Sen hela det här systemet med att sätta sig i en livslång sits med lån är åt helvete fel.
Det tycker jag också. Men det beror som sagt på min härkomst, åtminstone delvis. Jag lärde mig redan som barn att man inte ska ha skulder, det är "ofint". Sen får man ju givetvis anpassa sig efter verkligheten, det går ju nästan inte längre att köpa t.ex. en bil utan någon form av lån. Leasing är ju också ett lån egentligen. Fast jag gillar inte det alls. Nu har jag betalat vår e-Golf, och trots att det kanske inte var det mest ekonomiska alternativet, och trots att bilen har blivit momssmittad nu, så känns det faktiskt väldigt skönt.
Alla andra former av lån har jag lyckats hålla mig borta från. Och den dagen jag går i pension vet jag i alla fall att jag har ett hus som är mitt och där varje spik och varje bräda är betald. Och även om min pension blir väldigt fjuttig, vilket jag tyvärr måste utgå ifrån, så kan jag bo kvar här fram tills jag checkar ut för alltid. Den tryggheten värderar jag extremt högt.
Jag vet inte vad det där kommer sig av. Vad är ens alternativet? Hyra sin bostad? Utan möjlighet till lån kan man ju ha hur bra kassaflöde som helst utan att kunna komma in och kunna köpa sitt boende förrän man blir pensionär. Eller ens då. Betala hyra och inte få vara med prisuppgång på sitt boende gör ju sparandet till bostad till ett sisyfos-arbete. Vem kan spara i samma takt som bostäderna ökar i pris?
Så här ser jag på det. Det har alltid varit "ofint" att vara fattig. Att behöva låna sig till ett drägligt liv. Huh, vilken skam! Lite som med de gamla fina amatör-idealen i olympiska spelen. De kom ju antagligen till för att de fina adelsmännen som inte behövde jobba för brödfödan inte skulle få så stor konkurrens av starka arbetarmän. Genom att man inte fick tjäna pengar på sin idrott så tvingades de arbeta hela dagarna vilket försvårade träningen och de hade dessutom svårt att ta ledigt och resa till tävlingarna. Så jävla "nobelt" var det...
Så länge huset är värt mer än lånen och så länge jag har kassaflöde som tillåter mig att betala amortering och ränta så är jag nöjd och glad. Visst utsätter man sig för en risk men vadå? Är farligt att leva...
Blev så inspirerad av denna tråd, så nu skickade jag in ansökan om att utöka bolånet
Ränta 1,12% minus ränteavdrag. Landshypotek.
Det var inte illa, hur fick du till det? Kollade just på SBAB för jag ville binda räntan lite längre och nu ligger 3-års räntan en bra bit över 2%! Och då belånar vi betydligt mindre än 70% av husets värde.
Det var inte illa, hur fick du till det? Kollade just på SBAB för jag ville binda räntan lite längre och nu ligger 3-års räntan en bra bit över 2%! Och då belånar vi betydligt mindre än 70% av husets värde.
SBAB har generellt sett inte de bästa räntorna man kan få ifall man har ordnad ekonomi. Just nu lär man dessutom betala en högre premie för att binda räntan eftersom det är sådana osäkerheter.
Blev så inspirerad av denna tråd, så nu skickade jag in ansökan om att utöka bolånet
Ränta 1,12% minus ränteavdrag. Landshypotek.
Det var inte illa, hur fick du till det? Kollade just på SBAB för jag ville binda räntan lite längre och nu ligger 3-års räntan en bra bit över 2%! Och då belånar vi betydligt mindre än 70% av husets värde.
1,12% är antagligen på ett år eller "rörligt" (dvs 3 månaders). Nån sån ränta får du inte på 3 år. LF ville ha 2,49% för 3 år och 2,94% för 5 år. Jag tror inte på att binda nu. Det är för sent. Mitt nya lån jag tog har jag 1,19% rörligt på. För att det ska löna sig med 2,49% eller vad det nu var så ska snittet över 3 år vara högre än det. Det tror jag inte på. Ser ut att ligga ganska lågt åtminstone ett år framåt. Sen kan det bli värre... Men för att snittet ska hamna över 3-års räntan så ska räntan öka ganska mycket mer än vad bankens analytiker tror.
Ska det vara nån idé så bör man minst binda 5 år. Helst 10+ år. Först då får man ju en försäkring värd namnet. Binder du 3 år så är du snart utsatt för de där höga räntorna ändå. Är inte mycket till skydd.
Jag vet inte vad det där kommer sig av. Vad är ens alternativet? Hyra sin bostad?
Nu kan jag ju inte säga hur man ska göra, det är ju som sagt beroende på vilket land man bor i.
I Tyskland brukar det gå till som så att man även där lånar till ett husbygge. Lånet ska dock betalas tillbaka inom 30 år eller så. Meningen är att man ska vara skuldfri senast när man går i pension. Med andra ord så köper man hus vid ungefär 35 års ålder och så bor man kvar där hela livet. Har man tur så har ens föräldrar sparat pengar för detta. Det är vanligt att föräldrar påbörjar ett sparande när barnet fötts, just för att kunna finansiera ett framtida boende. Oavsett så har man sällan råd att skaffa bostad förrän man är i 30-års åldern, och senare blir det svårt att betala tillbaka lånet i tid, såvida man inte sätter en kortare amorteringstid. Men det är långt ifrån alla som kan köpa hus. Vår familj har aldrig haft hus, trots relativt bra inkomster.
Hyra är ett alternativ då.
