Tesla Club Sweden

Zalman3 skrev:

Fortum som äger kärnkraftverk går dåligt.

Nytt nordiskt förlustrekord – och det kan bli värre
En av de största aktörerna på svensk energimarknad, Fortum, satte på torsdagen nytt nordiskt förlustrekord: Minus 122 miljarder kronor under det första halvåret. Bolaget dömer ut nordisk kraftmarknad, och flaggar för likviditetsbehov.

https://www.di.se/analys/nytt-nordiskt- ... bli-varre/

EDIT:
UNIPER som äger en del av Svenska kärnkraftverk, går så dåligt att tyska staten fått gå in med pengar.

Enligt Fortum var Uniper tvunget att köpa gas från annat håll när Ryssland skruvade ner flödet till Europa, till mycket högre pris. Kostnader som inte gick att ta ut helt mot kunderna. Läget blev så pass allvarligt under sommaren att tyska staten gick in med ett räddningspaket.

https://www.dn.se/ekonomi/mangmiljardsmall-for-fortum/

Kommer Finska staten gå in i och hjälpa Fortum?

Zalman3 skrev:

Lite intressant är hur företag tänker vid en nyetablering.

Alternativ:
1. Etablera sig i SE1 med ett elpris på kanske 7 öre per kWh.
2. Etablera sig i SE4 med ett elpris på kanske 700 öre per kWh.

Helt plötsligt är elpriset oviktigt, man etablerar sig i SE4.
Har Googlat, hittar inte ETT enda företag som flyttat från SE4 till SE1.

I media gnälls det över höga elpriser i SE4, risk för konkurs, måste flytta.
Men hur många har i verkligheten flyttat?

Zalman3 skrev:

Lite intressant är hur företag tänker vid en nyetablering.

Alternativ:
1. Etablera sig i SE1 med ett elpris på kanske 7 öre per kWh.
2. Etablera sig i SE4 med ett elpris på kanske 700 öre per kWh.

Helt plötsligt är elpriset oviktigt, man etablerar sig i SE4.
Har Googlat, hittar inte ETT enda företag som flyttat från SE4 till SE1.

I media gnälls det över höga elpriser i SE4, risk för konkurs, måste flytta.
Men hur många har i verkligheten flyttat?

Zalman3 skrev:

Fortum som äger kärnkraftverk går dåligt.

Nytt nordiskt förlustrekord – och det kan bli värre
En av de största aktörerna på svensk energimarknad, Fortum, satte på torsdagen nytt nordiskt förlustrekord: Minus 122 miljarder kronor under det första halvåret. Bolaget dömer ut nordisk kraftmarknad, och flaggar för likviditetsbehov.

https://www.di.se/analys/nytt-nordiskt- ... bli-varre/

EDIT:
UNIPER som äger en del av Svenska kärnkraftverk, går så dåligt att tyska staten fått gå in med pengar.

Enligt Fortum var Uniper tvunget att köpa gas från annat håll när Ryssland skruvade ner flödet till Europa, till mycket högre pris. Kostnader som inte gick att ta ut helt mot kunderna. Läget blev så pass allvarligt under sommaren att tyska staten gick in med ett räddningspaket.

https://www.dn.se/ekonomi/mangmiljardsmall-for-fortum/

Kommer Finska staten gå in i och hjälpa Fortum?

niklas12 skrev:

Zalman3 skrev:

Fortum som äger kärnkraftverk går dåligt.

Nytt nordiskt förlustrekord – och det kan bli värre
En av de största aktörerna på svensk energimarknad, Fortum, satte på torsdagen nytt nordiskt förlustrekord: Minus 122 miljarder kronor under det första halvåret. Bolaget dömer ut nordisk kraftmarknad, och flaggar för likviditetsbehov.

https://www.di.se/analys/nytt-nordiskt- ... bli-varre/

EDIT:
UNIPER som äger en del av Svenska kärnkraftverk, går så dåligt att tyska staten fått gå in med pengar.

Enligt Fortum var Uniper tvunget att köpa gas från annat håll när Ryssland skruvade ner flödet till Europa, till mycket högre pris. Kostnader som inte gick att ta ut helt mot kunderna. Läget blev så pass allvarligt under sommaren att tyska staten gick in med ett räddningspaket.

https://www.dn.se/ekonomi/mangmiljardsmall-for-fortum/

Kommer Finska staten gå in i och hjälpa Fortum?

Fortum som äger vindkraftverk går dåligt

chaffis75 skrev:

Fortum som äger vindkraftverk går dåligt

EU:s energiministrar måste träffas akut för att hantera energikrisen i Ukrainakrigets skugga.
Det meddelar Petr Fiala, premiärminister i Tjeckien, som nu innehar det roterande EU-ordförandeskapet.

I Sverige använder vi mer bioenergi än energi från vattenkraft och kärnkraft tillsammans.
Därför kan en måttlig ökning av bioenergianvändningen enkelt leda till minskade elpriser och bättre tillgång på el, inte minst i södra Sverige.

