Strejk på Tesla i Sverige

[OfarligTesla]

Och den utredningen (och efterföljande beslut) skulle ju bli färgat av vilket parti som har makten. Skulle utredningen göras om vart fjärde år då?

Hur skulle ett sånt regelverk för småföretag påverka tesla och den situation som man nu hamnat i?

Det gäller alla våra lagar, skriver vi om nuvarande lagar som reglerar arbetsmarknaden var fjärde år för det?

Förslaget skulle gälla alla företag över en viss storlek (säg 20 anställda) så om det faktiskt är under 50% av de anställda på Tesla som vill ha kollektivavtal så hade det inte blivit någon strejk ifall det systemet gällde.

[Fredrik j]

Och den utredningen (och efterföljande beslut) skulle ju bli färgat av vilket parti som har makten. Skulle utredningen göras om vart fjärde år då?

Hur skulle ett sånt regelverk för småföretag påverka tesla och den situation som man nu hamnat i?

Det gäller alla våra lagar, skriver vi om nuvarande lagar som reglerar arbetsmarknaden var fjärde år för det?

Förslaget skulle gälla alla företag över en viss storlek (säg 20 anställda) så om det faktiskt är under 50% av de anställda på Tesla som vill ha kollektivavtal så hade det inte blivit någon strejk ifall det systemet gällde.

Dom lagar vi har är ju inte så kontroversiella som dom den reglering som skulle ersätta kollektivavtal.
Hur skulle en sån omröstning gå till? Skulle den kontrolleras av utomstående part? Skulle man tillåta någon slags ”valrörelse” på arbetsplatserna eller skulle man acceptera att en sida får måla bilden?

[OfarligTesla]

Dom lagar vi har är ju inte så kontroversiella som dom den reglering som skulle ersätta kollektivavtal.
Hur skulle en sån omröstning gå till? Skulle den kontrolleras av utomstående part? Skulle man tillåta någon slags ”valrörelse” på arbetsplatserna eller skulle man acceptera att en sida får måla bilden?

Det är inget i förslaget som ersätter kollektivavtal, det enda som föreslås är ett system där makten ligger hos de anställda på arbetsplatsen vilket får effekten att en majoritet inte kan tvingas in i ett kollektivavtal de inte vill ha av en minoritet (med fackets hjälp). Fördelen är också att strejker får stöd av att det faktiskt är vad en majoritet av de anställda vill, då vet alla att det är de anställda vs bolaget. Finns säkert flera andra system som åstadkommer samma sak också men detta är ett jag tycker är vettigt.

Det finns såklart en massa smådetaljer som man får beakta och ta ställning till men att diskutera varenda en i dessa inlägg hade nog blivit tradigt för alla andra att läsa. Svaret på många frågor är dessutom att man måste kolla igenom data innan man kommer fram till exakta värden som skulle sättas.

[iAkita]

Efter nästan 4000 inlägg har jag sett att många gärna vill ersätta kollektivavtal med lagstiftning men jag tror inte att jag ännu har sett något förslag på hur det praktiskt ska gå till.
Ska riksdagen stifta lag om hur stora löneökningar svenskt näringsliv klarar per bransch? Ska staten först förhandla med arbetsgivare/arbetstagare? Hur ska det gå till?

Jag har tidigare föreslagit lagstiftning om att företag med säg 100 anställda skall ingå kollektivavtal med valfri fackförbund. That's it. Inget om innehåll, minimilön eller liknande utan helt enkelt lagstifta det som de facto redan är så i Sverige. Personligen har jag inga problem med KA i sig utan metoderna de tvingas på på arbetsgivare. Då är det lika bra att säga rätt ut att så här funkar det hos oss, du skall ha KA enligt lag. Sluta låtsas att det på något sätt skulle vara frivilligt.

Eftersom jag är en av dem i tråden som anser att kollektivavtal/den svenska modellen är bra för Sverige så borde jag kanske omfamna detta förslag. Men som jag tror jag skrivit tidigare ser jag en del problem med det.

