Köttkonsumtion viktig för den Svenska miljön

[iAkita]

Den svenskadjurhållningen håller vårat landskap öppet och skapar grogrund för en bred artrikedom. Men den miljö som funnits här i norden under tusentals år är på väg att försvinna.
Jag skulle vilja se tydlig märkning av kött. Jag vill veta att djuret har haft ett bra liv och betat i en naturligmiljö som gynnar det svenskalandskapet. Då vet jag att jag bidrar till en bättre miljö och dessutom smakar köttet bättre.

http://www.landlantbruk.se/lantbruk/fem ... smarkerna/

Det finns ju redan en sån märkning, så vad är problemet? Nuvarande naturbetesareal producerar kött så det räcker till 150-300 gram per person och vecka. Lever du som du lär och håller du dig till de mängderna?

[Jerker]

Det där har du fått om bakfoten är jag rädd. Natubeteskött släpper tvärt om ut mer växtjusgaser per kilo producerat kött än vad "vanligt" produktion av kött gör

Nejdå, inte alls. Det är WWF som inte riktigt har begreppen klara för sig. Det viktiga är att en idisslare som äter spannmål och kraftfoder fiser betydligt mer än gräsätarna gör eftersom deras magar inte är anpassade för den kosten, så över tid blir det mer metangas från dem än från gräsätarna. Lägg till alla de utsläpp som sker vid odling, förädling och transport så blir de totala utsläppen av växthusgaser betydligt mer från köttindustrier än från frigående djur.

Nån stans har jag en länk till den studie som WHO gjorde som påvisade detta faktum. Ska se om jag hittar den. Tydligen har inte WWF orkat läsa den utan de har killgissat lite.

[iAkita]

Det där har du fått om bakfoten är jag rädd. Natubeteskött släpper tvärt om ut mer växtjusgaser per kilo producerat kött än vad "vanligt" produktion av kött gör

Nejdå, inte alls. Det är WWF som inte riktigt har begreppen klara för sig. Det viktiga är att en idisslare som äter spannmål och kraftfoder fiser betydligt mer än gräsätarna gör eftersom deras magar inte är anpassade för den kosten, så över tid blir det mer metangas från dem än från gräsätarna. Lägg till alla de utsläpp som sker vid odling, förädling och transport så blir de totala utsläppen av växthusgaser betydligt mer från köttindustrier än från frigående djur.

Nån stans har jag en länk till den studie som WHO gjorde som påvisade detta faktum. Ska se om jag hittar den. Tydligen har inte WWF orkat läsa den utan de har killgissat lite.

Om du nu har rätt och naturbeteskött är bättre för klimatet än konventionellt producerat kött så innebär det inte att naturbeteskött är bra för klimatet. Det är lite som att påstå att det inte är några problem med diesel om folk köper en Volvo XC90 D4 istället för en D5.

Men dessvärre har du inte rätt. Att du dessutom avfärdar köttguiden utan några bättre argument än att det är killgissningar är en förolämpning både mot initiativtagarna till guiden och de forskare vars resultat guiden baseras på.

Guiden tillkom på initiativ av en kvinnlig forskare vid SLU och finansierades av Formas med medel tilldelade i konkurrens. Så väl jordbruksverket som verksamhetsledaren vid föreningen Naturbeteskött i Sverige hänvisar regelbundet till den. Den senare är för övrigt också kvinna, och dessutom verksam även inom WWF.

Faktum är att det inte finns några som helst bevis för att Svenskt naturbeteskött skulle vara mindre skadligt för klimatet än konventionellt producerat nötkött, tvärt om. Att tro att det skulle vara klimatneutralt är att lura sig själv å det grövsta om man värnar för att minska utsläpp av växthusgaser. Men naturbeteskött är som sagt bra på andra sätt, till exempel om man anser att det är viktigt att värna just arter som är beroende av ett gammeldags kulturlandskap.

Det skulle vara trevligt om du ville posta en länk till WHO rapporten du nämner, så jag kan diskutera den med mina kollegor inom området.

[Segelflygaren]

Ni som har Netflix, titta på dokumentären What the Health.

[danni]

Ni som har Netflix, titta på dokumentären What the Health.

