Tesla Club Sweden

Som gymnasielärare så skall man läsa och bedöma elevers gymnasiearbete. Det är ett arbete som skall sammanfatta elevens tre år på gymnasiet. Brukar vara sådär halvroligt att läsa. Men i år dök ett riktigt intressant arbete om elbilar kontra bensinbilar när det gäller bränsle och miljö. Det som gjorde det riktigt kul var att källhänvisningarna var till flera artiklar av vår käre Tibor. Kul att hans artiklar även läses av en del ungdomar.

+1

Kul! Framtiden är ljus

Vart i landet bor denna elev? Han kanske kan få lite uppvaktning av någon i TCS, om han är intresserad av elbilar

tehjimos skrev:

Vart i landet bor denna elev? Han kanske kan få lite uppvaktning av någon i TCS, om han är intresserad av elbilar

säkert i närheten av Vara

hakan_k skrev:

Som gymnasielärare så skall man läsa och bedöma elevers gymnasiearbete. Det är ett arbete som skall sammanfatta elevens tre år på gymnasiet. Brukar vara sådär halvroligt att läsa. Men i år dök ett riktigt intressant arbete om elbilar kontra bensinbilar när det gäller bränsle och miljö. Det som gjorde det riktigt kul var att källhänvisningarna var till flera artiklar av vår käre Tibor. Kul att hans artiklar även läses av en del ungdomar.

Visst är det kul att ungdomarna är intresserade av elbilar, men godkänner du som behörig gymnasielärare verkligen källhänvisningar till Tesla Club Sweden och andra icke kvalitétsgranskade källor i gymnasiearbetet/specialarbetet???

iAkita skrev:

hakan_k skrev:

Som gymnasielärare så skall man läsa och bedöma elevers gymnasiearbete. Det är ett arbete som skall sammanfatta elevens tre år på gymnasiet. Brukar vara sådär halvroligt att läsa. Men i år dök ett riktigt intressant arbete om elbilar kontra bensinbilar när det gäller bränsle och miljö. Det som gjorde det riktigt kul var att källhänvisningarna var till flera artiklar av vår käre Tibor. Kul att hans artiklar även läses av en del ungdomar.

Visst är det kul att ungdomarna är intresserade av elbilar, men godkänner du som behörig gymnasielärare verkligen källhänvisningar till Tesla Club Sweden och andra icke kvalitétsgranskade källor i gymnasiearbetet/specialarbetet???

Gymnasiet godkänner tydligen ”internet” som källa

tehjimos skrev:

Vart i landet bor denna elev? Han kanske kan få lite uppvaktning av någon i TCS, om han är intresserad av elbilar

Ge hen en bäddsoffa? Vi har väl nån över?

bullen skrev:

tehjimos skrev:

Vart i landet bor denna elev? Han kanske kan få lite uppvaktning av någon i TCS, om han är intresserad av elbilar

Ge hen en bäddsoffa? Vi har väl nån över?

Hänvisningarna var inte till TCS utan bland annat till Mestmotor.se, där Tibor skrivit en del.

Eleven bor i Lidköping, så Vara var nästan rätt.

iAkita skrev:

Visst är det kul att ungdomarna är intresserade av elbilar, men godkänner du som behörig gymnasielärare verkligen källhänvisningar till Tesla Club Sweden och andra icke kvalitétsgranskade källor i gymnasiearbetet/specialarbetet???

En källhänvisning ska visa varifrån du fått informationen och alltså hjälpa mottagaren att värdera uppgiften eller att hitta mer information. En dålig källa är alltså inte lika med en felaktigt angiven källhänvisning. (källa: min sambo, bibliotekarie).

Källhänvisning är ju till för att läsaren ska kunna värdera trovärdigheten i de fakta som citeras från källan. Det kan vara Kalle Anka eller Svenska Akademins årsberättelse. Det viktiga, inte bara för en gymnasieelev, är ju att ange källan oavsett hur sant påståendet i den källan är. Ganska självklart då det finns väldigt få sanningar som står sig över tid.

LarsL skrev:

iAkita skrev:

Visst är det kul att ungdomarna är intresserade av elbilar, men godkänner du som behörig gymnasielärare verkligen källhänvisningar till Tesla Club Sweden och andra icke kvalitétsgranskade källor i gymnasiearbetet/specialarbetet???

En källhänvisning ska visa varifrån du fått informationen och alltså hjälpa mottagaren att värdera uppgiften eller att hitta mer information. En dålig källa är alltså inte lika med en felaktigt angiven källhänvisning. (källa: min sambo, bibliotekarie).