1. Om man lagstiftar om att man är tvungen att teckna kollektivavtal måste man även lagstifta om innehållet. Då kan man lika gärna skippa kollektivavtalen till att börja med och köra på lagstiftning rakt av.

Om man inför ett lagkrav om att teckna avtal, men inte lagstiftar om innehållet, skulle det leda till:

2. Att facken ensidigt kunde diktera villkoren i avtalen. Om arbetsgivarna är skyldiga enligt lag att skriva på så har de noll förhandlingsutrymme.

Det finurliga med den svenska modellen är just att kollektivavtal är frivilligt, men samtidigt outtalat obligatoriskt. Så fort man börjar lagstifta om det så leder det antingen till "empowering" av arbetsgivarna eller arbetstagarna, beroende på vad lagen säger. Det kanske inte är tydligt från mina inlägg tidigare i tråden, men utifrån min synvinkel skulle det vara precis lika illa att lägga all makt i fackens händer som det skulle vara att ta ifrån dem den makt de idag har.

ibland måste man vara lite pragmatisk, även om man stör sig på principen att ett frivilligt avtal de facto inte är så frivilligt. Hellre en skenbar frivillighet där man har möjlighet att förhandla innan man ingår ett avtal, än att man enligt lag är tvingad att ingå ett avtal utan förhandlingsmöjligheter.

[Fredrik j]

Dom lagar vi har är ju inte så kontroversiella som dom den reglering som skulle ersätta kollektivavtal.
Hur skulle en sån omröstning gå till? Skulle den kontrolleras av utomstående part? Skulle man tillåta någon slags ”valrörelse” på arbetsplatserna eller skulle man acceptera att en sida får måla bilden?

Det är inget i förslaget som ersätter kollektivavtal, det enda som föreslås är ett system där makten ligger hos de anställda på arbetsplatsen vilket får effekten att en majoritet inte kan tvingas in i ett kollektivavtal de inte vill ha av en minoritet (med fackets hjälp). Fördelen är också att strejker får stöd av att det faktiskt är vad en majoritet av de anställda vill, då vet alla att det är de anställda vs bolaget. Finns säkert flera andra system som åstadkommer samma sak också men detta är ett jag tycker är vettigt.

Det finns såklart en massa smådetaljer som man får beakta och ta ställning till men att diskutera varenda en i dessa inlägg hade nog blivit tradigt för alla andra att läsa. Svaret på många frågor är dessutom att man måste kolla igenom data innan man kommer fram till exakta värden som skulle sättas.

Hur tänker du dig att omröstningen skulle gå till?
Öppen eller sluten? Skulle ett företag som ”drabbas” av 51% av anställda för kollektivavtal då bli tvingade till att signera eller skulle det bara bli fritt fram för alla konfliktåtgärder under obegränsad tid?
Jag tycker det är viktiga detaljer som avgör hur förslaget skulle fungera.

Hur skulle det fungera om ett företag skulle följa ett avtal mot sin vilja?
Skulle avtalet få sägas upp när andelen anställda som är imot blir större än 51%?

[Mickep]

Ja en sådan omröstning kan man gissa vad resultat blir om företagsledningen hotar med indirekt avsked och indragna förmåner. Folk tänker oftast så "man vet vad man har men inte vad man får". Och där skulle fackets mininivåer ses som en hot och inte möjlighet (när det faktiskt är tvärtom trots den antifackliga propagandan). måste vara medlemmar i fackklubb då som bör rösta (om de tillåts skapas) om facket skall gå i konflikt eller ej men risken är att det sätts in bulvaner som kan föra omröstning i företagsledningens väg.

[holden]

Den svenska modellen är en anakronism och gynnar blodiglar som fackförbunden och svenskt näringsliv, Almega och dylika organisationer som lever gott på att ”tjäna sina medlemmar väl”. I en marknadsekonomi räcker det med två parter i ett anställningsavtal, annars ska det inte ingås - imo.

[OfarligTesla]

Hur tänker du dig att omröstningen skulle gå till?
Öppen eller sluten? Skulle ett företag som ”drabbas” av 51% av anställda för kollektivavtal då bli tvingade till att signera eller skulle det bara bli fritt fram för alla konfliktåtgärder under obegränsad tid?
Jag tycker det är viktiga detaljer som avgör hur förslaget skulle fungera.