Och efter (eller kanske hellre före), läs kritiken mot den filmen från den oerhört kunnige Jacob Gudiol: https://traningslara.se/what-the-health/

[Bonden Roger]

1:
Det beror på vilka raser man har. Om vi tar mjölkkor som jag kan. De vanligaste raserna SLB (svart och vit) och SRB(röd) går det inte att bara ge enilage (gräs) eller bete. En del är pga av att dom är avlade så. Skulle man inte ha en balanserad foderstat (mat), så blir dom som benrangel och mår dåligt. Detta att dom är "programerade till att mjölka en viss mjölkmängd. Om dom inte får foder för detta går det inte så bra.

2:
Skall man ha klimatsmarta kor. Skall dom mjölka så mycket som möjligt. En ko som mjölkar dubbelt så mycket släpper inte ut dubbelt med metan.

[iAkita]

Ni som har Netflix, titta på dokumentären What the Health.

Och efter (eller kanske hellre före), läs kritiken mot den filmen från den oerhört kunnige Jacob Gudiol: https://traningslara.se/what-the-health/

+1, men ännu bättre: Varför inte läsa lite peer-reviewade artiklar publicerade i ansedda vetenskapliga tidskrifter inom området som komplement till ”dokumentärerna”? En icke försumbar andel av mina forskningsanslag går nuförtiden direkt ner i fickan på förläggare iställer för till forskning, eftersom det numera är regel att de stora anslagsgivarna kräver att resultat ska publiceras med ”open-access” så att även allmänheten får tillgång till dem.

Tanken är god, men det känns trist om pengarna är kastade i sjön och folk ändå förlitar sig på TV, bloggare och andra influencers utan högre utbildning inom området de diskuterar. Jag kan lova att det kostar betydligt mer att publicera en artikel open-access av vad ett Netflix abonnemang eller en internetuppkoppling gör, så ta chansen när det nu är gratis (på bekostnad av att mindre forskning utförs)!

[Niklas Z]

Någon som vet hur stor klimatpåverkan är för kor om de används för kött eller mjölk. Eller annorlunda uttryckt: vad ger störst klimatpåverkan per kg protein som vi människor kan konsumera, mjölkko eller biffko?

[iAkita]

1:
Det beror på vilka raser man har. Om vi tar mjölkkor som jag kan. De vanligaste raserna SLB (svart och vit) och SRB(röd) går det inte att bara ge enilage (gräs) eller bete. En del är pga av att dom är avlade så. Skulle man inte ha en balanserad foderstat (mat), så blir dom som benrangel och mår dåligt. Detta att dom är "programerade till att mjölka en viss mjölkmängd. Om dom inte får foder för detta går det inte så bra.

2:
Skall man ha klimatsmarta kor. Skall dom mjölka så mycket som möjligt. En ko som mjölkar dubbelt så mycket släpper inte ut dubbelt med metan.

Absolut, och ur klimathänseende är det även viktigt vilka föutsättningar som råder i vallen - hur den gödslas (om man har en produktion som tillåter gödsling, vilket är bra om man vill binda in mer kol i marken) och vad som händer när den bryts. Det varierar något oerhört mellan olika gårdar berodende på lokala förutsättningar, vilket gör det besvärligt att säga vad som är bäst. Men hur man än resonerar så hamnar man ändå i slutsatsen att man ska äta mindre nötkött om man vill göra en insats för klimatet.

Om man vill äta 200-300 gram nöt i veckan med tanke på andra miljöaspekter så vore det väl konstigt om man inte kunde vara beredd och betala extra för detta. Det skulle gynna både miljön och de svenska bönder som bryr sig om att producera höglkvalitativt kött med så lite miljöpåverkan som möjligt.Det blir jättekonstigt om man propagerar för att folk ska lägga tiotusentals eller rentutav om inte hundratusentals kronor extra på en elbil, men sen inte själva är beredda att betala någon hundralapp extra i veckan för ett par hundra gram kött. En pensionerad mjölkko som fått gå på bete nån säsong behöver inte ens kosta så mycket extra, och har potentiellt en fantastisk smak och kvalitét.

[danni]

Ni som har Netflix, titta på dokumentären What the Health.