Andra alternativet är att köpa en lägenhet. Det är inte som i Sverige, utan man äger lägenheten precis på samma sätt som man äger ett hus. Problemet är att det är dyrt det också. Och samma regler här. Lånet måste betalas tillbaka inom överskådlig tid.
e-Golf -18 | Ioniq 5 First Edition RWD -22 | Evess elmoped e-tron 55 -19 | Model S 90D -16 | Model S P85 -14
Sen hela det här systemet med att sätta sig i en livslång sits med lån är åt helvete fel.
Det tycker jag också. Men det beror som sagt på min härkomst, åtminstone delvis. Jag lärde mig redan som barn att man inte ska ha skulder, det är "ofint". Sen får man ju givetvis anpassa sig efter verkligheten, det går ju nästan inte längre att köpa t.ex. en bil utan någon form av lån. Leasing är ju också ett lån egentligen. Fast jag gillar inte det alls. Nu har jag betalat vår e-Golf, och trots att det kanske inte var det mest ekonomiska alternativet, och trots att bilen har blivit momssmittad nu, så känns det faktiskt väldigt skönt.
Alla andra former av lån har jag lyckats hålla mig borta från. Och den dagen jag går i pension vet jag i alla fall att jag har ett hus som är mitt och där varje spik och varje bräda är betald. Och även om min pension blir väldigt fjuttig, vilket jag tyvärr måste utgå ifrån, så kan jag bo kvar här fram tills jag checkar ut för alltid. Den tryggheten värderar jag extremt högt.
Det härstammar väl från början från den kraftfulla bostadsreform som genomfördes i Sverige i början av 70-talet. Det skulle byggas i stor skala och det var mycket förmånligt att bygga hus för lånade pengar.
Att man för bidrag för räntor hänger ju ihop med att man måste betala skatt för överskott av kapital. Då kör man samma procentsats för underskott av kapital.
I många europeiska länder finns ju fortfarande sambeskattning kvar. Det tycker jag är märkligt.
I många europeiska länder finns ju fortfarande sambeskattning kvar. Det tycker jag är märkligt.
Inte bara det. I Tyskland är ju till exempel föräldrarna ekonomiskt ansvariga för barnens utbildning. Du kan inte ta studielån om det bedöms att dina föräldrar har råd att betala din utbildning. Jag fick jobba ihop min universitetsutbildning eftersom min ensamstående mamma ansågs vara för "rik" med sitt jobb som lärarinna.
Men du är även ansvarig för dina släktingar om de skulle till exempel bli ekonomiskt beroende av staten. Om ditt barn (eller dina föräldrar) plötsligt skulle behöva leva på socialbidrag så kommer staten försöka hämta tillbaka pengarna hos dig eller någon annan nära släkting. Detta gäller även om dina föräldrar hamnar på hemmet och inte kan betala själva. Då betalar i första hand du som barn eller barnbarn. Om du vill eller ej.
Å andra sidan ärver du din makes pension om denne går bort. Jag har en bekant vars fru gick bort i höstas. Hon jobbade som montör på Volkswagen. Nu betalas en viss procentsats av hennes lön ut till änkemannen. Livet ut.
Min morfars sambo är 90 år och hon får fortfarande pension från sin man som gick bort på 70-talet, 45 år gammal. Hon gifte sig aldrig med min morfar för då skulle hon blivit utan den inkomsten.
Ett sånt system är väldigt främmande för en svensk. Men tyskarna tycker det är helt naturligt. De anser snarare att vi i Sverige har ett märkligt system.
e-Golf -18 | Ioniq 5 First Edition RWD -22 | Evess elmoped e-tron 55 -19 | Model S 90D -16 | Model S P85 -14
I många europeiska länder finns ju fortfarande sambeskattning kvar. Det tycker jag är märkligt.
Inte bara det. I Tyskland är ju till exempel föräldrarna ekonomiskt ansvariga för barnens utbildning. Du kan inte ta studielån om det bedöms att dina föräldrar har råd att betala din utbildning. Jag fick jobba ihop min universitetsutbildning eftersom min ensamstående mamma ansågs vara för "rik" med sitt jobb som lärarinna.
Men du är även ansvarig för dina släktingar om de skulle till exempel bli ekonomiskt beroende av staten. Om ditt barn (eller dina föräldrar) plötsligt skulle behöva leva på socialbidrag så kommer staten försöka hämta tillbaka pengarna hos dig eller någon annan nära släkting. Detta gäller även om dina föräldrar hamnar på hemmet och inte kan betala själva. Då betalar i första hand du som barn eller barnbarn. Om du vill eller ej.
Å andra sidan ärver du din makes pension om denne går bort. Jag har en bekant vars fru gick bort i höstas. Hon jobbade som montör på Volkswagen. Nu betalas en viss procentsats av hennes lön ut till änkemannen. Livet ut.
Min morfars sambo är 90 år och hon får fortfarande pension från sin man som gick bort på 70-talet, 45 år gammal. Hon gifte sig aldrig med min morfar för då skulle hon blivit utan den inkomsten.
Ett sånt system är väldigt främmande för en svensk. Men tyskarna tycker det är helt naturligt. De anser snarare att vi i Sverige har ett märkligt system.
I Sverige är det den enskilde som har rättigheter och skyldigheter mot staten. Vi hade ju också sambeskattning tidigare men det begränsar ju individens självständighet. Att vara betalningsansvarig för andra, vuxna människor är ju galet. Ett räntebidrag är ju en bagatell i sammanhanget.
