Nedan följer en lista med skäl till att ny kärnkraft inte är det billigaste och säkraste sättet att skapa ny produktionskapacitet.
1. Ny kärnkraft är dyr. Det finns ingen säker kalkyl vad elenergin från ny kärnkraft kommer att kosta men den kommer att bli minst dubbel så dyr som elenergin från havsbaserad vindkraft.
Vart kommer denna siffran ifrån ? Havsbaserad vindkraft utan landanslutningen beräknas kosta 56-89öre/kwh enligt energimyndighetens utredning
https://www.regeringen.se/contentassets ... dkraft.pdf
Som jämförelse kan man ta Kriegers Flak där anbudet från november 2016 som vann låg på 50 EUR/MWh I anbudspriset ingår dock inte kostnaden för elanslutningen
Storbritannien har gett och ger enorma subventioner för att hålla igång sin vindkraft
https://cornucopia.se/2022/01/havsbaser ... m-far-236/
2. Ny planerbar kraft behövs inte. Det nordiska elsystemet har mer än 50 GW planerbar vattenkraft. Ett nytt kärnkraftverk ger cirka 1,5 GW. Det gäller egentligen bara att se till att den vattenkraft som redan finns kan utnyttjas bättre.
Vattenkraften finns i norra Sverige problemet är att planerbar elproduktion saknas i södra Sverige och kostnaden att bygga upp överföringskapaciteten samt transmissionsförlusterna för att överföra elen blir orimligt höga.
3. Havsbaserad vindkraft byggs i södra Sverige. Det betyder att det underskott på effekt som i dag i sällsynta fall kan uppstå i elområde 3 och 4 kommer att bytas till ett överskott inom några år. Att fylla på med ytterligare effekt från kärnkraft kommer inte att behövas.
Även om man bygger 10.000 nya vindkraftverk så kommer även dessa stå still när vinden inte blåser
4. Utvecklingen står inte still. Att bygga ny kärnkraft tar minst tio år. Om det tar tio eller tjugo år att bygga spelar ingen roll då det redan är omöjligt att förutse hur elmarknaden ser ut om tio år. Vilken teknik finns tillgänglig och är lönsam då?
Det gäller väl all teknik även vindkraft ? Och även de vindkraftsparker som kommit längst står färdiga först 2028 om de kan finansiera landanslutningen
Det är bara att backa tio år och se hur tillgänglig teknik såg ut då. Den första stora batteriparken, det vill säga Tesla-batterierna i Hornsdale i Australien, var färdigt i november 2017. Det var då på 100 MW och 129 MWh och ansågs gigantiskt. Det hade ingen nätstödjande funktion. I dag byggs batteriparker på upp till 1 000 MW och 4 000 MWh med nätstödjade funktion på många ställen i världen. Det har redan blivit en mogen bransch låt vara med en snabb utveckling.
Vart byggs dessa batteriparker och till vilken kostnad? Lagring är en helt onödig process om man kan ha en jämn produktion som inte är beroende av vädret
Liknade utveckling kan man se på havsbaserad vindkraft. För fem år sedan var kapacitetsfaktorn strax över 40 procent. I dag är den 60 procent. Tillgängligheten är över 95 procent. Det betyder att havsbaserad vindkraft är i tillförlitligare är kärnkraft. Det gäller särskilt om man räknar med att vindkraftparkerna ligger utspridda efter hela vår kust.
Återigen saknas källhänvisningar men i Storbritanniens nyaste parker är kapacitetsfaktorn som bäst 45% och Östersjön har betydligt sämre vindförhållanden än Nordsjön
https://energynumbers.info/uk-offshore- ... ty-factors
5. Grannländerna satsar på havsbaserad vindkraft. Danmark, Finland och Tyskland med flera planerar en snabb och mycket kraftig utbyggnad av vindkraft. Ska Sverige inte bli efter så måste vi vara med nu. Investeringarna går dit det är lönsammast och är inte vi med så får någon annan investeringarna. Att lägga ner utredningsresurser och planering för ny kärnkraft är bortkastat. Det är bättre att satsa på det som kan ge något tillbaka innan 2030 det vill säga solel och vindkraft.
Danmark kör på med vindkraft och förlitar sig på import från Sverige när det inte blåser.
