Kilometerskattsflopp i Australien - Vår framtid??

[Esterox]

Bredvid min arbetsplats går en järnväg. I princip det enda som körs där är decimetertjocka stålplattor från SSAB i Oxelösund. Det ligger två sådana på varje vagn. Bara bara det, inget annat. Plattorna är inte ens lika breda som vagnarna, men de ligger med lite överlappning, så drygt halva vagnsbredden.

Det här tåget är så tungt att det tar ett par mil för det att få upp hastigheten. När det passerar oss så gungar hela huset. Man sitter liksom och hoppar lite. Man kanske skulle gå ner till banvallen nån dag och lägga huvudet mot rälsen och se hur den rör sig...

Har räls tre meter från tomtgränsen. När tåg med massaved från Kalmar till Mönsterås bruk kör förbi går det inte snabbt, skulle nog kunna hoppa på i farten utan större bekymmer när det är många vagnar och då har de haft en mils startsträcka. Lär aldrig komma upp i särskilt hög fart eftersom de sedan måste bromsa in i god tid innan bruket. Kan vibrera en del i huset i bland men inget som stör.

Bild tagen från tomten:

IMG_20210706_212420696_resize_40.jpg

Med det jag läst om lastbilars slitage på vägar i denna tråd så borde man ju rimligtvis försöka få allt det att gå på järnväg och sedan med electric last mile i anslutning. Med NTL runt hörnet där tanken är att Europa ska ha samma tågledningssystem så slipper man även utländska lastbilar. Finland är dock ett problem då de har en annan spårbredd.
Nu satsar man hellre på svindyra höghastighetståg för att ersätta flyg och personbilar i viss mån.
Nu kostar ju underhåll och byggande av järnväg enorma summor så vi har nog inte råd att satsa så brett på järnväg som man kan önska. Men att jobba bort så mycket som möjligt av den tunga trafiken från vägarna skulle nog vara det mest kostnadseffektiva för miljön. Det fina med järnväg är också att där kostar tåglägen pengar. Ett system som per automatik skulle ta betalt av utländska godståg som nyttjar våran infrastruktur.

Vore intressant att se hur miljövänligt det är att bygga tågspår, och det verkar finnas mycket problematik med det också, titta exempelvis på Uppsala som det har pratats om 4-spår i oändlighet. Det är idag en stor flaskhals för tågtrafiken norr om Stockholm.

[LarsL]

Med det jag läst om lastbilars slitage på vägar i denna tråd så borde man ju rimligtvis försöka få allt det att gå på järnväg och sedan med electric last mile i anslutning. Med NTL runt hörnet där tanken är att Europa ska ha samma tågledningssystem så slipper man även utländska lastbilar. Finland är dock ett problem då de har en annan spårbredd.
Nu satsar man hellre på svindyra höghastighetståg för att ersätta flyg och personbilar i viss mån.
Nu kostar ju underhåll och byggande av järnväg enorma summor så vi har nog inte råd att satsa så brett på järnväg som man kan önska. Men att jobba bort så mycket som möjligt av den tunga trafiken från vägarna skulle nog vara det mest kostnadseffektiva för miljön. Det fina med järnväg är också att där kostar tåglägen pengar. Ett system som per automatik skulle ta betalt av utländska godståg som nyttjar våran infrastruktur.

Järnväg är väldigt stel och inrutat som den ser ut idag. Det skulle nästan bli omöjligt att jobba i småskalig industri som jag gör idag om vi skulle förlita oss på järnväg. Vi skulle behöva dra ner tempot rejält för att anpassa oss.

Ja, det går att reformera och inkludera i transportbolagens infrastruktur men då kommer vi till att kostnaden blir enorm. Och det är ju kostnad vi är utefter här eller hur? Om vi ska lägga stora pengar på infrastruktur så ser jag hellre att de går till utbyggnad och rustning av vägnätet än järnvägen. Våra vägar kan ju alla använda hela tiden och inte bara vissa bolag.

[mati]

Nu kostar ju underhåll och byggande av järnväg enorma summor så vi har nog inte råd att satsa så brett på järnväg som man kan önska. Men att jobba bort så mycket som möjligt av den tunga trafiken från vägarna skulle nog vara det mest kostnadseffektiva för miljön. Det fina med järnväg är också att där kostar tåglägen pengar. Ett system som per automatik skulle ta betalt av utländska godståg som nyttjar våran infrastruktur.

