BRF ska välja hårdvara och storlek på säkring

[Bazse]

Hej

Jag är suppleant i vår bostadsrättsförening och det är dags för oss att bygga laddplatser!

Vi har tagit in offerter på laddlösningar från CaCharge, ChargeNode, Eways och Miljöbelysning.

Nu behöver vi tips och råd så att vi kan ta ett välinformerat beslut och välja den lösning som passar oss bäst!

Bakgrund:
Det finns 19 parkeringsplatser utomhus. De ligger inte på rad, utan fördelade 5+5+6+3 något utspritt kring en innergård. Det finns idag elva stolpar med motorvärmaruttag fördelade 3+3+3+2. Varje stolpe har två uttag. Motorvärmarna är anslutna till trefas 3x25 A. Föreningens huvudsäkring är på 3x125 A.

Mål:
Ambitionen är att fixa ladduttag till alla 19 platser.
Det finns dock endast en elbil idag (min) och uppskattningsvis tillkommer endast 1-5 elbilar i år. På grund av relativt lågt intresse kanske vi väljer att inte uppgradera alla platser.
Alla platser måste fortfarande ha motorvärmaruttag.

Vi försöker hitta en balans mellan:
- Hög kvalitet och lång hållbarhet på hårdvaran
- Tillräckligt snabb och tillförlitlig laddning för alla medlemmar
- Inte för dyr installationskostnad
- Låg månadskostnad för tjänst/avtal/service etc.

Ansökan om ladda-bilen-bidrag från Naturvårdsverket skickades in i december baserat på den dyraste offerten. Svar ska komma om ett par veckor.

Frågor som diskuteras:
1. Ska vi använda befintligt 3x25 A-system och byta ut (alla eller några av) motorvärmarboxarna mot laddboxar?
2. Ska vi uppgradera till 3x63 A och gräva nya kablar till befintliga stolpar?
3. Ska vi behålla motorvärmarna som de är, och välja till exempel ChargeNode och installera ett parallellt system med 3x63 A med deras markskåp och aluminiumbalk?

[Sandstorm78]

Intressant tråd, befinner mig i liknande sits då vår förening också undersöker hur vi och vägsamfälligheten ska gå till väga.

[jonasl]

Vad har ni för huvudsäkering? Hur ser belastningen ut på den? Kan/vill ni säkra upp?

[tslaqqq]

Känns ju som befintliga ledningar o säkringar borde vara fullt tillräckligt ett tag till, är dock ingen elektriker.
Men en 11kW laddare per uttag måste väl funka fint om det gäller några stycken bara vilket låter som enklast val här o nu imo

[themax]

Vi har som mest 9 laddboxar på 3x25 A i vår samfällighet (vi har 62 platser totalt). Ni kan utan problem behålla er servis till de nuvarande 11 motorvärmarplatserna.

Våra boxar har 3,7 kW som mest (16A enfas) med lastbalansering och det kommer räcka även i framtiden. Jag är den som laddar mest i vår samfällighet (kör ~5000 mil per år) och jag laddar inte ens varje natt. Er servis kommer förmodligen räcka till alla 19 platser för 99 % av alla tillfällen och bilister.

[Bazse]

Föreningens huvudsäkring är på 3x125 A.
Det gjordes en strömmätning på de tre inkommande faserna i tio dagar i november 2021.
Strömmen pendlade mellan ca 10 och 40 A per fas över dygnet och gick aldrig över 60 A på någon fas.

