Svenssons, teoretisk fysik är nog en minst lika bra grund för att förstå dessa saker, som ju är grundläggande fysik.
Länken (
https://danielmiessler.com/study/horsepower/) du gav innehåller matnyttig information. Författaren har fått till det mesta rätt, förutom några saker som tas upp i de fem första kommentarerna nedanför författarens text.
En av dem tänkte jag utveckla lite mer.
Han skriver att effekt är ett "man-made number". Det stämmer inte. Visserligen är det sant att en dynamometer mäter vridmoment och varvtal och därefter räknar man ut effekten, men av detta följer inte att det man mäter är grundläggande storheter och det framräknade är "man-made". Det är väldigt vanligt att vi mäter fysikaliska storheter indirekt. Ett vardagligt exempel som alla har provat på är att väga sig. De allra flesta vågar är egentligen kraftmätare. De mäter inte det vi vill veta, nämligen kroppens massa. Det är tekniskt enklare att mäta kraft och därför är de flesta vågar kraftmätare som har en inbyggd omräkning till massa. Det betyder inte att kraften är mer fundamental än massan, eller att kraften ger upphov till massa, eller att massa är ett "man-made number". Tvärtom är nog massan mer fundamental än kraften, för kraften som mäts är olika beroende på hur stor gravitation som påverkar massan.
Relevansen av detta i bilsammanhang är lättare att förstå om man betraktar en bensinmotor. När bensinen förbränns i förbränningsrummen omsätts energi och detta görs under en begränsad tid, vilket innebär att vi också har effekt. Kolven i cylindern pressas nedåt och det är en linjär rörelse, det vill säga inget nyttigt vridmoment finns, men effekt har vi redan i detta skede. Därefter omvandlas kolvens linjära rörelse via vevstake och vevsläng till en roterande rörelse och först nu uppstår ett vridmoment. Vridmomentet är alltså en följd av att vi väljer att förmedla arbetet (och därmed effekten) via en roterande rörelse. Därefter kommer en växellåda, där typiskt utväxlingar (beroende på vald växel) mellan 5:1 och 0,8:1 omvandlar vridmomentet (men effekten är oförändrad) till ett högre (oftast) eller lägre vridmoment. I nästa skede har vi slutväxeln, som ofta har ett förhållande kring 3:1 eller så, som höjer vridmomentet ut till drivaxlarna (men återigen är effekten densamma). När bilen slutligen ökar farten så gör den det i form av en linjär rörelse, vilket innebär att det inte är vridmoment, utan kraft som är intressant.