Hur skulle det fungera om ett företag skulle följa ett avtal mot sin vilja?
Skulle avtalet få sägas upp när andelen anställda som är imot blir större än 51%?

Sluten omröstning såklart som är anonym, om det måste ske via tredje part eller om arbetsgivare/fack båda får övervaka så fusk inte sker är något man kan diskutera. Och inget tvång att signera utan om 51% av de anställda är för kollektivavtal så fungerar det precis som nu, enda skillnaden i förslaget är att innan man kan gå ut och strejka måste det vara en majoritet av de anställda som stödjer strejken. Och ja om det efter viss tid är så att 51% eller fler är emot avtalet så kan det sägas upp, behövs såklart ha gått en viss tid sedan senaste omröstningen så det inte röstas varje år.

[Delta]

Fråga Elon Musk. Han har löst det för 120 000 nöjda anställda globalt på Tesla. Ingen av dem har efterfrågat kollektivavtal så vitt jag vet.

Ärligt talat, har det helt undgått dig att Musk/Tesla blivit både åtalade och dömda i USA för att gång på gång hota, avskeda och trakassera anställda som försöker organisera sig fackligt? Bara ett av alla exempel på vad du försvarar/väljer att blunda för:
https://www.theregister.com/2023/04/28/ ... ard_tesla/

Musk tål inte anställda som motarbetar affärsidén om att förbättra och omdana bilindustrin till en miljövänlig verksamhet. Han vill inte ge sina pengar till någon som inte vill gå den vägen. Därför får de sparken. VW som med kriminella medel som exempelvis dieselgate går inte det hållet och det skiter både arbetsledning och fack i. I stället låter man folk jobba kvar med resultat att tusentals dör i luftföroreningar. Vi lever i en hård tid.

[Fredrik j]

Hur tänker du dig att omröstningen skulle gå till?
Öppen eller sluten? Skulle ett företag som ”drabbas” av 51% av anställda för kollektivavtal då bli tvingade till att signera eller skulle det bara bli fritt fram för alla konfliktåtgärder under obegränsad tid?
Jag tycker det är viktiga detaljer som avgör hur förslaget skulle fungera.

Hur skulle det fungera om ett företag skulle följa ett avtal mot sin vilja?
Skulle avtalet få sägas upp när andelen anställda som är imot blir större än 51%?

Sluten omröstning såklart som är anonym, om det måste ske via tredje part eller om arbetsgivare/fack båda får övervaka så fusk inte sker är något man kan diskutera. Och inget tvång att signera utan om 51% av de anställda är för kollektivavtal så fungerar det precis som nu, enda skillnaden i förslaget är att innan man kan gå ut och strejka måste det vara en majoritet av de anställda som stödjer strejken. Och ja om det efter viss tid är så att 51% eller fler är emot avtalet så kan det sägas upp, behövs såklart ha gått en viss tid sedan senaste omröstningen så det inte röstas varje år.

Får arbetsgivaren fråga om åsikten vid anställning?
När i förhållande till avtalsrörelsen skulle omröstningen utföras?

[agehall]

Hur går det med blockaden mot Hydro? När skulle den träda i kraft? Vi antar ju att tesla flyger in delar från US eller kina men vi vet ju inte. Vi vet ju inte ens om delarna som Hydro tillverkar är direkt utbytbara mot delar i den kinesiska fabriken. Högst troligt är det väl samma men vi vet ju inte. Kommer Metalls blockad påverka Berlin-fabriken? När i så fall?

Den trädde väl i kraft i fredags kl 13 om jag inte missförstått något. Lär inte påverka Tesla nämnvärt.

[renes]

Intressant inlägg på X i två delar:





Ursprungligen skrivet av PhD i ekonomi John Gustavsson:

https://x.com/Nationstatist?s=20

Sammanfattningsvis säger han att det handlar om makten över pensionsfonderna och det enorma kapitalet som ligger där, 2000 miljarder kronor. Kollektivavtalets villkor i övrigt är sekundära och verkar inte intressera facket lika mycket.