[espresso]

Vi har något liknande i vår förening: grupper utspridda på flera platser, befintligt kablage och motorvärmaruttag typ Garo/ABB. Det lutar åt Zpark och byte av insatser för oss. Men inget är installerat så jag vet inte hur bra/dåligt det fungerar i praktiken. Men på papperet är detta vad vi kommit fram till:

+
Styrning via radio
Laddkö (om/när avsäkring inte räcker)
Fortsatt motorvärmare för fossilbilar
Export av debitering så strömmen kommer på vanliga avin (medför dock momsregistrering som i sin tur dock innebär att vi får hela momsen på installationen återbetald, jmf. med 50 % av momsen via Naturvårdsverket)

-
Ytterligare en app (tänker bl.a. på äldre)
Dyr månadsavgift (29 kr/uttag)
Konstant ström på schuko via appen (möjlighet att runda laddkö tänker jag)

Det känns f.ö. okej framtidssäkert att vi kan utöka med fler/nya kablar/grupper i framtiden då det behövs. Känns onödigt att lägga kablar och ha kapacitet för 100 % elbilar idag när det kanske tar 10 år innan vi är där (utifrån bilparken som står på våra platser idag).

Lycka till i jakten!

[yps]

Byt allt till ChargeAmps Halo 11kW som har motorvärmaruttag och bra lastbalansering.
Vi har 65 boxar på 3x63 i vår samfällighet fördelade på två lastbalanserare. Vi laddar idag idag upp mot 3000kWh per månad på 10-11 bilar, och det finns mycket luft kvar i systemet.

[Wub_Uppsala]

Byt allt till ChargeAmps Halo 11kW som har motorvärmaruttag och bra lastbalansering.
Vi har 65 boxar på 3x63 i vår samfällighet fördelade på två lastbalanserare. Vi laddar idag idag upp mot 3000kWh per månad på 10-11 bilar, och det finns mycket luft kvar i systemet.

Vi tänker installera laddboxar i vårt garage med liknande förutsättningar, fast hälften så många uttag.
Jag är en av två i styrelsen som håller på att sätta oss in i det här men våra kunskaper är minst sagt begränsade.
Men ChargeAmps är ett av alternativen.
Kan du (eller någon annan) upplysa mig om lastbalansering och fasbalansering är samma sak ?

[Joakimgabrielsson]

Har charge Amps halo hemma vilket är bra om man kör både motorvärmare och laddning.

[Dinsdale]

Kan du (eller någon annan) upplysa mig om lastbalansering och fasbalansering är samma sak ?

Inkommande ström har tre faser.

Lastbalansering handlar om att se till att säkringen inte löser ut på någon av de tre faserna. Lastbalanseringen gör att laddboxarna går ner i effekt om annat i fastigheten drar mer ström under en period (tvättstugan, matlagning), sedan ökar de i effekt igen. Men total belastning fastighet+laddboxar överstiger aldrig huvudsäkringen på någon fas. Om du skaffar lastbalansering slipper du betala nätägaren för uppsäkring (det finns typiskt sett gott om ström tillgänglig nattetid samt mitt på dagen som du kan utnyttja, systemet bromsar automatiskt under morgon och kväll).
Du kan även använda lastbalanseringen för att styra anläggningen så att du slipper betala nån extra effektavgift för laddarna, genom att ställa in lastbalanseraren så att den bromsar vid den effektavgift du betalar idag (alltså en bit innan vad huvudsäkringen maximalt klarar av).
Lastbalanseringen fungerar så att den höjer och sänker laddhastigheten på laddande bilar, samt fördelar strömmen mellan dem. Om du har tio bilar men bara en laddar kan den ladda i maxhastighet om det finns ledig effekt. Smidigt för den bilägaren. Laddar alla tio samtidigt fördelar lastbalanseringen tillgänglig effekt på det sätt som du konfigurerat systemet. Tex att alla bilar ska få lika mycket ström, att nån bil skall prioriteras upp gentemot andra eller laddkö (först till kvarn får ladda så fort det går, sen byter man till nästa). Fråga vilka konfigurationsmöjligheter som finns.

