Nio av tio bilbyggarjobb försvinner...

[bjelkeman]

Kolonialisera Mars kommer att kräva mycket folk.

[Bjelke]

Den här diskussionen har väl i princip pågått sedan industrialismens början dvs typ mitten av 1800-talet?
Det har i omgångar skett teknisk utveckling som skulle ha "tagit död på" hela yrkesområden och därmed vält omkull samhället osv, men
jag kan mest se hur vi höjt ribban i samhället hela tiden och gått mot mer förmåner allt eftersom (mer semester, kortare arbetstid, pension, VAB osv osv).
Jämfört med vad dom äldre berättat (jag har alltid pratat mkt med dom äldre) så har vi fått det bättre allt eftersom, och jag kan inte riktigt se att det stannat av även
om det finns sjukt mkt problem ff och det jobbar vi vidare på
Jag ser tex en utveckling utanför Sverige (och liknande länder) som går åt rätt håll och den kommer att ta väääääldigt lång tid (den har inte stannat av sas).
Näe jag tror inte att vi kommer att se ett samhälle där farhågarna som tas upp i tråden kommer att hända under vår livstid (ok jag har passerat 50 nu men iaf),
det finns så sjukt mycket kvar att göra och jag är iaf med på det tåget .
Så jag håller alltså med dom som sagt att utveckling pågår och den är bra,visst vissa yrkesgrupper försvinner/ändras men det är naturligt (än så länge iaf).

Jag tror även att även att arbetsturism (finns det ordet? annars har jag hittat på det just nu haha) kommer att öka, att jag tex mycket väl kan tänka mig att arbeta på plats
när jag är ute och reser "privat" sas (dvs mer eller mindre gratis).

[Jerker]

Den här diskussionen har väl i princip pågått sedan industrialismens början dvs typ mitten av 1800-talet?
Det har i omgångar skett teknisk utveckling som skulle ha "tagit död på" hela yrkesområden och därmed vält omkull samhället osv, men
jag kan mest se hur vi höjt ribban i samhället hela tiden och gått mot mer förmåner allt eftersom (mer semester, kortare arbetstid, pension, VAB osv osv).
Jämfört med vad dom äldre berättat (jag har alltid pratat mkt med dom äldre) så har vi fått det bättre allt eftersom, och jag kan inte riktigt se att det stannat av även
om det finns sjukt mkt problem ff och det jobbar vi vidare på
Jag ser tex en utveckling utanför Sverige (och liknande länder) som går åt rätt håll och den kommer att ta väääääldigt lång tid (den har inte stannat av sas).
Näe jag tror inte att vi kommer att se ett samhälle där farhågarna som tas upp i tråden kommer att hända under vår livstid (ok jag har passerat 50 nu men iaf),
det finns så sjukt mycket kvar att göra och jag är iaf med på det tåget .
Så jag håller alltså med dom som sagt att utveckling pågår och den är bra,visst vissa yrkesgrupper försvinner/ändras men det är naturligt (än så länge iaf).

Jag tror även att även att arbetsturism (finns det ordet? annars har jag hittat på det just nu haha) kommer att öka, att jag tex mycket väl kan tänka mig att arbeta på plats
när jag är ute och reser "privat" sas (dvs mer eller mindre gratis).

Jo, jag vet, och det är detta som beslutsfattare hela tiden förlitar sig på, att det hela tiden skapas nya arbeten. Men frågan är ju om det inte det finns en framtid där människors arbete inte längre behövs? All produktion sker med maskiner, även jordbruk och djurskötsel. Sjukvården ställer diagnoser med hjälp av datorer (hörde nyss ett inslag på radion där man visat att datorer kan vara mycket snabbare och säkrare på att ställa diagnoser än läkare) osv. Man ersätter skådespelare i filmer med animerade figurer...

Frågan är om det finns nån teoretisk gräns för vad maskiner och robotar kan ta över. Kanske blir vi människor bara en konsumerande art där nöjesindustrin är det enda där vi själva rent fysiskt deltar. Vi kommer att leva i en japansk förnedringsshow! Hjälp!

Men jag tror också att det kommer att dröja till efter min livstid...

[JFAH]

Beror på om Kurzweil får rätt eller inte. Han har ju satt datumet till 2045, baserat på de extrapoleringar från befintliga utvecklingstrender. Även om han missar med säg 10 år så kommer det innebära monumentala förändringar i samhället med påföljande sociala slitningar.

