Artikel i media

[nek0]

väntat men ändå
https://www.handelsblatt.com/unternehme ... 93434.html

Med det tillkännagivna slutet gör Volkswagen VD nu klart hur allvarlig han är med fokus på elektromobilitet.

Andra alternativa drivtyper har inte heller några stora framtidsutsikter i VW-gruppen. Dessa inkluderar syntetiska bränslen och vätebränsle med bränslecellen. "Det finns bara ett fåtal små forsknings- och förutvecklingsaktiviteter på Audi," sa VW-styrelsemedlem Frank Welsch till Handelsblatt. ”Om vi ​​tar transportomställningen och miljömålen på allvar måste vi koncentrera oss på den batteri-elektriska drivenheten. Allt annat är slöseri med begränsad förnyelsebar energi. "

På grund av den betydligt lägre effektiviteten är det inte meningsfullt från VW: s synvinkel att vilja minska koldioxidutsläppen med väte eller syntetiska bränslen. "Effektiviteten för rent batteridrivna bilar är mycket högre", säger VW-utvecklaren Welsch.

Med 100 kWh förnybar energi kan en batteribil resa runt 500 kilometer, ett bränslecellfordon 200 kilometer och en bil med Synfuel-användning kan täcka 80 kilometer. "Det är därför det inte kommer att finnas några bränslecellfordon från våra bilmärken i serieproduktion under överskådlig framtid", är hans slutsats.

Mycket bra slutsats tycker jag.

[Zalman3]

väntat men ändå
https://www.handelsblatt.com/unternehme ... 93434.html

Med det tillkännagivna slutet gör Volkswagen VD nu klart hur allvarlig han är med fokus på elektromobilitet.

Andra alternativa drivtyper har inte heller några stora framtidsutsikter i VW-gruppen. Dessa inkluderar syntetiska bränslen och vätebränsle med bränslecellen. "Det finns bara ett fåtal små forsknings- och förutvecklingsaktiviteter på Audi," sa VW-styrelsemedlem Frank Welsch till Handelsblatt. ”Om vi ​​tar transportomställningen och miljömålen på allvar måste vi koncentrera oss på den batteri-elektriska drivenheten. Allt annat är slöseri med begränsad förnyelsebar energi. "

På grund av den betydligt lägre effektiviteten är det inte meningsfullt från VW: s synvinkel att vilja minska koldioxidutsläppen med väte eller syntetiska bränslen. "Effektiviteten för rent batteridrivna bilar är mycket högre", säger VW-utvecklaren Welsch.

Med 100 kWh förnybar energi kan en batteribil resa runt 500 kilometer, ett bränslecellfordon 200 kilometer och en bil med Synfuel-användning kan täcka 80 kilometer. "Det är därför det inte kommer att finnas några bränslecellfordon från våra bilmärken i serieproduktion under överskådlig framtid", är hans slutsats.

Vätgasbilar är slöseri med elen. Bra att VW är tydliga med vad som gäller.

[Jerker]

Det är rätt märkligt egentligen. Diess har alltid tjatat att vätgas inte är en acceptabel lösning eftersom verkningsgraden är kass. Det är inget nytt, han har faktiskt alltid sagt det, och han har rätt. Ändå så vurmas det vätgas och bränsleceller överallt. "Alla de stora tillverkarna satsar stenhårt på vätgas" hör man ju alltför ofta från vätgasförespråkarna. Stämmer inte. Det gör de inte alls.

Det är många fossilkramare som desperat försöker prata upp vätgasbilarna. Man borde egentligen bara låta dem hållas för vi vet att det aldrig kommer att bli nån stor grej i vår del av världen. (i Japan kommer det kanske att bli det.) Men tyvärr lyckas vätgaslobbyisterna att lura politiker att slösa bort en massa skattemiljoner på att bygga vätgasmackar, så de gör faktiskt en hel del skada med sina fantasier.

[FlyingBlue]

Man ska inte underskatta vätgasens betydelse när det gäller långtidslagring av överskottsproduktion. Det är inte tim- eller dygns-balansering det handlar om.
Som infrastruktur som drivmedel för fordon är det dock ingen (bra) lösning, men att allmänt snacka ner vätgasen håller inte i det stora perspektivet.