Fasbalansering handlar om att när laddboxen växlat ner från trefas till enfas så kan laddboxen hoppa mellan de tre faserna om det finns en mer ledig fas än den man laddar på just nu. Saknar du fasbalansering i laddboxen kan den fortfarande växla från trefas till enfas, men den fastnar då på den fas den en gång valt (hos vissa laddboxar är det låst till att alltid växla till samma fas, hos vissa väljer boxen en fas men kan sedan inte byta). Fasbalansering är en optimering som möjliggör att du kan ladda fler bilar på kortare tid med en mindre huvudsäkring än du behövt annars.
Laddboxen bör kunna hoppa mellan faserna under pågående laddning, och inte bara klara av att välja den minst belastade fasen vid tillfället för nedväxling från tre till en fas. Belastningen kan ju ändras i takt med att bilarnas batterier blir fulla, då vill man kanske byta fas.

Fråga även om laddboxarna kan växla upp igen till trefas efter att ha växlat ner till enfas. I princip alla boxar kan kan växla ner, men det bra om de kan växla upp igen så man kan utnyttja all effekt nattetid. Det kostar ju ingen extra effektavgift att dra på upp till månadens maxeffekt, så det vill man gärna kunna göra längre fram när antalet laddbara bilar ökar på parkeringen.

Är ni en BRF är det lämpligt att gå över till gemensam el med individuell debitering i samband med installation av laddboxar om ni inte redan gjort det. Det gör att ni då får massor av tillgänglig ström mellan effekttopparna nattetid, och uppsäkringen blir ju gratis så tillvida att man bara flyttar befintlig allokerad ström från en massa individuella lägenheter till föreningen. Ni får dessutom ett debiteringssystem som man då rimligen kravställer skall klara av att debitera även laddboxarna, på så vis slipper man lycksökarna som täljer guld på laddboxdebitering med sina 50 kr/mån plus 20 öre i blodspeng per laddad kWh. Och varje bostadsrättshavare sparar pengar på att slippa betala höga fasta avgifter till nätägaren.

[yps]

Byt allt till ChargeAmps Halo 11kW som har motorvärmaruttag och bra lastbalansering.
Vi har 65 boxar på 3x63 i vår samfällighet fördelade på två lastbalanserare. Vi laddar idag idag upp mot 3000kWh per månad på 10-11 bilar, och det finns mycket luft kvar i systemet.

Vi tänker installera laddboxar i vårt garage med liknande förutsättningar, fast hälften så många uttag.
Jag är en av två i styrelsen som håller på att sätta oss in i det här men våra kunskaper är minst sagt begränsade.
Men ChargeAmps är ett av alternativen.
Kan du (eller någon annan) upplysa mig om lastbalansering och fasbalansering är samma sak ?

ChargeAmps Halo 11kW fasbalanserar när den körs i enfas läge (Inställning som görs i boxen, antigen en eller trefas). Boxen kopplas in med trefas, men den mest optimala fasen väljs vid anslutning av bilen. Detta gäller även 3,7kW boxen.
Lastbalanseringen sker om flera boxar behöver ladda samtidigt, då begränsas effekten så alla boxarna får lika effekt inom samma lastbalanseringsgrupp. LAstbalanseringsgruppen kopplas till en AMPGuard som begränsar effekten till inställt värde, mot säkringen.
Bilar som ej laddas får en minsta effekt (6A) så att de snabbt kan börja ladda vid behov, men skalas upp om mera effekt finns kvar i lastbalanseringen.
Vid effektbrist i lastbalanseraren blir det "kö", schuko kontakten prioriteras ner om dessa är aktiva.
Varje box kan schemaläggas.
Mjukvaran för lastbalanseringen har uppdateras under dessa två år, är nu uppe i version 7. Förmodligen finns mera förbättringar att göra i framtiden.

Detta är mina erfarenheter av 2 år med 65st ChargeAmps Halo i en samfällighet som delar på två lastbalanserare i två garage, med totalt 3x63A, ännu bara 10 bilar aktiva. Vi har valt att ha elbilar inkopplade på trefas och hybrider på enfas. Elbilar försöker vi styra laddningen till nattetid med schema i boxar alternativt i bilen.