Och efter (eller kanske hellre före), läs kritiken mot den filmen från den oerhört kunnige Jacob Gudiol: https://traningslara.se/what-the-health/

+1, men ännu bättre: Varför inte läsa lite peer-reviewade artiklar publicerade i ansedda vetenskapliga tidskrifter inom området som komplement till ”dokumentärerna”? En icke försumbar andel av mina forskningsanslag går nuförtiden direkt ner i fickan på förläggare iställer för till forskning, eftersom det numera är regel att de stora anslagsgivarna kräver att resultat ska publiceras med ”open-access” så att även allmänheten får tillgång till dem.

Tanken är god, men det känns trist om pengarna är kastade i sjön och folk ändå förlitar sig på TV, bloggare och andra influencers utan högre utbildning inom området de diskuterar. Jag kan lova att det kostar betydligt mer att publicera en artikel open-access av vad ett Netflix abonnemang eller en internetuppkoppling gör, så ta chansen när det nu är gratis (på bekostnad av att mindre forskning utförs)!

Visst är det bra att läsa forskning direkt, och det gör jag också inom så många områden jag kan och hinner med, men jag kan inte riktigt hålla med om din slutsats att de pengarna är kastade i sjön om folk tar sin information från bloggar. Det finns gott om kunniga bloggare med faktisk utbildning som läser forskningen, och kan sen sprida kunskapen vidare. Allra helst med källhänvisningar, så man kan kontrollera och verifiera påståendena. Och det har ju faktiskt Jacob, i mängder, och han har faktiskt högre utbildning inom området. Så jag tycker du hoppar till väldigt förhastade slutsatser här.

[Bonden Roger]

Någon som vet hur stor klimatpåverkan är för kor om de används för kött eller mjölk. Eller annorlunda uttryckt: vad ger störst klimatpåverkan per kg protein som vi människor kan konsumera, mjölkko eller biffko?

Jag kan kolla detta efter 1 Maj.

Problemet är att forskarna säger olika saker.

[iAkita]

Någon som vet hur stor klimatpåverkan är för kor om de används för kött eller mjölk. Eller annorlunda uttryckt: vad ger störst klimatpåverkan per kg protein som vi människor kan konsumera, mjölkko eller biffko?

En ko ger inte antingen ’kött’ eller ’mjölk’, den ger antingen ’kött’ eller ’kött + mjölk’. Där har du det enkla svaret. Många laktovegetarianer glömmer helst bort att det krävs kalvslakt för att de ska kunna dricka ett glas mjölk eller riva ost över till den vegetariska pastarätten.

[iAkita]

Ni som har Netflix, titta på dokumentären What the Health.

Och efter (eller kanske hellre före), läs kritiken mot den filmen från den oerhört kunnige Jacob Gudiol: https://traningslara.se/what-the-health/

+1, men ännu bättre: Varför inte läsa lite peer-reviewade artiklar publicerade i ansedda vetenskapliga tidskrifter inom området som komplement till ”dokumentärerna”? En icke försumbar andel av mina forskningsanslag går nuförtiden direkt ner i fickan på förläggare iställer för till forskning, eftersom det numera är regel att de stora anslagsgivarna kräver att resultat ska publiceras med ”open-access” så att även allmänheten får tillgång till dem.

Tanken är god, men det känns trist om pengarna är kastade i sjön och folk ändå förlitar sig på TV, bloggare och andra influencers utan högre utbildning inom området de diskuterar. Jag kan lova att det kostar betydligt mer att publicera en artikel open-access av vad ett Netflix abonnemang eller en internetuppkoppling gör, så ta chansen när det nu är gratis (på bekostnad av att mindre forskning utförs)!

Visst är det bra att läsa forskning direkt, och det gör jag också inom så många områden jag kan och hinner med, men jag kan inte riktigt hålla med om din slutsats att de pengarna är kastade i sjön om folk tar sin information från bloggar. Det finns gott om kunniga bloggare med faktisk utbildning som läser forskningen, och kan sen sprida kunskapen vidare. Allra helst med källhänvisningar, så man kan kontrollera och verifiera påståendena. Och det har ju faktiskt Jacob, i mängder, och han har faktiskt högre utbildning inom området. Så jag tycker du hoppar till väldigt förhastade slutsatser här.