[iAkita]

Fråga Elon Musk. Han har löst det för 120 000 nöjda anställda globalt på Tesla. Ingen av dem har efterfrågat kollektivavtal så vitt jag vet.

Ärligt talat, har det helt undgått dig att Musk/Tesla blivit både åtalade och dömda i USA för att gång på gång hota, avskeda och trakassera anställda som försöker organisera sig fackligt? Bara ett av alla exempel på vad du försvarar/väljer att blunda för:
https://www.theregister.com/2023/04/28/ ... ard_tesla/

Musk tål inte anställda som motarbetar affärsidén om att förbättra och omdana bilindustrin till en miljövänlig verksamhet. Han vill inte ge sina pengar till någon som inte vill gå den vägen. Därför får de sparken. VW som med kriminella medel som exempelvis dieselgate går inte det hållet och det skiter både arbetsledning och fack i. I stället låter man folk jobba kvar med resultat att tusentals dör i luftföroreningar. Vi lever i en hård tid.

Det finns ingen som helst motsättning i att BÅDE sträva efter att förbättra miljön och erbjuda sina arbetare vettiga villkor. Det är därför koncept som ESG får allt större betydelse. Och vad det gäller ESG så håller Tesla på att halka hopplöst efter. Till den grad att de framstår som ett omodernt företag som håller på att gräva sin egen grav och knappast kommer upphandlas på den globala tjänstebilssektorn så länge till.

Personligen hoppas jag att Musk får kicken innan dess, och att någon mer lämpad att driva företaget in i framtiden tar över innan han på grund av sina personliga principer kört det i botten, som han håller på att göra med X.

[Fredrik j]

Hur går det med blockaden mot Hydro? När skulle den träda i kraft? Vi antar ju att tesla flyger in delar från US eller kina men vi vet ju inte. Vi vet ju inte ens om delarna som Hydro tillverkar är direkt utbytbara mot delar i den kinesiska fabriken. Högst troligt är det väl samma men vi vet ju inte. Kommer Metalls blockad påverka Berlin-fabriken? När i så fall?

Den trädde väl i kraft i fredags kl 13 om jag inte missförstått något. Lär inte påverka Tesla nämnvärt.

Nej troligtvis inte. Men vi vet ju inte om delarna är identiska mellan Berlin och kina/us.
Är dom inte det behöver ju tesla hämta verktyg i Vetlanda alternativ göra nya.
Hur som helst kommer ju nog inte tesla berätta utan det är väl andra signaler som gäller.
Eller finns det något uttalande från tesla?

[OfarligTesla]

Får arbetsgivaren fråga om åsikten vid anställning?
När i förhållande till avtalsrörelsen skulle omröstningen utföras?

Ingen aning om de skall få fråga, gör detsamma som med fackmedlemskap. Oavsett behöver man inte tala sanning när man svarar ifall man inte vill.

Kan väl vara upp till facket när den genomförs, det är ju de som vill driva igenom ett avtal.

[agehall]

Om Tesla inte har flera underleverantörer som kan leverera funktionellt identiska delar bör någon på deras inköpsavdelning få sparken. En stor biltillverkare jobbar inte så.

[Fredrik j]

Får arbetsgivaren fråga om åsikten vid anställning?
När i förhållande till avtalsrörelsen skulle omröstningen utföras?

Ingen aning om de skall få fråga, gör detsamma som med fackmedlemskap. Oavsett behöver man inte tala sanning när man svarar ifall man inte vill.

Kan väl vara upp till facket när den genomförs, det är ju de som vill driva igenom ett avtal.

Om en anställd är med i facket är ju ingen hemlighet för arbetsgivaren. Om en sån omröstning skulle vara så avgörande kan det ju påverka anställda att avstå medlemskap av lätt förståeliga skäl.

[OfarligTesla]

Om en anställd är med i facket är ju ingen hemlighet för arbetsgivaren. Om en sån omröstning skulle vara så avgörande kan det ju påverka anställda att avstå medlemskap av lätt förståeliga skäl.

