Arbetsgivaravgift på nettolöneavdrag?

[GiGurra]

Bifogar löne-, skatt- och arbetsgivarberäkningen...lättare att se

Bilagan Capture1.PNG finns inte längre

Bilagan Capture.PNG finns inte längre

Tyvärr fel tror jag.

Om du gjort nettolöneavdrag på hela förmånsvärdet så ska du inte ta upp något förmånsvärde i varken arbetsgivardeklaration eller kontrolluppgift.
Däremot så ska du ange att den anställde/du betalat in skattade pengar motsvarande förmånsvärdet och även fylla i bilens modellkod från skatteverket.

[mgorgis]

Ser fel ut precis som du skriver. Förutsatt att de 4033 verkligen dras på din nettolön (efter skatt) och att förmånsvärdet är just 4033/mån. Arbetsgivaravgiften ska bara dras på de 36 600kr då det är din lön och ingen förmån för bilen uppstått.

Själv gör jag på rekommendation istället en separat inbetalning (stående överföring månadsvis) på förmånsvärdesbeloppet till företaget, med eget pappersverifikat. Då bokförs det som en egen händelse osv. Har redan haft "förfrågan" från Skatteveket på just det. Så då kunde jag bara skicka in undelaget för de 12 insättningarna så var det utklarat.

Tack för bekräftelsen! de 4033 dras på nettolönen och förmånsvärdet är just 4033 så de två sakerna är avgjorda. Jag skulle kunna göra en månadsvis inbetalning till bolaget men undrar vad pappersverifikat är och hur bokförs detta så min bokföringstant gör rätt. Det skulle underlätta beräkningen av skatten och arbetsgivaravgiften (som i detta fall skulle inte ändras) när man gör lönekörningen

Dags att uppgradera tanten?

Förslag på en ny "tant"?

.

Japp

Han ville tyvärr inte ha små kunder!

Det jag inte förstår är hur betalning av egna skattade pengar (säg t.ex. 4000kr som är förmånsvärdet) är bättre än att betala skatt och arbetsgivaravgifter som i detta fall blir skatt 1200kr + arbetsgivaravgifter 1256kr? kan någon snälla förklara fördelen med att betala med egna skattade pengar? jag vill inte höja min bruttolön för jag ligger redan på brytpunkten.

[Leo]

Ligger din vanliga lön ”på” brytpunkten så innebär det ändå att ”förmånsvärdet” läggs ovanpå din lön. Dvs du ligger i så fall ändå sammanlagt långt över brytpunkten. Dvs du betalar ”statlig skatt” på hela förmånsvärdesbeloppet så att säga.

DÅ är det bättre att det är lön istället eftersom det höjer utdelningsunderlaget =du kan ta större utdelning.

Men du kanske menar att din lön + förmånsvärdet tillsammans ligger ”på” brytpunkten?

[bylund]

Fördelen är att lön är pensionsgrundande, sjukpenninggrundande o s v vilket väl förmånen inte är. Men då det är samma skatt på båda är det alltså bättre att höja lönen och betala tillbaka den.

Alltså, 35000 kr i lön och 5000 kr i förmån kostar lika mycket som 40000 kr i lön, där man betalar tillbaka 5000 kr till arbetsgivaren, men det senare ger högre SGI. Och även mer utdelningsutrymme om jag snappat upp det rätt

[Leo]

Tack bylund! Tror vi fick ihop det mesta fördelarna tillsammans.

Har märkt att många företagare har en ambition att optimera genom att ligga exakt ”på” brytpunkten, men sen missar att förmånsvärdet läggs ovanpå det. Så att de andå får börja betala statlig skatt.

[mgorgis]

Ligger din vanliga lön ”på” brytpunkten så innebär det ändå att ”förmånsvärdet” läggs ovanpå din lön. Dvs du ligger i så fall ändå sammanlagt långt över brytpunkten. Dvs du betalar ”statlig skatt” på hela förmånsvärdesbeloppet så att säga.