Point taken, kommentaren var inte direkt riktad mot dig. Jag hänvisar ju själv till köttguiden som inte är en originalkälla tidigare i tråden. Min poäng var att det faktiskt numera finns möjlighet att bilda sig en uppfattning som baseras på originalartiklar, och inte någon annans urval eller tolkning av dessa. Att en bloggare anger källor är till exempel ingen kvalitétsgaranti. I fallet som jag kommenterade gör både dokumentärfilmsskaparen av "What the health" och bloggaren du länkar till detta. Numera finns det en möjlighet för var och en att gå en i kolla upp dessa källor, och om den man förlitar sig på syssar med "cherry picking" och enbart refererar till källor som stöder deras egen tes. Allt jag önskar är att folk i gemen tar till vara på den möjligheten, annars är det pengar kastade i sjön eller rentutav skadligt, eftersom olika 'influencers' kan använda det för att legitimera ståndpunkter som inte har stöd i den breda forskningen genom att citera en artikel vars resultat går mot strömmen.

[Niklas Z]

Någon som vet hur stor klimatpåverkan är för kor om de används för kött eller mjölk. Eller annorlunda uttryckt: vad ger störst klimatpåverkan per kg protein som vi människor kan konsumera, mjölkko eller biffko?

En ko ger inte antingen ’kött’ eller ’mjölk’, den ger antingen ’kött’ eller ’kött + mjölk’. Där har du det enkla svaret. Många laktovegetarianer glömmer helst bort att det krävs kalvslakt för att de ska kunna dricka ett glas mjölk eller riva ost över till den vegetariska pastarätten.

OK. Det förstår jag. Men om man jämför alternativet "kött" med "kött + mjölk", vilket ger oss människor mest protein (eller något annat väsentligt näringsämne) i förhållande till påverkan på klimatet? Eller är det ingen betydande skillnad?

[Jerka]

Någon som vet hur stor klimatpåverkan är för kor om de används för kött eller mjölk. Eller annorlunda uttryckt: vad ger störst klimatpåverkan per kg protein som vi människor kan konsumera, mjölkko eller biffko?

En ko ger inte antingen ’kött’ eller ’mjölk’, den ger antingen ’kött’ eller ’kött + mjölk’. Där har du det enkla svaret. Många laktovegetarianer glömmer helst bort att det krävs kalvslakt för att de ska kunna dricka ett glas mjölk eller riva ost över till den vegetariska pastarätten.

OK. Det förstår jag. Men om man jämför alternativet "kött" med "kött + mjölk", vilket ger oss människor mest protein (eller något annat väsentligt näringsämne) i förhållande till påverkan på klimatet? Eller är det ingen betydande skillnad?

Mjölk är klart bättre än nötkött, så det blir ju att kött + mjölk är bättre än bara kött. Även ost som ju kräver mycket mjölk är bättre än nötkött per gram (däremot sämre än fläsk och fågel). Nötkött är exceptionellt dåligt pga metangasens kraftiga växthuseffekt, som är c:a 30 gånger högre än för samma mängd koldioxid.

Se https://pub.epsilon.slu.se/8710/1/roos_e_120413.pdf (sidan 9).

[Niklas Z]

Ja, det var en rejäl skillnad. Även om man korrigerar för att proteinhalten är mycket lägre i mjölk (pga av den stora mängden vatten i mjölken) så ger nötkött 3-4 ggr större klimatpåverkan per kg protein än mjölk.
Bra tabell för övrigt.

[chall]

Bilden visar problematiken.
27% av jordens landyta används på något sätt till för att mätta vår hunger efter animaliska produkter.

7% använder vi till att odla mat till människor. Växtbaserad kost.

Vi tränger bort oss själva, vilda djur och natur. Så som vi glufsar i oss animaliska produkter är skamligt, oetiskt och definitivt ohållbart.

Det är bara slänga grillen och sluta med animaliskt. Själv gick jag över till en växtbaserad kost för ca 8år sedan.

