Tesla Club Sweden

Idag "gav jag bort" min gamla Saab. En trotjänare som kört mig närmare 30 000 mil i ur och skur utan något krångel. Måste medge att det var med blandade känslor. Egentligen skulle jag gjort mig av med den direkt när jag fick min Modell S, men det var för svårt så jag var tvungen att konstruera ursäkter varför den borde vara kvar hemma på gården. Först var det här med praktiska aspekter, typ dragkrok och släpkärran. Sedan blev det lite mer emotionellt, t ex att den skulle kunna vara bra att ha som en säker och pålitlig reservbil ifall fler i familjen skulle ut och åka åt varsitt håll, samtidigt...
När jag väl kom fram till att det var svårt att ekonomiskt motivera de fasta kostnaderna för denna back-up (årligen betala fordonskatt, försäkringar och besiktningar) så föddes nästa tanke. Det var att avregistrera bilen och göra om den till reservelverk (ja, jag vet att det kan låta långsökt för alla som inte bor i Roslagen och har Vattenfall som nätägare...)
Nu har det gått drygt tre timmar sedan jag skiljdes från min gamla trotjänare och trots viss sorg i hjärtat så känns det ändå befriande att klippa navelsträngen.
Undrar hur det kommer att kännas den dag som Teslan har tjänat ut? Som en befrielse eller med vemod?

Är inte definitionen av att den har tjänat ut att man vill bli av med den (eller åtminstone att ens bättre hälft vill att man gör sig av med den och då är det väl vemodigt).

Jag har väldigt svårt att relatera till de känslorna. Min förra bil var en 2014. Innan dess hade jag en 2013. Innan dess en 2012... Jag är notoriskt rastlös med bilar, och även om jag fullkomligt älskar Teslan, mer än någon bil jag någonsin haft tidigare, och är helt övertygad om att jag kommer ha den hela leasingperioden ut, så får vi väl se hur lång tid det tar innan jag lyckats lura i mig själv att jag egentligen ska ha en Model X eller en faceliftad Model S (om det kommer) eller nåt annat fånigt.

danni skrev:

Jag har väldigt svårt att relatera till de känslorna. Min förra bil var en 2014. Innan dess hade jag en 2013. Innan dess en 2012... Jag är notoriskt rastlös med bilar, och även om jag fullkomligt älskar Teslan, mer än någon bil jag någonsin haft tidigare, och är helt övertygad om att jag kommer ha den hela leasingperioden ut, så får vi väl se hur lång tid det tar innan jag lyckats lura i mig själv att jag egentligen ska ha en Model X eller en faceliftad Model S (om det kommer) eller nåt annat fånigt.

Jo, jag har också haft bil i tjänsten i drygt 25 år och bytt bil vartannat år så jag känner igen mig i din beskrivning. Ungefär lika upphetsande som att köpa en ny mobiltelefon varje år
Det jag beskrev är vad som hände mig när jag bröt den vanan och behöll bilen efter leasingperioden...

+46 skrev:

danni skrev:

Jag har väldigt svårt att relatera till de känslorna. Min förra bil var en 2014. Innan dess hade jag en 2013. Innan dess en 2012... Jag är notoriskt rastlös med bilar, och även om jag fullkomligt älskar Teslan, mer än någon bil jag någonsin haft tidigare, och är helt övertygad om att jag kommer ha den hela leasingperioden ut, så får vi väl se hur lång tid det tar innan jag lyckats lura i mig själv att jag egentligen ska ha en Model X eller en faceliftad Model S (om det kommer) eller nåt annat fånigt.

Jo, jag har också haft bil i tjänsten i drygt 25 år och bytt bil vartannat år så jag känner igen mig i din beskrivning. Ungefär lika upphetsande som att köpa en ny mobiltelefon varje år
Det jag beskrev är vad som hände mig när jag bröt den vanan och behöll bilen efter leasingperioden...

Åh, jag tycker fortfarande det är riktigt upphetsande att hämta ut nya bilar. Jag kanske bara inte hinner fästa mig så mycket vid de gamla. Tycker det är rätt skoj att köpa ny mobiltelefon varje år också för den delen, fast inte riktigt lika skoj som att köpa ny bil