Ja, den tunga trafiken är nånting man borde försöka få bort. Men jag antar att det är politiskt inte särskilt prioriterat av olika skäl. Det är ju enklare att ge sig på normalbilisterna. Dessutom utgör personbilar den stora massan på vägarna, alltså räknat i antal bilar. Rent intuitivt så "förstår" alltså folk att det rimligen måste vara alla personbilar som förstör vägarna.
Ett relativt enkelt sätt att minska problemet skulle vara att tillåta längre lastbilar, alltså lastbilar som fördelar vikten på fler axlar. Även om totalvikten ökar så skulle vägslitaget och miljöbelastningen faktiskt minska. I Sverige tillåts ju lastbilar upp till drygt 25m, man diskuterar 35m. Men inom EU är det bara drygt 19m som gäller, och det är ju inte så optimalt.

[LarsL]

Ja, den tunga trafiken är nånting man borde försöka få bort. Men jag antar att det är politiskt inte särskilt prioriterat av olika skäl. Det är ju enklare att ge sig på normalbilisterna. Dessutom utgör personbilar den stora massan på vägarna, alltså räknat i antal bilar. Rent intuitivt så "förstår" alltså folk att det rimligen måste vara alla personbilar som förstör vägarna.

Men om det är billigast totalt att köra lastbilar på vägen så är det väl det vi ska göra? Nu förutsätter jag att lastbilarna är elektriska så klart. Bonusen blir då att vi privatbilister får 100-tals mil motorväg som vi annars inte skulle haft tillgång till. I reklamen ser man ju en motorväg med en personbil på semester men systemet är ju egentligen byggt för snabba varutransporter. Kan ju vara från den här reklamen som känslan att det är vi, privatbilister, som sliter på vägen och som ska betala för den… men det är ju alltså fel, fel, fel.

[fth]

Men om det är billigast totalt att köra lastbilar på vägen så är det väl det vi ska göra?

Frågan är väl om det faktiskt är billigast?

Hur stor andel av vägslitaget brukar man räkna in i totalkostnaden för vägtransporter? Med tanke på siffrorna som diskuteras här i tråden så borde väl en ansenlig andel av underhållskostnaderna för vägnätet i rättvisans namn läggas där, och då kanske det inte är så fördelaktigt längre?

Någon som vet?

/fth

[LarsL]

Men om det är billigast totalt att köra lastbilar på vägen så är det väl det vi ska göra?

Frågan är väl om det faktiskt är billigast?

Hur stor andel av vägslitaget brukar man räkna in i totalkostnaden för vägtransporter? Med tanke på siffrorna som diskuteras här i tråden så borde väl en ansenlig andel av underhållskostnaderna för vägnätet i rättvisans namn läggas där, och då kanske det inte är så fördelaktigt längre?

Någon som vet?

/fth

Det är just det. Även om vi lägger alla kostnader på lastbilar, vilket vi redan gör i princip, så kommer det vara billigare än järnväg. Järnväg är enormt dyrt per ton/km eller vad vi ska säga. Dyrt att bygga och lågt utnyttjande, bara ett tåg i taget i samma riktning och går inte att köra om. För att beskriva skillnaden i kostnad så kan jag dra ett gammalt exempel. När budgeten för inlandsbanan presenterades så protesterade en person som drev bussbolag. Han sa att om han fick lika mycket pengar så skulle han kunna köra bussar på sträckan med 10 min intervall. 10 min mellan bussarna! Det är som i centrala Stockholm.

[Fredrik j]

Man pratar ju ofta om den "tunga trafik" men det är ju ingen homogen typ av transport. Vad räknas som tung trafik? Timmertransport? Maskiner? ibland ser man ju skrymmande transporter som går på lastväg.
Med tåg får man ju fler omlastningar och även rent logiskt fler, mindre lastbilar på vägarna.

[mati]

Man pratar ju ofta om den "tunga trafik" men det är ju ingen homogen typ av transport. Vad räknas som tung trafik? Timmertransport? Maskiner? ibland ser man ju skrymmande transporter som går på lastväg.
Med tåg får man ju fler omlastningar och även rent logiskt fler, mindre lastbilar på vägarna.