BIlden kommer från UN Food & World Bank, OurWourldinData.org

[LarsL]

Men snälla du det går inte att odla människoföda på de marker där vi kan ha betande djur!

Om du är rädd för att vi inte ska klara matförsörjningen bli upprörd över att vi bygger hus och industrier på vår bästa djurbruksmark istället.

[chall]

LarsL

Tror inte du förstod bilden riktigt om det nu var till mig du svarade.

Majoriteten av de 27% av jordens landyta går till att odla föda åt djur.
Varför skulle det inte gå att odla människoföda på dessa marker?
Marker som till största del är tagna från vild natur. Kanske dax och ge tillbaka lite.

Nämnde inget om rädsla om matförsörjning.

[Jerka]

Men snälla du det går inte att odla människoföda på de marker där vi kan ha betande djur!

Om du är rädd för att vi inte ska klara matförsörjningen bli upprörd över att vi bygger hus och industrier på vår bästa djurbruksmark istället.

Du blandar ihop äpplen och päron. Vi pratar inte bara om mark som används av betande djur, vi pratar om mark som odlas och skördas för att mata köttdjuren. Och den marken hade man gissningsvis kunnat odla andra grödor på.

Jag kan köpa att en viss köttproduktion är nödvändig för att hålla ängarna öppna och för att ge gödsel till åkrarna. Men den mängd som behövs till det är bara en bråkdel av vad vi äter idag. Den dag en stor majoritet av befolkningen är veganer så kan jag köpa invändningarna, men inte nu. Nu är läget sådant att vi alla bör försöka äta mindre kött och att ju fler som äter helt köttfritt desto bättre.

[LarsL]

Du blandar ihop äpplen och päron. Vi pratar inte bara om mark som används av betande djur, vi pratar om mark som odlas och skördas för att mata köttdjuren. Och den marken hade man gissningsvis kunnat odla andra grödor på.

Kor äter gräs, får äter gräs, sly och ”ogräs”, vi kan inte äta det. Vi måste låta djur omvandla den här maten till något vi kan äta. På den mark som det ”odlas” gräs, hö eller sly går det inte att odla annat som du är villig att äta.


Hela den här antikött kampanjen är i itierad av djurensrätt och liknande extremorganisationer och har inget med verkligheten att göra.

[Jerka]

En ko äter c:a 30 kg gräs och 10 kg kraftfoder per dag (mest spannmål). Så en del av det korna äter kan vi också äta.

Men jag köper att det är en lite mer komplex fråga. Man måste ta reda på:

- Hur stor del av marken som betas skulle man kunna odla på?
- Hur stor del av marken som odlas till djuren skulle vi kunna odla för människan ätbara grödor på?
- Hur mycket kor behövs till att hålla landskapen öppna och bevara artrikedomen?
- Hur mycket gödsel behövs för att gödsla världens åkrar?

Min uppfattning är att vi skulle kunna klara oss på betydligt mindre nötboskap än vi har idag om vi bara åt mindre kött, men det är inte helt enkelt att hitta data på allt.

[FreddeB]

Ni som har Netflix, titta på dokumentären What the Health.

Och efter (eller kanske hellre före), läs kritiken mot den filmen från den oerhört kunnige Jacob Gudiol: https://traningslara.se/what-the-health/

+1, men ännu bättre: Varför inte läsa lite peer-reviewade artiklar publicerade i ansedda vetenskapliga tidskrifter inom området som komplement till ”dokumentärerna”? En icke försumbar andel av mina forskningsanslag går nuförtiden direkt ner i fickan på förläggare iställer för till forskning, eftersom det numera är regel att de stora anslagsgivarna kräver att resultat ska publiceras med ”open-access” så att även allmänheten får tillgång till dem.

Tanken är god, men det känns trist om pengarna är kastade i sjön och folk ändå förlitar sig på TV, bloggare och andra influencers utan högre utbildning inom området de diskuterar. Jag kan lova att det kostar betydligt mer att publicera en artikel open-access av vad ett Netflix abonnemang eller en internetuppkoppling gör, så ta chansen när det nu är gratis (på bekostnad av att mindre forskning utförs)!

