Poängen me den förestående omställningen är ju att vi inte behöver sabba naturen för att odla mat/djur som sen ska transporteras långa sträckor till oss konsumenter.mati skrev:Jag tycker också det. Är det inte en tankevurpa när man säger att överpopulationen är ett icke-problem så fort alla människor över hela världen lever i samma välstånd som vi gör. Det är säkert rätt i sak att det föds färre barn då. Men till vilket pris? Vi i västvärlden, alltså vi som inte längre skaffar många barn, har skapat välståndet genom att vi förbrukar ofantliga mängder med resurser så att vi skulle behöva några jordar till. De länder där folk skaffar en massa barn har inte alls samma miljöavtryck. Vi har alltså bara bytt ut barnafödandet mot ett enormt resursslöseri. Det är minst lika illa.MWall skrev:Nu sparkar du in en öppen dörr. Jag svarade på ett påstående om att vi behöver föda 11-12 miljarder människor på jorden. Då tyckte jag det kändes som en bättre lösning att hålla nere befolkningstillväxten.[JM] skrev:När det finns mat och tillvaron är stabil så sjunker reproduktionstalen väldigt snabbt.
Se på Sverige där det före andra världskriget var vanligt med många barn. De som föddes efter kriget när vi hade välstånd så minskade det snabbt till ca 2 barn per famlij.
Lokalt i storstäderna med ren energi och använda 99% mindre vatten osv. Först i i-länder sen till u-länder med överpopulationen.
När folk får det det bättre så blir ju dessutom konsekvensen färre barn och minskande population med minskande påfrestning på naturresurserna vi har.