[Jordad]

Man ska inte underskatta vätgasens betydelse när det gäller långtidslagring av överskottsproduktion. Det är inte tim- eller dygns-balansering det handlar om.
Som infrastruktur som drivmedel för fordon är det dock ingen (bra) lösning, men att allmänt snacka ner vätgasen håller inte i det stora perspektivet.

Finns det något sådant projekt som ens är taget i drift ännu? Känns som att andra lösningar är effektivare.

[P951]

Vätgas tycker jag verkar intressant som energilagring, inte över dygn, men över säsong(sommar till vinter).

Körs exempelvis ett pilotprojekt här: https://www.zerosun.se

Solceller(Sommar) -> Elektrolys -> vätgas -> bränslecell -> el plus värme till huset(Vinter).

Fortfarande dyrt och bränsleceller har väl inte någon jättelång livsläng i nuläget, men antar att det forskas intensivt.

[FlyingBlue]

Man ska inte underskatta vätgasens betydelse när det gäller långtidslagring av överskottsproduktion. Det är inte tim- eller dygns-balansering det handlar om.
Som infrastruktur som drivmedel för fordon är det dock ingen (bra) lösning, men att allmänt snacka ner vätgasen håller inte i det stora perspektivet.

Finns det något sådant projekt som ens är taget i drift ännu? Känns som att andra lösningar är effektivare.

Det finns inte i större skala, men vilka lösningar är effektivare?
Idag ser vi på el som någonting som till 100% produceras från ursprungskälla men om 10-20 år kommer det att vara annorlunda. Räkna med att hälften av elenergin du tar ut på ett år kommer att ha passerat någon form av lagring, vilket också kommer att återspegla sig på elpriset som kanske kommer att vara så mycket som 3-5 gånger högre än idag.

[PapaD]

Vätgas är krångligt att hantera då det är svårt att pumpa. Det finns andra förslag jag tror mer på, hittar inte just nu referenser men det var i P1 jag hörde om det. Att spjälka vatten och med syret, vätet och koldioxid från luften göra metan. Metan är lätt att hantera för lagring. Kan sedan förbrännas som vanligt bränsle. Behövs ingen bränslecell heller,även om jag tror det går att använda om man vill slippa rörliga delar (motorer).

[Kevork]

Vätgas tycker jag verkar intressant som energilagring, inte över dygn, men över säsong(sommar till vinter).

Körs exempelvis ett pilotprojekt här: https://www.zerosun.se

Solceller(Sommar) -> Elektrolys -> vätgas -> bränslecell -> el plus värme till huset(Vinter).

Fortfarande dyrt och bränsleceller har väl inte någon jättelång livsläng i nuläget, men antar att det forskas intensivt.

Säsongslagring av väte är extremt kostsamt pga den låga energidensiteten, blir helt abnorma tankar när man räknar på det. Som jag ser det så är det batterier upp till en vecka, vätgas månad och syntetiska flytande bränslen för säsongslagring om man ska vara kostnadseffektiv.

[FlyingBlue]

Vätgas tycker jag verkar intressant som energilagring, inte över dygn, men över säsong(sommar till vinter).

Körs exempelvis ett pilotprojekt här: https://www.zerosun.se

Solceller(Sommar) -> Elektrolys -> vätgas -> bränslecell -> el plus värme till huset(Vinter).

Fortfarande dyrt och bränsleceller har väl inte någon jättelång livsläng i nuläget, men antar att det forskas intensivt.

Säsongslagring av väte är extremt kostsamt pga den låga energidensiteten, blir helt abnorma tankar när man räknar på det. Som jag ser det så är det batterier upp till en vecka, vätgas månad och syntetiska flytande bränslen för säsongslagring om man ska vara kostnadseffektiv.

Energidensiteten är inte extremt låg på vätgas. Komprimerad vätgas 300-500 bar tar mindre plats än nuvarande li-batterier om man tittar på stor skala. Det går även att lagra i andra former som ammoniak, eller nedkylt till flytande.

