodde att man använde peakeffekt. När man tittar på märkeffekten på t.ex. sin ugn/spis så är inte det vad den drar konstant under användning.

Effektbrist? Brist på överföringskapacitet. Men problemet finns även på lokal nivå. Som diskuterats innan så är elsystemen i villakvarteren dimensionerade för att alla plötsligt maxar huvudsäkringarna en specifik timme.

Vad är rätt väg att gå? Nu idag? Istället för effektavgifter som har samma effekt.
Bygga ut nät och elproduktion är ju en långsiktig lösning.

Effekttariffer är inte lösningen på effektbrist, de är bara ett bekvämt sätt för nätbolagen att skylla över problemet på kunderna. Men visst, om man tycker det är rimligt att hushållen ska balansera hela elnätet med spisen och diskmaskinen som verktyg, då är allt toppen.

Det är brist på överföringskapacitet. Lokalt kan det göra stor skillnad om du och dina grannar balanserar med spisen och diskmaskinen men större effekt har det att balansera med elbilsladdningen och värmesystemet.

Överföringsbrist, vet jag inte om jag håller med om.läget ikväll vad lilla Sverige exporterar.