Vet inte om det finns en riktig definition för vad som menas med tung trafik. Det är väl mer ett samlingsbegrepp och jag tror att det generellt avser alla typer av fordonsekipage som har en totalvikt över 3,5 ton. Det är naturligtvis inte det vi pratar om här, eftersom var och varannan personbil som drar husvagn skulle falla under den kategorin. Men även om man undantar personbilar med släp och begränsar sig till lastbilar och bussar så är det ju en jäkla skillnad om det handlar om en liten lastbil för varutransporter eller om en en långtradare. Och det är klart att det är de stora lastbilarna, som faktiskt har en totalvikt upp till 64 ton, som utgör det största problemet.

[Fredrik j]

Man pratar ju ofta om den "tunga trafik" men det är ju ingen homogen typ av transport. Vad räknas som tung trafik? Timmertransport? Maskiner? ibland ser man ju skrymmande transporter som går på lastväg.
Med tåg får man ju fler omlastningar och även rent logiskt fler, mindre lastbilar på vägarna.

Vet inte om det finns en riktig definition för vad som menas med tung trafik. Det är väl mer ett samlingsbegrepp och jag tror att det generellt avser alla typer av fordonsekipage som har en totalvikt över 3,5 ton. Det är naturligtvis inte det vi pratar om här, eftersom var och varannan personbil som drar husvagn skulle falla under den kategorin. Men även om man undantar personbilar med släp och begränsar sig till lastbilar och bussar så är det ju en jäkla skillnad om det handlar om en liten lastbil för varutransporter eller om en en långtradare. Och det är klart att det är de stora lastbilarna, som faktiskt har en totalvikt upp till 64 ton, som utgör det största problemet.

Förstår det. Min frågeställning var om det kanske är dom tyngst lastade långtradarna som är svårast att få över på järnväg utan att det blir omständliga och tidskrävande omlastningar. Timmerbilar t.ex. som ju startar resan i otillgänglig terräng. Är det kanske vanligare att lasten når upp till volymgränsen innan gränsen på lastvikt? Jag vet inte. Tycker bara man ofta säger att det är den tunga trafiken som ska flyttas över till järnväg.

[mati]

Förstår det. Min frågeställning var om det kanske är dom tyngst lastade långtradarna som är svårast att få över på järnväg utan att det blir omständliga och tidskrävande omlastningar. Timmerbilar t.ex. som ju startar resan i otillgänglig terräng. Är det kanske vanligare att lasten når upp till volymgränsen innan gränsen på lastvikt? Jag vet inte. Tycker bara man ofta säger att det är den tunga trafiken som ska flyttas över till järnväg.

Det beror ju helt och hållet på. Logiskt. En timmerbil eller en grusbil kan du overlasta lätt som en plätt. Jag har sett timmerbilar som vägde långt över 70 ton, vilket ju är olagligt. Men det kan vara så enkelt att de har hamnat i en kraftig regnskur. Blir stockarna riktigt blöta runtom så kan de utan problem öka i vikt med ett antal ton, och plötsligt får ekipaget inte längre framföras.
Å andra sidan finns en hel del lastbilar som är fullpackade med lätta grejer och då väger de kanske "bara" 40 ton eller så.
När jag kollar statistiken på en av våra vågar som ligger på en trafikontrollplats så verkar lastbilarna i allmänhet väga mellan 25 och 45 ton. Timmerbilarna sticker ut, de ligger runt 60 ton eller mer. Men jag vet inte om detta är representativt. Polisen vinkar ju inte in alla bilar, de tar främst bilar som ser tunga ut, såväl personbilar och lastbilar, samt sådana som ser skumma ut på annat sätt.