DÅ är det bättre att det är lön istället eftersom det höjer utdelningsunderlaget =du kan ta större utdelning.

Men du kanske menar att din lön + förmånsvärdet tillsammans ligger ”på” brytpunkten?

Ja, jag försöker undvika att betala statlig skatt. Jag får bara inte ihop det med att betala med skattade pengar vs att betala skatt och arbetsgivaravgifter på förmånsvärdet! som jag räknade så är det förmånligare att betala extra skatt och arbetsgivaravgifter än att betala 4000kr skattade pengar, eller hur? jag vet att jag missat något här men kommer inte på vad det är

[Smutt]

Ligger din vanliga lön ”på” brytpunkten så innebär det ändå att ”förmånsvärdet” läggs ovanpå din lön. Dvs du ligger i så fall ändå sammanlagt långt över brytpunkten. Dvs du betalar ”statlig skatt” på hela förmånsvärdesbeloppet så att säga.

DÅ är det bättre att det är lön istället eftersom det höjer utdelningsunderlaget =du kan ta större utdelning.

Men du kanske menar att din lön + förmånsvärdet tillsammans ligger ”på” brytpunkten?

Ja, jag försöker undvika att betala statlig skatt. Jag får bara inte ihop det med att betala med skattade pengar vs att betala skatt och arbetsgivaravgifter på förmånsvärdet! som jag räknade så är det förmånligare att betala extra skatt och arbetsgivaravgifter än att betala 4000kr skattade pengar, eller hur? jag vet att jag missat något här men kommer inte på vad det är

Sätt dig o räkna på båda alltså totalkostnad för företaget och dig personligen så,kommer du se att dom är likvärdiga (för mig skilde 7kr)

Tror du missar att höja din lön så det blir 4000kr mer netto (som du sen låter stanna i firman)

[mgorgis]

Ligger din vanliga lön ”på” brytpunkten så innebär det ändå att ”förmånsvärdet” läggs ovanpå din lön. Dvs du ligger i så fall ändå sammanlagt långt över brytpunkten. Dvs du betalar ”statlig skatt” på hela förmånsvärdesbeloppet så att säga.

DÅ är det bättre att det är lön istället eftersom det höjer utdelningsunderlaget =du kan ta större utdelning.

Men du kanske menar att din lön + förmånsvärdet tillsammans ligger ”på” brytpunkten?

Ja, jag försöker undvika att betala statlig skatt. Jag får bara inte ihop det med att betala med skattade pengar vs att betala skatt och arbetsgivaravgifter på förmånsvärdet! som jag räknade så är det förmånligare att betala extra skatt och arbetsgivaravgifter än att betala 4000kr skattade pengar, eller hur? jag vet att jag missat något här men kommer inte på vad det är

Sätt dig o räkna på båda alltså totalkostnad för företaget och dig personligen så,kommer du se att dom är likvärdiga (för mig skilde 7kr)

Tror du missar att höja din lön så det blir 4000kr mer netto (som du sen låter stanna i firman)

Men om jag höjer bruttolönen med 4000kr så blir det väl statlig skatt på det? eftersom jag redan ligger på brytpunkten? Kan du visa en enkel beräkning här?

[Leo]

Kan det vara att nettolöneavdraget betalar du ju in till dig själv på sätt och vis (din firma) Vilket förbättrar firmans möjlighet att ge dig högre lön, utdelning osv.

Skatten och arbetsgivaravgiften åker ju till Skatteverket.

Som sagt ”matematiskt” blir det samma för dig privat, ditt företag och Skatteverket (om du justerar upp lönen i motsvarande grad)

Men pga olika regelverk där förmånsvärde räknas annorlunda än lön i vissa avseenden. Så finns det vissa andra fördelar med det. Som kan göra att det är lönsamt för dig.

[Leo]

mgorgis: du betalar redan statlig skatt idag på ditt förmånsvärde...

Vill du undvika statlig skatt måste du idag sänka din vanliga bruttolön med motsvarande förmånsvärdet. Sen läggs förmånvärdet på din lägre lön och vips ligger du ”på” gränsen för att börja betala statlig skatt.