1. Ökad biokraftproduktion

Redan i dag står biokraft i kraftvärme och industri för omkring åtta procent av den svenska elproduktionen. Den andelen kan höjas med rätt styrmedel och en stor del av den ökade produktionen kan komma i södra delen av Sverige.
Det finns potential att öka produktionen i befintliga kraftvärmeverk. Under kalla vinterdygn prioriterar fjärrvärmeföretagen värmeleveranserna och tvingas ofta dra ner på elproduktionen. Det kan avhjälpas genom investeringar i mer topplastproduktion av värme, exempelvis med pellets eller bioolja som bränsle. Skatten på bioolja för uppvärmning måste därför tas bort. Man kan investera i kylare som gör att man kan producera el även när värmebehovet är lågt, samtidigt som elpriset är högt och det råder brist på el.
Nya biokraftvärmeverk kan byggas utifrån det befintliga värmeunderlaget, och nya turbiner kan installeras på orter som bara har värmeproduktion. Ny teknik har utvecklats för småskalig elproduktion från biobränslen, exempelvis ORC-turbiner och små kraftvärmeverk.
Biogas kan användas i högre utsträckning för elproduktion. Gemensamt för alla dessa åtgärder för mer biokraftproduktion är att tekniken och kostnaderna är välkända och genomförandetiden är relativt kort. Utbyggnaden kan ske nära konsumenterna i städer och tätorter i södra Sverige, vilket gör att det inte heller behövs nya kraftledningar. Dessa fördelar gäller både i jämförelse med ny kärnkraft och i jämförelse med havsbaserad vindkraft.

2. Biobränslen ersätter elvärme

En stor del av elförbrukningen används för uppvärmning, både som direktverkande el, eller via värmepumpar. Dessutom används mycket el för varmvattenproduktion. Det finns många olika lösningar för att ersätta denna el med biobränslen.
I hus med vattenburet värmesystem kan man installera en modern pellets- eller vedpanna, alternativt en vattenmantlad pelletskamin som ansluts till värmeledningen. En ytterligare möjlighet är att komplettera med solvärme, som tar vara på en större andel av solinstrålningen än solceller och kan klara varmvattenbehovet under sommartid.
I hus med direktverkande el är den bästa lösningen att installera en modern pelletskamin som kan ta över hela eller en stor del av husets värmebehov, beroende på husets planlösning. Med nuvarande elpriser och om man har direktverkande el, kan en modern pelletskamin spara in hela investeringen på mindre än två år.
Nya pellets- och vedeldade pannor och kaminer har hög verkningsgrad och mycket låga utsläpp till luft eftersom de måste uppfylla de stränga kraven i EU:s Ecodesigndirektiv.

3. Anslutning till biobaserad fjärrvärme

Ett alternativ till att installera egen värmeproduktion av biobränsle för att ersätta el är att ansluta elvärmda hus till fjärrvärme. Det gäller både småhus och bostadsrättsföreningar, som ibland under senare år installerat värmepumpar med åtföljande elförbrukning och elkostnad.
Svebio har noterat att allt fler villaägare i dag vänder sig till fjärrvärmeföretagen för att ansluta sina hus. Ett exempel är Karlstads Energi, där antalet nyanslutningar av villor fördubblats jämfört med förra året.
Fjärrvärme finns i dag utbyggd i så gott som samtliga svenska kommuner och alla större tätorter. Som bränsle används främst biobränslen och avfallsbränslen, samt en del spillvärme från industrier. Totalt finns det omkring 550 fjärrvärmenät i Sverige som använder biobränslen. Fossila bränslen är nästan helt borta ur fjärrvärmens bränslemix. Det gör att fjärrvärmepriserna inte har ökat mer än marginellt. Anslutning till fjärrvärme ger dubbel effekt eftersom kraftvärmeverket får ett större ”värmeunderlag” att producera el på. Elproduktionen ökar.
Viktigt är också att all ny tätbebyggelse ansluts till fjärrvärme. På mindre orter kan man satsa på närvärmelösningar.

Det finns 242 biokraftvärmeverk i drift och omkring 15 anläggningar som planeras eller håller på att byggas
i Sverige 2020. Kartan innehåller anläggningar som genererar el med i huvudsak trädbränslen, biogas, avfall
och torv. Den totala installerade effekten av biokraft är knappt 4 800 MW.
Den totala så kallade normalårsproduktionen för dessa biokraftvärmeverk är 18,5 TWh.

Teslaspolen skrev:

Zalman3 skrev:

Lite intressant är hur företag tänker vid en nyetablering.

Alternativ:
1. Etablera sig i SE1 med ett elpris på kanske 7 öre per kWh.
2. Etablera sig i SE4 med ett elpris på kanske 700 öre per kWh.

Helt plötsligt är elpriset oviktigt, man etablerar sig i SE4.
Har Googlat, hittar inte ETT enda företag som flyttat från SE4 till SE1.