För övrigt vill jag påpeka att statistiken från arbetsmarknaden förvisso är lite blandad men folk som arbetar för någon bokstavskombination har stadigt gått uppåt, de räknas förvisso inte som arbetslösa, vilket gör den totala siffran stabil, men... Dessutom ser vi en differentiering på arbetsmarknaden idag; De väldigt låg kvalificerade jobben, som också stöds/subventioneras (beroende på vilken politisk kulör man för tillfället har) har svällt en aning, eller åtminstone inte minskat, likadant för de väldigt kvalificerade jobben. Mellanskiktet där de flesta hör, befinner sig i stabil utförsbacke. Det leder oundgängligen i förlängningen till sociala slitningar i samhället i stort. Det är också en mycket stor indikator på att den gamla tron på att förändring bara innebär att gamla jobb försvinner och nya tillkommer de facto inte stämmer, i vart fall inte numer. För eller senare håller inte det här, och ju förr man tar tag i den diskussionen och börjar ta hänsyn till realiteter desto bättre för oss alla. Jag tror definitivt att detta är lösbart, och kan vara hur bra som helst. Men än så länge ser jag bara politiker som verkar ha fastnat, i varierande grad, i ett industrisamhälle som inte längre finns, och det skapar onödiga problem och friktioner. Oavsett vad man tyckte om de gamla samhällsbyggarna som Sträng, Palme mf. kan man ändå konstatera att de vågade sälja en vision som de också jobbade på att genomföra. Till stor del skulle jag vilja påstå att det var Reinfeldts initiala styrka också. Det var ett tag sedan vi såg klart artikulerade framtidsvisioner om vad man faktiskt vill inom politiken.

[Jerker]

För övrigt vill jag påpeka att statistiken från arbetsmarknaden förvisso är lite blandad men folk som arbetar för någon bokstavskombination har stadigt gått uppåt, de räknas förvisso inte som arbetslösa, vilket gör den totala siffran stabil, men... Dessutom ser vi en differentiering på arbetsmarknaden idag; De väldigt låg kvalificerade jobben, som också stöds/subventioneras (beroende på vilken politisk kulör man för tillfället har) har svällt en aning, eller åtminstone inte minskat, likadant för de väldigt kvalificerade jobben.

Jag tror inte att de har ökat i antal. Men förr fanns det mer luft i organisationerna och folk som hade enkla jobb accepterade en lägre lön. Men med ökat avkastningskrav, slimmade organisationer, högre skatter på arbete osv. har dessa förlorat sina anställningar och i stället "hamnat i åtgärder".

[JFAH]

För övrigt vill jag påpeka att statistiken från arbetsmarknaden förvisso är lite blandad men folk som arbetar för någon bokstavskombination har stadigt gått uppåt, de räknas förvisso inte som arbetslösa, vilket gör den totala siffran stabil, men... Dessutom ser vi en differentiering på arbetsmarknaden idag; De väldigt låg kvalificerade jobben, som också stöds/subventioneras (beroende på vilken politisk kulör man för tillfället har) har svällt en aning, eller åtminstone inte minskat, likadant för de väldigt kvalificerade jobben.

Jag tror inte att de har ökat i antal. Men förr fanns det mer luft i organisationerna och folk som hade enkla jobb accepterade en lägre lön. Men med ökat avkastningskrav, slimmade organisationer, högre skatter på arbete osv. har dessa förlorat sina anställningar och i stället "hamnat i åtgärder".

Du har säkert en del poänger i det. Skattesystemet som det är uppbyggt idag (och nu debatterar jag inte skatternas storlek eller användning) är ju huvudsakligen lagt på just löneinkomster (kommunal och landstings nivå). Statsskatterna utgörs ju huvudsakligen av flata skatter som moms och energiskatt och bara till viss del av löneskatt. Oaktat detta så gör det lönearbete proportionellt dyr i relation till investeringar i automation.

För några år sedan räknade jag på investeringar i min brors företag och nådde till den föga förvånande insikten att även om man dubblerade priset på den maskin man skulle investera i så var det i princip en noll kostnad om man kunde spara in 20% på en gubbe som opererade den. Det var lite av en ögonöppnare för egen del. Kontentan är i vart fall att det snart sagt alltid är billigare att investera i maskinpark än i människor i tillverkande industri. Lösningen hitills har ju varit att inrätta specialregler som rot och rut för att hålla liv i service sektorn, och mängd bokstavförkortningar för att sänka priset på arbetskraft till en nivå som gör det möjligt att besätta allehanda småjobb. Jag säger inte att det är fel eller rätt (det är en annan diskussion) jag konstaterar krasst bara att nej, det tillkommer inte på långa vägar lika mycket som jobb det försvinner i automatiseringsvågorna som kommer allt tätare.

Detta behöver som sagt inte vara ett problem, om vi väljer att hantera det på ett vettigt sätt, men att blunda och vänta och se och sminka lite till på arbetsmarknadsåtgärderna under tiden leder oss inte framåt.