[mgorgis]

Det är sant att pengarna "stannar" i bolaget, det köper jag och det går alltså att behålla min nuvarande lön (som ligger precis på brytpunkten) och det enda jag behöver göra är att dra av 4000kr från nettolönen? ingen extra skatt och inga extra arbetsgivaravgifter?

[Smutt]

Det är sant att pengarna "stannar" i bolaget, det köper jag och det går alltså att behålla min nuvarande lön (som ligger precis på brytpunkten) och det enda jag behöver göra är att dra av 4000kr från nettolönen? ingen extra skatt och inga extra arbetsgivaravgifter?

Exakt

[ellerstrom]

Betalar du in motsvarande förmånsvärdet till företaget med skattade pengar (nettolöneavdrag) har ingen förmån uppstått. Ingen förmån = ingen extra skatt + arb avgifter.

Edit: Smutt han före.

[Leo]

Korrekt! Då blir det så här:

Då har du 4000kr mindre att leva av i månaden.

Då ligger du precis så du undviker statlig skatt.

Ditt företag blir 4000kr ”lönsammare” per månad. Som du då sen kan fundera på hur du vill använda. Du kan välja höja bruttolönen med 3044kr (4000/1,3142) MEN då blir det statlig skatt på det, vilket du ville undvika.

Å andra sidan ökar då också utdelningsunderlaget med 50% av den höjda lönen enligt nuvarande 3:12 regler. (Har du lön vid brytpunkten antar jag att du räknar på lönebaserad utdelning som är mest lönsam) Dvs du kan ta ytterligare 12x3044x0,5 =18264kr i utdelning nästa år. Kvar i plånboken av den blir 18264x0,8=14611kr.

Allt förutsatt att du har tillräcklig vinst (egentligen Eget Kapital) så att du kan göra den extra utdelningen osv.

Observera att ditt inbetalade nettolöneavdrag ska fördelas på både extra lön och ökad utdelning. Har inte lyckats räkna ut exakt vad det blir. (Men de 40000 räcker alltså inte till både höjd lön med 3044 och ökad utdelning av naturliga skäl)

[mgorgis]

Ditt företag blir 4000kr ”lönsammare” per månad. Som du då sen kan fundera på hur du vill använda. Du kan välja höja bruttolönen med 3044kr (4000/1,3142) MEN då blir det statlig skatt på det, vilket du ville undvika.

Ja det vill jag undvika, klarar mig ändå med 4000kr mindre i lön

Å andra sidan ökar då också utdelningsunderlaget med 50% av den höjda lönen enligt nuvarande 3:12 regler. (Har du lön vid brytpunkten antar jag att du räknar på lönebaserad utdelning som är mest lönsam)

Det stämmer

Dvs du kan ta ytterligare 12x3044 =36528kr i utdelning nästa år. Kvar i plånboken av den blir 36528x08=29222kr.

Det blir väl 12x3044x0,5=18264 pga de 50%? och kvar i plånboken blir kanske 18264x0,8x0,78=11397 (pga bolagsskatt?)

[Leo]

Helt rätt mgorgis! Fick lite hjärnsläpp i matematiken där.

[Leo]

Skrev inlägget lite fort. Spelade spel med barnen. Försökte samtidigt ställa upp en ekvation för den optimala kombinationen av lön + utdelning efter skatt. (För de 12x4000 du betalar in till företaget.)

Kan säga att förra inlägget blev ju fel, ekvationen fick jag inte ihop och jag förlorade spelet! Tydligen är Multitaskingförmågan inte på topp.

[Leo]

Rättade mitt räkneexempel nu.

Vi tänkte nog lite tokigt båda två utdelningsutrymmet har ju ingen koppling till Bolagsskatten så den ska inte vara med.

Däremot påverkar ju bolagsskatten om vi skapar tillräcklig med vinst så att vi skapar tillräckligt EK för att kunna dela ut hela utdelningsutrymmet.