[Robertrimmevik]

Hectors timmertåg uppe hos oss tar ca 2500 ton vilket motsvarar ca 40 maxade timmerbilar. Det finns plats på den banan att köra det tredubbla per dygn Och det är en sträcka på 16 mil. Och det är på en bana med kvalitet i snudd på jämförbar med inlandsbanan. Underhållet på den banan är inte speciellt omfattande utan det byts lite träslipers på den ibland och så riktas den upp nån gång om året.(dock skulle den behövas elektrifieras)Det som kostar mest pengar på järnväg är nya spår som ska klara snabb passagerartrafik. Godstågen kan tuffa på i 70km/h på gamla spår. En timmerbil på el som kör till närmaste terminal kanske bara behöver en tredjedel så mycket batteri.
Nere på gamla stammen sedan de byggde bottniabanan finns det gott om plats för gods. Bygger man flera snabbtågsbanor i södra Sverige så skulle det öppnas upp rejält på de gamla stambanorna.
Där är det inte heller längre än nån mil på blocksträckorna (där man kör ett tåg i taget.)
Om det sedan är för dyrt för ett mindre företag att nyttja järnväg så får väll staten lösa det problemet. Det funkade på SJ-gods tid så det borde gå att lösa i framtiden också.

[Svenssons]

Slutdestination av timmer är lätt att lösa med tåg. Det är ju inte så att det proppar upp ett massabruk eller sågverk lite här och där. Troligen ligger majoriteten redan vid järnväg eller hamn, i alla fall alla större som är äldre än typ 50-60 år.

Transport från skogen går dock inte lösa med tåg. Det varken finns eller är praktiskt möjligt att dra räls till varje skogsskifte. Skulle varken vara bra för miljö eller ekonomi.

[mati]

Transport från skogen går dock inte lösa med tåg. Det varken finns eller är praktiskt möjligt att dra räls till varje skogsskifte. Skulle varken vara bra för miljö eller ekonomi.

Det är klart det går, eller snarare sagt, det gick förr. Här i trakterna gick en järnväg genom skogen, och mellan orterna. Men den plockades bort för länge sedan. Det enda som påminner om de gamla spåren är spikraka vägar överallt. Det har alltså funnits järnvägar på rätt ställe, om man så vill. Men de försvann eftersom biltransporter ansågs vara bättre.

[Robertrimmevik]

Slutdestination av timmer är lätt att lösa med tåg. Det är ju inte så att det proppar upp ett massabruk eller sågverk lite här och där. Troligen ligger majoriteten redan vid järnväg eller hamn, i alla fall alla större som är äldre än typ 50-60 år.

Transport från skogen går dock inte lösa med tåg. Det varken finns eller är praktiskt möjligt att dra räls till varje skogsskifte. Skulle varken vara bra för miljö eller ekonomi.

Helt sant. Men ser man till hur det ser ut här uppe är det nog sällan mer än 10 mil till närmsta timmerterminal från ett skogsskifte. Så jag tänker att man i alla fall kan hålla nere vikten lite grann på batterierna om det blir eltimmerbilar och då också inte lika dyr laddinfrastruktur för dessa. Men att få timmret från skogen kommer ju aldrig att gå att lösa med tåg så klart. Däremot så kan betydligt mer gods gå på järnväg en vad det gör idag.

[Svenssons]

Precis, en timmerbil ska aldrig behöva åka mer än typ 10 mil med lass. Här i Småland skulle det aldrig gå med räls till skogsskiftena. Morfars far drog sågen till skogen istället för att ta skogen till sågen. Fundamenten finns kvar lite varstans. Han byggde sedan upp ett större sågverk efter att järnvägen kom till socken. På brädgården var det räls som gällde men från skogen till sågen var det lastbil som gällde från början av 1900-talet.

[tor-ake]

I Norrland användes älvarna för timmertransport, ej lastbil eller tåg. Det är inte ett sätt som man vill ha tillbaka, det förstörde typ alla älvar såtillvida att fiskarna utrotades. Det har tagit 50 år för harr och öringar att börja komma tillbaka.

Bättre köra timret på batteri och låta turister komma och äta upp fiskarna.

[Robertrimmevik]

I Norrland användes älvarna för timmertransport, ej lastbil eller tåg. Det är inte ett sätt som man vill ha tillbaka, det förstörde typ alla älvar såtillvida att fiskarna utrotades. Det har tagit 50 år för harr och öringar att börja komma tillbaka.

Bättre köra timret på batteri och låta turister komma och äta upp fiskarna.

Och då kom vi in på nästa konflikt. Hur mycket denna vattenkraft skadat fisket. Helt sjukt hur man kan kalla vindelälven för outbyggd när stornorrfors ligger precis nedanför vindelälvens mynning i umeälven.