257 Wh/kg K = 925200 J/kg K. Jämför med vattnets 4200 J/kg K. Den här vätskan kan alltså i teorin lagra 220 gånger så mycket energi jämfört med vatten. Kan det verkligen stämma?Jerker skrev:OK, det där gjorde mig inte ett skvatt klokare! Räkna ute det åt mig, bara!mati skrev:Det är inte två olika storheter, du har bara glömt ett h till höger om likhetstecknet.Jerker skrev:OK, om nu då vätskan skulle bära 257 Wh/kg=0,257 kW/kg, hur tänker man då för att föra över ditt resonemang i termer av den här vätskan? Det är ju två olika storheter, kW kontra kWh.Niklas Z skrev:Man kan ju tänka så här:
Om du har 100 ton vatten med temperaturen 110 °C (förvaras i något tryckkärl m a o) och låter det svalna till 20 °C, då frigörs ungefär 10000 kWh. Någonstans i den storleksordningen gissar jag att en villa behöver för uppvärmning under ett normalår.
Vatten har en specifik värmekapacitet c=4200 J/kg K, och Joule och Ws (Wattsekunder) är ju samma sak.
Dela med 3600000 och du får kWh.
Lätt att räkna ut alltså. Q = c × m × deltaT
Om vi utgår ifrån att det stämmer så kan vi sätta nånting för Q, säg 10000kWh som vi vill lagra.
10000 kWh = 36 000 000 000 J
Om de kan uppnå en temperaturskillnad på 63 grader så är formeln såhär:
36 000 000 000 J / (925200 J/kg K x 63 K) = 617 kg
För 110 grader:
36 000 000 000 J / (925200 J/kg K x 110 K) = 353 kg
Det låter alldeles för lite. Har jag missat en nolla nånstans?
Edit: Eller menar de 257 Wh/kg per 63 grader och inte per 1 K? I så fall är det 63 gånger så mycket alltså 38871 kg. Låter mer rimligt.