[Dinsdale]

Byt allt till ChargeAmps Halo 11kW som har motorvärmaruttag och bra lastbalansering.
Vi har 65 boxar på 3x63 i vår samfällighet fördelade på två lastbalanserare. Vi laddar idag idag upp mot 3000kWh per månad på 10-11 bilar, och det finns mycket luft kvar i systemet.

Vi tänker installera laddboxar i vårt garage med liknande förutsättningar, fast hälften så många uttag.
Jag är en av två i styrelsen som håller på att sätta oss in i det här men våra kunskaper är minst sagt begränsade.
Men ChargeAmps är ett av alternativen.
Kan du (eller någon annan) upplysa mig om lastbalansering och fasbalansering är samma sak ?

ChargeAmps Halo 11kW fasbalanserar när den körs i enfas läge (Inställning som görs i boxen, antigen en eller trefas). Boxen kopplas in med trefas, men den mest optimala fasen väljs vid anslutning av bilen. Detta gäller även 3,7kW boxen.
Lastbalanseringen sker om flera boxar behöver ladda samtidigt, då begränsas effekten så alla boxarna får lika effekt inom samma lastbalanseringsgrupp. LAstbalanseringsgruppen kopplas till en AMPGuard som begränsar effekten till inställt värde, mot säkringen.
Bilar som ej laddas får en minsta effekt (6A) så att de snabbt kan börja ladda vid behov, men skalas upp om mera effekt finns kvar i lastbalanseringen.
Vid effektbrist i lastbalanseraren blir det "kö", schuko kontakten prioriteras ner om dessa är aktiva.
Varje box kan schemaläggas.
Mjukvaran för lastbalanseringen har uppdateras under dessa två år, är nu uppe i version 7. Förmodligen finns mera förbättringar att göra i framtiden.

Detta är mina erfarenheter av 2 år med 65st ChargeAmps Halo i en samfällighet som delar på två lastbalanserare i två garage, med totalt 3x63A, ännu bara 10 bilar aktiva. Vi har valt att ha elbilar inkopplade på trefas och hybrider på enfas. Elbilar försöker vi styra laddningen till nattetid med schema i boxar alternativt i bilen.

Kan halo byta fas under pågående laddning eller är man låst till den fas man hamnade på när laddningen startade?

[[JM]]

Min syn på all form av infrastruktur är att göra det ordentligt eller inte alls.

Halvmesyrer blir nästan alltid dyrare i längden för man blir tvungen att göra om sen ändå.

[yps]

Detta är mina erfarenheter av 2 år med 65st ChargeAmps Halo i en samfällighet som delar på två lastbalanserare i två garage, med totalt 3x63A, ännu bara 10 bilar aktiva. Vi har valt att ha elbilar inkopplade på trefas och hybrider på enfas. Elbilar försöker vi styra laddningen till nattetid med schema i boxar alternativt i bilen.

Kan halo byta fas under pågående laddning eller är man låst till den fas man hamnade på när laddningen startade?

Osäker, tror det. Ser tyvärr inte den informationen i loggarna.

[Wub_Uppsala]

@Dinsdale
Tack för utförligt svar.
Vi har redan individuella mätare per lägenhet och då har jag svårt att se det rimliga i att investera i IMD där enda vinsten skulle vara att huset får ett gemensamt elnäts-avtal. Eller tänker jag fel ? Den frågan har nämligen också varit uppe. Det företaget som då blir en mellanhand för denna mätning vill väl hursomhelst också ha betalt ? Känns spontant som att det vi ev vinner i en lägre fast kostnad äts upp av den administrationen. Förstår att det är en helt annan sak om vi inte redan hade egna mätare/lägenhet.