Jag har inte påstått att en dålig källa är samma sak som en felaktigt angiven källhänvisning. Det jag reagerade var, precis som jag skrev, att källhänvisningar till Tesla Club Sweden och andra icke kvalitétsgranskade källor godkänns i gymnasiearbetet/specialarbetet. I postmodernistiska tider som dessa, där alternativa fakta tar allt större plats i våra liv, är det extra viktigt med källkritik och att de källor man hänvisar till för att motivera en studie eller drar slutsatser utifrån är av hög kvalitét.

Trots det ser jag och mina kollegor som forskar och undervisar vid våra universitet att det håller på att bli precis tvärt om. Man hänvisar lika gärna till och drar slutsatser utifrån en tidningsartikel som en artikel i PNAS. Jag har trott att det var ett elevproblem, men baserat på den här tråden verkar det vara ett gymnasielärarproblem (och samhällsproblem i stort). Precis som att allt fler som börjar på universiteten under gymnasiet fått lära sig att man inte får ha källhänvisningar i diskussionsdelen av ett arbete, alltså där de behövs som allra mest.

Så vitt jag förstått läggs det ganska mycket fokus på källkritik på gymnasiet, men av flera olika skäl misstänker jag att det i slutänden ändå inte blir så bra. Man kanske håller på med kriterier som äkthet, samtidighet, oberoende och tendens. Det är inget fel på dem, men de är kanske mer användbara för att hantera medeltida krönikor än vetenskapliga arbeten om elbilar. Jag tror att källkritik på gymnasiet lätt tenderar att bli en fråga om uppgiftslämnarens person (och personliga trovärdighet). Det kan naturligtvis vara relevant i många fall, men jag tror att det vore bättre om mer fokus lades på hur källan kommit fram till det som står där. Med andra ord, vilken metod ligger bakom den information som framförs. Det här är dock svårt för gymnasieelever att behärska och då kanske källkritiska övningar får oönskade bieffekter. Kanske vore det bättre att lägga fokus på att fostra en god förståelse för de underliggande principer, idéer och tankar som vetenskaplig metod vilar på. Då skulle nog källkritiken komma mer eller mindre automatiskt och eleverna skulle kanske bättre förstå varför en artikel publicerad i en välrenommerad vetenskaplig tidskrift vanligtvis är en bättre källa än en debattartikel i en dagstidning. Risken är att med nuvarande sätt att hantera källkritik så blir det mer en fråga om formalia, hur många referenser man har och så vidare. En annan risk är att det kan uppstå tumregler, som t ex att man inte får ha referenser i diskussionen (vilket är en minst sagt märklig föreställning).

Men det ovanstående ska tas med en nypa salt. Jag har bara inblick i matematik- och fysikundervisning på gymnasiet och där underbygger man resonemang och argumentation med härledningar och hänvisningar till så väletablerade teorier att källor är överflödiga. Det är i andra ämnen som källkritiken står i fokus och där är min inblick inte så stor, så det jag skriver får ses som spekulation.

Ärligt, finns det någon som kvalitetsgranskar olika källor? Får man någon form av certifiering då? Och vem kvalitetsgranskar de som kvalitetsgranskar?

Generalbogge skrev:

Ärligt, finns det någon som kvalitetsgranskar olika källor? Får man någon form av certifiering då? Och vem kvalitetsgranskar de som kvalitetsgranskar?

Självklart gör det det. Är en källa indexerad i till exempel Web of Science eller Scopus så är den även kvalitétsgranskad. Dessutom har varenda artikel i dessa tidskrifter genomgått granskning av andra forskare inom samma ämnesområde innan de accepteras för publikation, så kallad peer review. Även i detta led finns det en viss utomstående kvalitétskontroll av de forskare som agerar ”reviewers”. I min roll som Associate editor för en hyfsat stor naturvetenskaplig tidskrift ingår det till exempel att se till att de reviewers jag anlitar för att bedömma om en artikel är tillräckligt bra för att publiceras eller inte gör ett bra jobb. Till sist så sker det en sorts sanering av dåliga källor genom att tidskrifter som publicerar artiklar av låg kvalitét varken kommer indexeras av de stora och viktiga aktörerna i den branchen, eller köpas in av universitetsbiblioteken. Det gör att de arbeten som publiceras i dem inte kommer läsas eller citeras av andra forskare inom området. Då antal citeringar är ett sätt att bedöma vilken ”impact” man har som forskare, vilket i sin tur spelar roll när man söker forskningsanslag, så kommer man i första hand försöka publicera sina resultat i välrenommerade tidskrifter. Det leder i sin tur till konkurrens om utrymmet i dessa tidskrifter och gör att enbart de bästa studierna publiceras. Så nog finns det kvalitétskontroll alltid, i mer än ett led. Det innebär dock inte att det inte slinker igenom dåliga eller rentutav felaktiga studier då och då, men de allra flesta studier som publiceras har iallfall en godtagbar kvalitét ut de flesta aspekter.