Jag säger inte att det är ett perfekt system, tycker dock det är bättre än det vi har idag just för att jag tycker det ger mer frihet till de anställda än idag.

[Fredrik j]

Om en anställd är med i facket är ju ingen hemlighet för arbetsgivaren. Om en sån omröstning skulle vara så avgörande kan det ju påverka anställda att avstå medlemskap av lätt förståeliga skäl.

Jag säger inte att det är ett perfekt system, tycker dock det är bättre än det vi har idag just för att jag tycker det ger mer frihet till de anställda än idag.

Så om 51% av dom anställda var för skulle du acceptera alla konfliktåtgärder mot tesla?

[Mickep]

Tycker istället omröstning skall vara för fackets anställda medlemmar ifall de skall strejka eller ej. Företags är ingen demokrati utan det är ledningen som får bestämma (och ta ev konsekvenser att inte vara anslutna).Om några medlemmar har under kollektivavtal kan de bli strejk för att ändra på detta. (ifall vissa/många har redan har kollektiavtals nivå på sina förmåner). Kan ge en större support för facket och på så sätt öka motivationen att vara medlem.

[pberglund]

Intressant inlägg på X i två delar:





Ursprungligen skrivet av PhD i ekonomi John Gustavsson:

https://x.com/Nationstatist?s=20

Sammanfattningsvis säger han att det handlar om makten över pensionsfonderna och det enorma kapitalet som ligger där, 2000 miljarder kronor. Kollektivavtalets villkor i övrigt är sekundära och verkar inte intressera facket lika mycket.

Follow the money. Facken har tveklöst ett egenintresse att ta till vara på.

Angående lagstiftning så hade jag gärna sett en utökning av den arbetslagstiftning vi har idag (för övrigt ger väl den som finns ett ganska bra golv förutom eventuell minimilön?).

Skulle vilja att kollektivavtal blev ännu mer frivilligt för att skapa incitament för facket/AO att skapa attraktiva avtal. Är det bara jag som reagerat på hur snarlika förmåner och lön är mellan företag inom samma branch i Sverige?

[Airlift]

Eftersom jag är en av dem i tråden som anser att kollektivavtal/den svenska modellen är bra för Sverige så borde jag kanske omfamna detta förslag. Men som jag tror jag skrivit tidigare ser jag en del problem med det.

ibland måste man vara lite pragmatisk…

Bygger du din uppfattning på vad som en gång varit eller i ett närmre nuläge? Om ja på del två, får du gärna förklara hur Svenska Modellen (TM) är bra för Sverige.

Exempel på bra saker;
Ökar den köpkraften hos svenska arbetare mot grannländer/EU?
Ökar den attraktionskraften för företags etablerande i Sverige mot övriga länder?
Har den bitragit för ökat välstånd?
Svenska pensionärer har det bättre ekonomiskt än i sina grannländer?

Eller är det en chimär?

[rasmuspersson1000]

Jag har försökt förstå vad facket faktiskt bidrar med. Jag köper resonemanget att det var nyttigt förr då arbetsgivaren styrde de få jobbmöjligheter som fanns. Idag är situationen helt annorlunda. Vi ska inte heller förbi se att man faktiskt kan sluta på ett jobb som man inte trivs på.

Det jag ser facket bidrar med idag är i stort sett "Turordning". vilket jag inte i min vildaste fantasi kan förstå existerar. Om du presterar sämre än de andra, vad ska ge dig rätt att vara kvar på företaget - som har tagit all risk med att starta det. Du ska dyka upp på dina arbetstider och kan du då inte ens bidra likt de andra gör så borde det vara självklart att man kan bli sparkad.

I handel och metallavtalet så skrivs det en hel del saker som är lagstadgade. Jag tror inte folk riktigt har koll på vad som är lagstadgat:

Karensdag: Den första dagen i en sjukperiod är en så kallad karensdag. För denna dag betalas ingen sjuklön ut. Detta gäller från och med januari 2019.

Sjuklön från arbetsgivaren: Från dag 2 till och med dag 14 i sjukperioden betalar arbetsgivaren sjuklön. Denna sjuklön uppgår till 80% av den anställdes ordinarie lön.