Vi vill undvika så långt det är möjligt att ha någon egen administration av laddboxarna och debitering för laddning. Så någon mellanhand, typ Opigo behövs väl då ? Det känns verkligen surt med den kostnaden som antingen ska bäras av föreningen, eller adderas på avgiften för användarna (rimligast). Men jag ser inte hur man ska komma runt det om vi inte själva ska fakturera. De offerter jag fått ligger antingen på ca 100kr/laddbox i månaden (jag vet inte om detta är kostnaden oavsett om det laddats något eller inte) eller ca 35öre/kWh.

[jonasl]

Vi har valt att köra all fakturering själva, vill inte sitta i knät på någon som skär emellan en sannolikt med tiden allt mer ökande summa.

[Hmpftfhdns]

Som nån sa: värt att kolla upp Zpark för de har riktat in sig på precis er situation.
Skulle säga att det ändå är bäst att bygga en komplett lösning för alla platser på en gång nu när bidraget finns.
Angående kablar så finns väl rör — så ni behöver inte gräva utan bara byta till tjockare kablar?
Tips är att kolla upp avgift för säkring/effektavgift — dessa kan vara såpass höga att de påverkar hur man vill ”skala upp” en anläggning vartefter fler använder den

[Dinsdale]

@Dinsdale
Tack för utförligt svar.
Vi har redan individuella mätare per lägenhet och då har jag svårt att se det rimliga i att investera i IMD där enda vinsten skulle vara att huset får ett gemensamt elnäts-avtal. Eller tänker jag fel ? Den frågan har nämligen också varit uppe. Det företaget som då blir en mellanhand för denna mätning vill väl hursomhelst också ha betalt ? Känns spontant som att det vi ev vinner i en lägre fast kostnad äts upp av den administrationen. Förstår att det är en helt annan sak om vi inte redan hade egna mätare/lägenhet.

Fasta avgiften från nätägaren ligger på 1600-1800 per år. Fasta avgiften för imd ligger nånstans 100-150 kr/år. Sen får man dra av kostnaden för investeringen (ränta+amortering). Men en tusenlapp per år och lägenhet ungefär.

Våra kostnader som jämförelse (vi har Vattenfall som nätägare): eget abb 3,05 kr/kWh alla avgifter utslagna per kWh. IMD: 2,46 kr/kWh. Besparing 147,50 kr vid 250 kWh/mån. 150 kWh/mån (pensionären?) sparar 160,50. Rörligt pris. Går man från rörligt pris privat till fast pris i föreningen kan det idag handla om 5-600 kr/mån man sparar, men idag är förhoppningsvis en unik situation.

Med låg förbrukning sparar du pengar även om du idag har fast pris men föreningen har rörlig.

En nackdel med imd är att föreningen måste momsregistreras vilket kan kosta mer pengar från ekonomiska förvaltaren. Men det måste ni ändå göra för elbilsdebiteringen, om ni inte tänkte ta schablonpris. Så varför inte ta tillfället i akt till ytterligare besparingar?

En stor fördel med att slå ihop elen för lägenheterna med föreningen är att föreningen då inte behöver betala nån uppsäkring för laddboxarna. Vid ihopslagningen av förening och lägenheter flyttas effekten från lägenheterna till föreningen utan kostnad. Så där sparar ni också pengar.
En fiffig bonuseffekt av det där är att det helt plötsligt finns massor av effekt mellan effekttopparna, så ni kan få snabb elbilsladdning mellan topparna utan att behöva betala nån extra effektavgift. Även om det sedan visar sig att ni ändå behöver säkra upp, blir storleken på uppsäkringen mindre än den varit annars. Men testa först, ni kan alltid köpa uppsäkring senare om ni märker att kapaciteten inte räcker.

Vidare kan sannolikt en del av elarbetena hamna under laddboxinstallationen (50% bidrag), så det finns en poäng med att samordna arbetet i elcentralen och/eller förbereda vissa saker när man installerar laddboxarna.