Finland har mig veterligen ingen havsbaserad vind och endast ett projekt på gång men har istället satsat på kärnkraft vilken kommer stå för 30-50% av deras elbehov
Tyskland har ju skjutit sig själva i foten så de har inte så mycket att välja på men de kör på med baskraft från kolkraftverken för fullt
6. Vem skall bygga? Det är stor brist på kompetent personal både att bygga och driva kärnkraftverk i hela Europa. I Sverige finns ingen som har erfarenhet av att bygga kärnkraftverk. Byggbranschen är i dag inte heller rustad för att bygga så pass komplicerade och hårt styrda projekt.
På den tiden vi byggde kärnkraft hade alla byggbolag och installatörsföretag egna anställda. I dag består branschen av långa entreprenadkedjor som oftast slutar med att en entreprenör från något låglöneland gör det praktiska jobbet. Det fungerar inte att bygga kärnkraftverk på det viset. Allt skall vara spårbart, dokumenterat och provat. Avvikelser tolereras inte utan då är det bara att göra om. Då krävs det att alla inblandade verkligen vet vad som krävs.
7. Kärnkraft är inte fossilfri. Det ger visserligen inga eller små utsläpp av växthusgaser vid drift men utvinning av uran och upparbetning till bränsle ger icke försumbara utsläpp. Det är heller inte möjligt att återvinna ingående material när kärnkraftverket tjänat ut. Ett vindkraftverk kan i dag återvinnas till stora delar när det skall skrotas. Det gäller särskilt flytande vindkraftverk. Vindkraftvingar kan numera byggas återvinningsbara.
Uranutvinning har vi alla möjligheter att göra lokalt i Sverige och kan då styra och ställa krav på utvinningen.
Neodym till vindkraftsverken utvinns till 80-90% i kina hur ser utsläpp och arbetsförhållandena ut där ?
Det finns något verk där vingarna kan återvinnas men det är inte vanligt och då måste det isåfall finnas med i upphandlingen vilket bör vara väldigt ovanligt reglerna kring hur återställning och kostnaden för hur det skall göras är inte styrt för vindkraften utan upp till respektive kommun Kärnkraft finns tydliga regelverk och kostnaden täcks av kärnkraftsfonden.
8. Förnybar el efterfrågas. För att få extra betalt för elenergin så skall den vara förnybar. Ingen betalar extra för att få kärnkraft. Det gör att kärnkraft alltid kommer att komma i andra hand efter vattenkraft, solel och vindkraft.
Jag hade gärna betalat extra för kärnkraft istället för dagens extremt volatila priser som ändrad efter vädret
9. Planerbar men inte reglerbar. Kärnkraft kan karakteriseras som planerbar om inget oförutsett inträffar, vilket det i och för sig har gjort ganska ofta. Tappade skiftnycklar, sprickor i ångledningar med mera. Vad som kommer att behövas är reglerbar kraft det vill säga kraftverk som kan anpassa sin effekt efter behovet för att undvika överproduktion och negativa elpriser. Då är kärnkraft en del av problemet och inte lösningen.
Vi har historiskt 5-10 oplanerade ”slumpstopp” i kärnkraften medans väderberoende kraftkällor går från 0-100% ibland flera gånger per vecka.
De gånger vi har upplevt negativt elpris är under milda perioder med mycket vind, hur reglerar man bort det för vindkraften?
Kanske som i Storbritannien där de får betala vindkraften för att bli av med överproduktionen
https://stopthesethings.com/2022/11/01/ ... e-nothing/
10. Framtiden är decentraliserad. Trenden inom elproduktion de senaste tjugo åren har varit bort från stora centrala kraftverk mot mindre kraftverk placerade närmare abonnenterna. Det ger ett bättre utnyttjande av elnätet och mindre behov av back-up i händelse av driftstörningar. Det är den för tillfället största elproduktionsenheten som bestämmer vilka reserver som måste finnas i systemet ifall den enheten plötsligt skulle behöva stoppas.
Just därför satsas det stort på SMR och eftersom vinden oftast är liknande så bör man begränsa mängden väderberoende kraft i systemet då den kan gå från 0-100% i takt med vädret
Lennart Asteberg, konstruktör energisystem