Sjukpenning från Försäkringskassan: Från dag 15 kan den anställde ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan om sjukfrånvaron fortsätter. Sjukpenningen är också vanligtvis 80% av den försäkrades genomsnittliga inkomst, men det finns ett tak för hur hög inkomsten får vara för att räknas med i beräkningen.

Intyg från läkare: Från och med dag 8 i sjukperioden krävs ett läkarintyg för att den anställde ska kunna få sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning från Försäkringskassan.

Anmälan till arbetsgivare: Den anställde ska anmäla sin sjukdom till arbetsgivaren så snart som möjligt, oftast samma dag som sjukfrånvaron börjar.

Särskilda villkor: Vissa arbetsgivare kan ha särskilda villkor eller kollektivavtal som ger andra förmåner än de som standard gäller enligt lag.

I Sverige måste arbetsgivare teckna vissa obligatoriska försäkringar för sina anställda. Dessa inkluderar:

Arbetsskadeförsäkring: Denna försäkring täcker olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar. Den är obligatorisk för alla arbetsgivare och ska tecknas hos Försäkringskassan. Om en anställd skadas eller blir sjuk på grund av arbetet, kan denne få ersättning genom denna försäkring.

Tjänstepensionsförsäkring (ITP): För tjänstemän är det vanligt att arbetsgivaren tecknar en tjänstepensionsförsäkring. Detta är inte en lagstadgad skyldighet, men ofta en del av kollektivavtal. För arbetare finns motsvarande försäkringar, ofta kallade SAF-LO.

Grupplivförsäkring: Denna försäkring ger ekonomiskt skydd till de efterlevande vid en anställds dödsfall. Även denna försäkring är vanligtvis inte lagstadgad men är ofta en del av kollektivavtal.

Sjuklöneförsäkring: Vissa arbetsgivare väljer att teckna en sjuklöneförsäkring som täcker kostnaderna för sjuklön. Detta är inte en lagstadgad försäkring men kan vara ekonomiskt fördelaktig för arbetsgivaren.

Arbetstidslagen: Denna lag reglerar bland annat maximal arbetstid per dag och vecka, rätt till rast och pauser, samt regler för nattarbete. Även om lagen inte direkt stadgar om OB-tillägg, påverkar den vilka tider som kan betraktas som obekväm arbetstid.

Semesterlagen: Denna lag reglerar rätten till semester och semesterersättning. I vissa fall kan OB-tillägg påverka beräkningen av semesterersättningen.

Lagen om anställningsskydd (LAS): LAS innehåller regler om anställningars uppsägning och omställning. Även om den inte direkt behandlar OB-tillägg, kan den påverka villkoren under vilka en anställd arbetar obekväm arbetstid.

Diskrimineringslagen: Denna lag förbjuder diskriminering i arbetslivet, inklusive diskriminering i samband med arbetsvillkor som OB-tillägg.

I Sverige regleras semesterdagar och semesterersättning främst genom semesterlagen, som ger arbetstagare rätt till semester och reglerar hur semesterersättning ska beräknas. Här är de grundläggande reglerna:

Antal Semesterdagar: Enligt svensk lag har en anställd rätt till 25 semesterdagar per år, oavsett anställningsform. Vissa kollektivavtal kan dock ge rätt till fler semesterdagar.

Semesterlön och Semesterersättning:

Semesterlön: Anställda som tar ut sina semesterdagar får sin vanliga lön under denna period, plus ett semestertillägg. Semestertillägget är normalt 0,43% av den månadslönen för varje semesterdag.
Semesterersättning: För arbetstagare som inte tar ut all sin semester under ett år, eller för dem som avslutar sin anställning innan de tagit ut sin semester, ska semesterersättning betalas ut. Detta är en ersättning för de semesterdagar som inte utnyttjats.
Intjänandeår och Semesterår:

Intjänandeår: Det år då en anställd tjänar in sina semesterdagar, normalt föregående kalenderår.
Semesterår: Det år då semesterdagarna kan tas ut, oftast det år som följer efter intjänandeåret.
Utbetalning av Semesterlön: Semesterlönen betalas vanligtvis ut i samband med den vanliga löneutbetalningen, eller i enlighet med vad som avtalats mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Förskottsemester: I vissa fall kan anställda få ta ut semesterdagar innan de har intjänats, detta kallas för förskottsemester. Villkor för förskottsemester regleras ofta i kollektivavtal.