Om jag nu tänker rätt vill säga. Var liksom den ekvationen som jag inte lyckades lösa. Dvs hur optimerar vi för lägsta skatt på de 12x4000 vi betalar in i nettolöneavdrag. Där kommer bolagsskatten in.

[mgorgis]

Det är i vilket fall som helst svårt att vinna mot barnen men Optimering är ju ordet!

Tack för förklaringen...kommer förmodligen glömma det inom en månad men tills dess så känns det bra

[danni]

Jag har redan postat den här länken i den här tråden tror jag, men det finns förklaring och kompletta räkneexempel här: http://teslaclubsweden.se/forum/viewtop ... =29&t=2672

[Leo]

Nu tror jag hjärnan funkar igen.

OM jag räknat rätt vad som är det optimala att göra (skatta ut) med de 12x4000 som du betalar in. Då blir det (aningens avrundat då du egentligen ska öka månadslönen med 2045,79kr/mån) att öka lönen med 2045kr brutto/mån (24540kr/år). Vilket kostar företaget 1,3142 x 24540 =32250kr

Samt att företaget då dessutom gör ett bättre resultat före skatt på 15750 =12285 efter bolagsskatt som också är (avrundat) ganska exakt samma belopp som 0,5x den höjda lönen. Dvs du ökar på utdelningsbeloppet med motsvarande summa och kan då dela ut hela det beloppet som då ska betalas 20% skatt på.

Kvar efter skatt till dig blir då 0,8x 12285 =9828kr i extra utdelning.

Sen om vi räknar med att du nu betalar 50% i skatt på den ökade lönen så blir det kvar 24540x0,5 = 12270kr.

Lägger man ihop det får du ut (tillbaka) 9828 + 12270 = 22098 netto i fickan av de 48000kr som du betalade in.

Dvs din verkliga nettokostnad blir (48000-22098)/12 =2158kr/mån.

Jämför det med att betala skatt på förmånsvärdet = 4000x0,5 =2000 privata pengar. Sen blir det atbetsgivaravgift på förmånsvärdet så alltså + ,3142x4000=1257kr av företagets pengar. Vilket kan omräknas till vad det ”vore värt” om man tog ut det som lön istället =efter skatt (1257/1,3142) x0,5=478kr. Dvs totalt 2478kr/mån.

Puh! Hoppas jag tänkt och räknat rätt nu så här på lördagskvällen. Så med nettolöneavdrag bör du kunna spara 3840kr netto/år. Utöver andra fördelar som bylund skrev om.

Skulle du ha vår X med förmånsvärde 11191kr/mån så blir det betydligt större summor. Får det då till 10716kr/år netto.

[Leo]

danni: tänker jag rätt här? Framför allt på slutet där man tänker sig att arbetsgivaravgiften räknas om till vad det motsvarar efter skatt?

Ska ju vara kostnadsneutralt för alla parter men det ökade utdelningsutrymmet gör väl att man flyttar hur pengarna skattas ut från lön till utdelning och därigenom vinner på det efter skatt?

[mgorgis]

Jag hoppas att du spelade inte med barnen när du gjorde den detaljerade beräkningen

Väldigt bra förklarat och detaljerat

Får sätta mig ner imorgon och räkna själv lite också, framförallt för att få min bokföringstant att förstå, hon vägrar erkänna att hon har gjort fel!

[Leo]

Det var liksom därför det sket sig på alla fronter

Men förenklat kan man säga. Höj bruttolönen med 0,511 x förmånsvärdet. (Dvs 0,511 x nettolöneavdraget)

Eller för att göra det lätt att komma ihåg. Höj lönen med 50% av förmånsvärdet så är det i princip optimalt! (Med dagens 3:12 regler)

Det ”extra” överskottet som firman då gör kan då istället tas som utdelning till lägre skatt. (Tack vare att utdelningsutrymnet ökade då lönen höjdes.)

Hur mycket man tjänar netto beror då på den marginalskatt man betalar när man räknar ihop det.

[mgorgis]

Tack! Väldigt lärorikt