[mati]

Energidensiteten är inte extremt låg på vätgas. Komprimerad vätgas 300-500 bar tar mindre plats än nuvarande li-batterier om man tittar på stor skala. Det går även att lagra i andra former som ammoniak, eller nedkylt till flytande.

Man komprimerar ju vätgas just på grund av den låga energidensiteten räknat i energiinnehåll per volymenhet. Energiinnehåll per viktenhet däremot är högt.
Men det starka komprimeringsbehovet är ju det som medför så många nackdelar och som bidrar till den låga verkningsgraden.

[FlyingBlue]

Energidensiteten är inte extremt låg på vätgas. Komprimerad vätgas 300-500 bar tar mindre plats än nuvarande li-batterier om man tittar på stor skala. Det går även att lagra i andra former som ammoniak, eller nedkylt till flytande.

Man komprimerar ju vätgas just på grund av den låga energidensiteten räknat i energiinnehåll per volymenhet. Energiinnehåll per viktenhet däremot är högt.
Men det starka komprimeringsbehovet är ju det som medför så många nackdelar och som bidrar till den låga verkningsgraden.

Ge mig exempel på lagringssätt som är mindre skrymmande och inte är kolväten.

[HenrikC]

Att tankarna blir enorma vid säsongslagring beror helt på att mängden energi som behövs för säsongslagring är enorm. Vattenkraftdammar är också enorma.

[Svenssons]

Ge mig exempel på lagringssätt som är mindre skrymmande och inte är kolväten.

Finns väldigt många saker som har högre energitäthet än vätgas som inte är under tryck...

https://en.wikipedia.org/wiki/Energy_density

Denna lista ser dock inte till hela systemet utan på själva "bränslet".

[Kevork]

Vätgas tycker jag verkar intressant som energilagring, inte över dygn, men över säsong(sommar till vinter).

Körs exempelvis ett pilotprojekt här: https://www.zerosun.se

Solceller(Sommar) -> Elektrolys -> vätgas -> bränslecell -> el plus värme till huset(Vinter).

Fortfarande dyrt och bränsleceller har väl inte någon jättelång livsläng i nuläget, men antar att det forskas intensivt.

Säsongslagring av väte är extremt kostsamt pga den låga energidensiteten, blir helt abnorma tankar när man räknar på det. Som jag ser det så är det batterier upp till en vecka, vätgas månad och syntetiska flytande bränslen för säsongslagring om man ska vara kostnadseffektiv.

Energidensiteten är inte extremt låg på vätgas. Komprimerad vätgas 300-500 bar tar mindre plats än nuvarande li-batterier om man tittar på stor skala. Det går även att lagra i andra former som ammoniak, eller nedkylt till flytande.

Ska du storskaligt lagra vätgas i mängder som är relevanta för säsongslagring så gör du det vid 100-200 bar (pipelines som lager eller förstärkt bergrum så som projektet Skallen) och då kommer lagret ta upp stor volym för att den lagrade energin ska vara tillräcklig. Tryck över 300 bar är bara lämpligt för små volymer så som fordonstankar osv.

Edit
Kryogensk väte innebär sämre totalverkningsgrad pga förlusterna att kyla ned det och övergången till vätskefas. Behovet av tjockisolering är även stort. Du har också en boil-off effekt där en viss % försvinner hela tiden. Så kryogensk väte blir svårt ekonomiskt.

Ammoniak, methanol osv räknar jag som syntetiskt flytande bränsle och det är absolut ett alternativ. Ammoniak verkar ju vara rätt svår hanteringsmässigt dock.

Andra alternativ är att lagra i metall https://www.mcgill.ca/newsroom/channels ... ure-257172

[FlyingBlue]

Där har vi lösningen Anti-materia. Stoppa pressarna.