I media gnälls det över höga elpriser i SE4, risk för konkurs, måste flytta.
Men hur många har i verkligheten flyttat?

Kan det måhända vara så att expansionsplaner inte blir av? Kanske flyttar man utomlands till länder med billigare arbetskraft för att kompensera?

Ja elpriset är billigt i SE1, men så bor det också extremt lite folk där. Du behöver ju också utbildade anställda, inte bara folktomma lokaler med billig el.

Zalman3 skrev:

Det finns 242 biokraftvärmeverk i drift och omkring 15 anläggningar som planeras eller håller på att byggas
i Sverige 2020. Kartan innehåller anläggningar som genererar el med i huvudsak trädbränslen, biogas, avfall
och torv. Den totala installerade effekten av biokraft är knappt 4 800 MW.
Den totala så kallade normalårsproduktionen för dessa biokraftvärmeverk är 18,5 TWh.

https://www.svebio.se/wp-content/upload ... an2020.pdf

Lägg också till planerade slamförbrännings anläggningar som producerar värme och el.

Ska plötsligt samma regering börja bygga nya kraftvärmeverk nu då ?

Zalman3 skrev:

Ska plötsligt samma regering börja bygga nya kraftvärmeverk nu då ?

Vad jag sett är i princip samtliga partier för att utnyttja kraftvärmeverk bättre i vinter.
Även Karlshamnsverket med en total effekt på 662 MW kan komma att köras.
För alternativet kan vara att det blir helsvart.

Germany’s foreign minister said Friday that estimates show the Baltic Sea can produce wind power that is “more than twice the installed capacity of all German coal-fired power stations” as the country works to meet climate change targets and wean itself off of Russian energy.

The potential for the Baltic Sea “is enormous,” Baerbock said. “The European Commission estimates that the Baltic Sea could potentially produce more than 90 gigawatts in wind energy. That is more than twice the installed capacity of all German coal-fired power stations.”

In Copenhagen, Baerbock and Danish Foreign Minister Jeppe Kofod signed a plan for closer cooperation between their countries, which includes a plan “to dramatically scale up offshore wind capacity in the North Sea and the Baltic Sea.”

Per Edström, Om potentialen för havsbaserad vindkraft.

24 augusti 2022 01:17:39
I poddens 78:e avsnitt pratar vi om något som ligger på nästan hela energi-Sveriges läppar — nämligen havsbaserad vindkraft. Gäst är Per Edström, teknikchef på företaget Svea Vind Offshore som utvecklar vindkraftsparker till havs. Tidigare jobbade Per i över tio år med vindkraft på teknikkonsultföretaget Sweco.

Vi börjar med att gå igenom grunderna: Hur mycket svensk havsbaserad vindkraft finns idag? Hur skiljer sig potentialen för havsbaserad vindkraft jämfört med landbaserad? Var längs Sveriges kuster lämpar sig vindkraft som bäst? Vilken typ av teknikutveckling ser Per som mest lovande? Och hur ska man egentligen tolka den hårresande siffra av projekt, och potentiell kapacitet, som står i kö hos Svenska kraftnät? (I april 2022 hade Svenska kraftnät fått in anslutningsansökningar på 125 GW; skulle allt installeras skulle det motsvara flera gånger Sveriges elförbrukning.)

Per går även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att ta ett projekt från idé till en färdig anläggning. (Här kan man läsa om Svea Vind Offshores projekt som Per nämner i avsnittet.) Per ger även en förutsägelse om när han tror att den stora mängden havsbaserade vindkraftsprojekt kommer att börja anslutas till det svenska elnätet.

Avslutningsvis pratar vi om Svenska kraftnäts regeringsuppdrag om att bygga ut det svenska stamnätet till havs, där det första förslaget presenterades den 16 juni. Per benar ut vad detta innebär i praktiken för de som vill ansluta havsbaserade vindkraftverk — och om de alternativ som finns när det gäller att ansluta sig till elnätet. Per berättar även hur han ser på synergierna mellan havsbaserad vindkraft och vätgas, där ett möjligt utvecklingsspår är att ansluta vindkraftverk via vätgas-pipelines istället för via elnät.

Zalman3 skrev:

Vad gör då företagarna i södra Sverige?
De skaffar egen elproduktion.

Screenshot_20220827-105447_Chrome.jpg

Screenshot_20220827-105455_Chrome.jpg

https://www.expressen.se/tv/nyheter/ans ... set-rusar/

Zalman3 skrev:

Vad gör då företagarna i södra Sverige?
De skaffar egen elproduktion.

Screenshot_20220827-105447_Chrome.jpg

Screenshot_20220827-105455_Chrome.jpg

https://www.expressen.se/tv/nyheter/ans ... set-rusar/

mickeisol skrev:

intressant föredrag om dom höga elpriserna.
Med historisk tillbakablick och konsekvenser.