Planering av Semester: Semester ska planeras i samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivaren har dock det slutgiltiga beslutet om när semester kan tas ut, men måste beakta arbetstagarens önskemål i den mån det är möjligt.

Så det enda som jag anser återstår nu är alltså lönen. Den måste ju facket ändå har som kärnfråga.

Snittlönen i sverige är idag kring 38.000 och medianlönen är 34.000

IFMetall har satt drygt 25.000 som minimallön för en person som:

Arbetstagare som innehar stor kompetens inom företagets alla områden och innehar kunskaper för och självständigt utför samtliga arbetsuppgifter inom avtalsområdet.





De tycker alltså att du minst ska tjäna som en bärplockare. Så mycket har de hjälpt dig?. Jag är fullt medveten att arbetsgivaren kan ge en högre lön men när man börjar presentera minimallön för en arbetsgivare så kan jag lova dig att det är precis där de börjar sina tankar vid en löneförhandling. Oerhört lätt för de att "vi ger dig 2000 över vad facket säger".

Jag undrar genuint. Vad missar jag?

[HenrikC]

Eftersom jag är en av dem i tråden som anser att kollektivavtal/den svenska modellen är bra för Sverige så borde jag kanske omfamna detta förslag. Men som jag tror jag skrivit tidigare ser jag en del problem med det.

1. Om man lagstiftar om att man är tvungen att teckna kollektivavtal måste man även lagstifta om innehållet. Då kan man lika gärna skippa kollektivavtalen till att börja med och köra på lagstiftning rakt av.

Om man inför ett lagkrav om att teckna avtal, men inte lagstiftar om innehållet, skulle det leda till:

2. Att facken ensidigt kunde diktera villkoren i avtalen. Om arbetsgivarna är skyldiga enligt lag att skriva på så har de noll förhandlingsutrymme.

Det finurliga med den svenska modellen är just att kollektivavtal är frivilligt, men samtidigt outtalat obligatoriskt. Så fort man börjar lagstifta om det så leder det antingen till "empowering" av arbetsgivarna eller arbetstagarna, beroende på vad lagen säger. Det kanske inte är tydligt från mina inlägg tidigare i tråden, men utifrån min synvinkel skulle det vara precis lika illa att lägga all makt i fackens händer som det skulle vara att ta ifrån dem den makt de idag har.

ibland måste man vara lite pragmatisk, även om man stör sig på principen att ett frivilligt avtal de facto inte är så frivilligt. Hellre en skenbar frivillighet där man har möjlighet att förhandla innan man ingår ett avtal, än att man enligt lag är tvingad att ingå ett avtal utan förhandlingsmöjligheter.

Jag tror att en enklare lösning kan vara att:

1. Göra kollektivavtal till offentlig handling
2. Göra villkoren i kollektivavtalen till tvingande för alla arbetsgivare, med vissa undantag

Villkoren kan då ändras av arbetsmarknadens parter och påverkar alla, men de kan också granskas och kollektivavtalen kan jämföras och diskuteras. Om en arbetsgivare inte uppfyller lagens krav eller kraven i tillämpligt kollektivavtal kan facket strejka tills dess att rättelse sker. Facken ska inte kunna strejka för att tvinga företag att teckna kollektivavtal. Vill en arbetsgivare förhandla andra villkoren än de i kollektivavtalet får de ansluta sig till ett kollektivavtal och förhandla med facket om det.

[Fredrik j]

Jag undrar genuint. Vad missar jag?

Att det inte är facket som bestämmer minimilön utan det där var så långt som arbetsgivarsidan kunde sträcka sig i förhandlingen.

I många servicebranscher är det minimilönen som gäller vid nyanställning av yngre utan erfarenhet.