[P951]

Här fanns lite hyfsat ny och intressant info tycker jag: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/di ... TEXT01.pdf

I intervjuerna med Hans-Olof Nilsson och Powercell uppskattades kostnaden för ett vätgassystem som klarar att lagra ett elöverskott på 15 000 kWh i vätgas till 1 MSEK. De stora kostnaderna i vätgassystemet är vätgastuberna, elektrolysör och bränslecellen. Vid beräkning av motsvarande kostnad för ett batterilager med samma kapacitet hamnade kostnaden betydligt högre

Under utredningen utfördes ett räkneexempel där jämfördes säsongslagring av energi i batterier mot att lagra energin i vätgas. Jämförelsen visar att ett vätgassystem uppskattades kosta ca. 1 MSEK (exkl. moms).

Ett batterilager som klara att lagra 15 000 kWh skulle kosta 113,5 miljoner sek (exkl. moms). Det utförs en till kostnadsjämförelse för ett hushåll med en årlig energiförbrukning på 4000 kWh. Ett batterilager som klarar att lagra 3360 kWh skulle kosta 21 miljoner sek (exkl. moms).För volymen som dessa batterier skulle uppta så säljer PylonTech Batterier upp till 2600 kWh (2,6 MWh). Batterierna förvaras i en 40 fots container och har en vikt på 35 ton

Om man kan bygga ett snålt hus som låt säga förbrukar 7500 kWh under vintersäsong vilket inte borde vara extremt kanske det snart är rimligt att bygga ett självförsörjande off-grid hus

Spännande tider.

Dagens kostnad för ett vätgassystem är enligt Hans-Olof Nilsson och Per Ekdunge omkring 1 miljon kronor. Kostnaden är hög för att volymen som säljs i dagsläget är låg. Enligt Per Ekdunge så kommer priset på bränsleceller sjunka när produktionstakten ökar och Powercell förutspår att priset kommer ligga på 40 Euro/kW om försäljningsvolymerna uppnår på 30 000 bränslecellsstackar per år

Slutsatsen för den här utredningen är att vätgassystemet har en hög verkningsgrad om värmen i systemet kan utnyttjas. Ska vätgassystemet användas måste det finnas behov av både värme och elektrisk energi. När priserna för elektrolysörer och bränsleceller sjunker kommer den minskade kostnaden för dessa kunna läggas på att köpa flera solceller för att öka mängden elektrisk energi som kan genereras.

[FlyingBlue]

Det är inte rimligt att jämföra batterier med vätgas då de har helt olika karaktäristik som ger fördelar vid olika förutsättningar.
Kort lagring ock relativt höga* effektuttag - batterier
Lång lagring och låga* effektuttag - t ex vätgas

*) i förhållande till lagringskapacitet.

[Jordad]

Flödesbatterier är den lösning som jag tror på mest framöver när det gäller storskalig energilagring. De är effektiva och tappar inte kapacitet över tid som bränsleceller och vanliga batterier.

[mati]

Där har vi lösningen Anti-materia. Stoppa pressarna.

Precis, nu vet jag. Bananer innehåller mycket kalium vilket till 0,012% förekommer som den radioaktiva isotopen kalium-40. Detta sönderfaller i 0,001% av fallen till en neutrino och en positron, vilket är inget annat än antimateria. En genomsnittlig banan producerar en sådan anti-elektron ungefär var 75:e minut. Jag menar, det är ju ändå samma bränsle som de använder i Startrek. Det funkar alltså. Nu behöver man bara räkna ut hur många bananer ett sådant banan-batteri måste bestå av. Apropå skrymmande energilagring.

[carl-pedal]

Jag ser nog ändå bananer som lösning för korta behov. Dom blir rätt äckliga om man ska låta antiprotonerna jäsa till över vintern. Man kan säga att bananerna tappar sin krispighet.

[mati]

Man undrar ju om det är därför man ska lägga bananer i frunken när man vill ha snabba OTA-uppdateringar. Måste ju ha med det att göra...

[Bjelke]

Ja det gäller ju att vara posi(tron)tiv

[Gustafsson]

Man får akta sig så man inte får in positroner i kabeln för elektroner - då går bilen bakåt och man måste köra på backen hela tiden, väldigt opraktiskt.

[bonath]

Man får akta sig så man inte får in positroner i kabeln för elektroner - då går bilen bakåt och man måste köra på backen hela tiden, väldigt opraktiskt.

...och går inte så fort heller...