Visst är det bra att läsa forskning direkt, och det gör jag också inom så många områden jag kan och hinner med, men jag kan inte riktigt hålla med om din slutsats att de pengarna är kastade i sjön om folk tar sin information från bloggar. Det finns gott om kunniga bloggare med faktisk utbildning som läser forskningen, och kan sen sprida kunskapen vidare. Allra helst med källhänvisningar, så man kan kontrollera och verifiera påståendena. Och det har ju faktiskt Jacob, i mängder, och han har faktiskt högre utbildning inom området. Så jag tycker du hoppar till väldigt förhastade slutsatser här.

Kollade lite snabbt vem den här Jacob är, såvitt jag kan se är han sjukgymnast och blivande civilingenjör, det är ju inte någon högre utbildning inom området alls. Det är som med läkare och näringslära, de har ungefär 1-2 dagars utbildning i näringslära under hela sin långa utbildning men ändå är det väldigt många som tror att de har en högre utbildning och kunskap inom ämnet.

Jacob är säkert jätteduktig på att uttala sig om saker i området men saknar utbildning. Alla dessa bloggare med annonser har ju en egen agenda, de vill ofta provocera så att de får många besökare då de tjänar pengar på just detta. Av någon anledning är kost ett väldigt känsligt ämne och att skriva artiklar som kritiserar kostråd eller t ex en film som väcker uppmärksamhet är ju rena guldgruvan för en sådan bloggare.

Jag förlitar mig på stora organisationer där många experter, med högre utbildning inom området, arbetat tillsammans för att ta fram informationen.

[nek0]

Du blandar ihop äpplen och päron. Vi pratar inte bara om mark som används av betande djur, vi pratar om mark som odlas och skördas för att mata köttdjuren. Och den marken hade man gissningsvis kunnat odla andra grödor på.

Kor äter gräs, får äter gräs, sly och ”ogräs”, vi kan inte äta det. Vi måste låta djur omvandla den här maten till något vi kan äta. På den mark som det ”odlas” gräs, hö eller sly går det inte att odla annat som du är villig att äta.


Hela den här antikött kampanjen är i itierad av djurensrätt och liknande extremorganisationer och har inget med verkligheten att göra.

+1

[chall]

Kor äter gräs, får äter gräs, sly och ”ogräs”, vi kan inte äta det. Vi måste låta djur omvandla den här maten till något vi kan äta. På den mark som det ”odlas” gräs, hö eller sly går det inte att odla annat som du är villig att äta.

Hela den här antikött kampanjen är i itierad av djurensrätt och liknande extremorganisationer och har inget med verkligheten att göra.

LarsL
Verkligheten är inte att kor betar gräs, sly och ogräs. Många vill gärna sprida denna bild (reklam).
Visst finns det en liten del av boskap (Norden) som betar som du säger/önskar men denna del är försvinnande liten (globalt). Den bittra kalla sanningen är att folk inte vill betala för den glada frigående kossan. Nötfärs 140 kr kilo.

Försäljning av gräskött är liten i sammanhanget.

Boskap äter föda som vi människor har odlat. Den mark som vi använder till att föda boskap överstiger mark som används till människo föda. Fakta!

Forskare varnade för en 30-40 år sedan att om/när Kina/Asien börjar äta animaliskt som vi i väst kommer markområden att behövas på bekostnad av vild natur. Brasilien och Argentina är exempel på detta idag.
Under de senaste decennierna har stora områden av regnskog, gräsmark och savanna omvandlats till jordbruk(soja). Mycket av detta land ligger i biologiskt rika och mycket ekologiskt viktiga områden av global betydelse.
Då ska vi ha i åtanke att Nord-Amerika och Europa redan kör fullt ut med föda till djur. Tro USA ligger på över 50% av allt odlat går till boskap. Europa lite lägre.

Vilda djurlivet har globalt minskat med 50% de senaste 40 åren.

Som vanligt lyssnar ingen på forskare eller diverse organisationer. En del kallar dom för extremister eller extremorganisationer

Slutligen önskar jag att alla som vill äta animaliskt gör detta med de lokala bönderna i åtanke och köper kött från gräsätande djur. Kilopriset blir hög och köttbiten blir kanske något som äts vi högtider. Söndagsstek !!