När det hela är klart

Vi vill undvika så långt det är möjligt att ha någon egen administration av laddboxarna och debitering för laddning. Så någon mellanhand, typ Opigo behövs väl då ? Det känns verkligen surt med den kostnaden som antingen ska bäras av föreningen, eller adderas på avgiften för användarna (rimligast). Men jag ser inte hur man ska komma runt det om vi inte själva ska fakturera. De offerter jag fått ligger antingen på ca 100kr/laddbox i månaden (jag vet inte om detta är kostnaden oavsett om det laddats något eller inte) eller ca 35öre/kWh.

Fördelen med att ha imd-leverantören som mellanhand är att deras avgifter är skäliga (100 kr/år istället för 100 kr/mån) och att du slipper blodspengen (35 öre per kWh var dyrt, 20 öre har vi fått offererat. Det är för övrigt ocker, de har ingen kostnad per kWh och det kan de heller inte motivera vad det är som kostar per kWh när man frågar.)

Med imd i kombination med laddboxar sparar du alltså:
På elräkningen för lägenheten ca 1000 kr/år
Föreningen slipper betala uppsäkring
Vissa elarbeten i elcentralen kan du få bidrag för
Momsregistreringen används på fler ställen
Elbilsägarna får lägre pris per kWh (samma pris som lägenheten)
Elbilsägarna får lägre månadshyra (inga onödiga påslag för dyr administration, effektavgiften delas med lägenheterna)
Föreningen får lägre kostnader pga att effektavgiften delas upp mellan föreningen, alla lägenheter och alla elbilar.

[espresso]

Väldigt många för mig tidigare okända påståenden i denna tråd men jag ska försöka bena ut vad jag undrar över.

Menar ni att en trefasbox kan byta fas till en enfasladdande bil utifrån belastning? Om jag tittar på en enfaskabel (kabeln mellan box och bil) är det väl alltid bara L1 som har en ledare, t.ex. en enfas Mennekes-kabel. Menar ni att boxen alltså har brytare som kopplar typ L1 till L3 och L3 till L1 beroende på last? Jag trodde att detta löstes med fasrotation och sammanlagringseffekt vid installation.

[Dinsdale]

Väldigt många för mig tidigare okända påståenden i denna tråd men jag ska försöka bena ut vad jag undrar över.

Menar ni att en trefasbox kan byta fas till en enfasladdande bil utifrån belastning? Om jag tittar på en enfaskabel (kabeln mellan box och bil) är det väl alltid bara L1 som har en ledare, t.ex. en enfas Mennekes-kabel. Menar ni att boxen alltså har brytare som kopplar typ L1 till L3 och L3 till L1 beroende på last? Jag trodde att detta löstes med fasrotation och sammanlagringseffekt vid installation.

Jag vet inte hur det fungerar i detalj men jag föreställer mig att du måste ha en trefaskabel för att laddboxen ska kunna enfasladda dig med L3 istället för L1. Alltså att laddboxen laddar på antingen L1, L2 eller L3 utan att koppla om till L1 hela tiden. Men det kan förstås vara så att man kopplar om L3 och L2 till L1, det kanske tom är sannolikt om enfasladdning normalt sett alltid sker från L1. Får fråga supporten, men det kanske de inte vill avslöja.

[root]

Jag jobbar på PhaseBox. Vi erbjuder en laddbox som kan koppla om faserna som beskrivits i tråden. Boxen börjar med att ta reda på hur många faser bilen laddar med. Beroende på bilmodell och konfiguration startar den sedan laddning på en, två eller tre faser. Faserna kan kopplas in i vilken ordning som helst, tex kan L1, L2 eller L3 kopplas till bilens L1 vid enfasladdning. En enfasbil är bara ansluten i L1.

Vissa bilar laddar på tvåfas, tex Mercedes. Boxen kan då skicka någon av kombinationerna L1+L2, L1+L3 eller L2+L3 till bilens L1+L2. Vid lastbalansering väljer boxen lägst belastade faser för en- och tvåfasbilar. Även trefasbilar kan laddas på en- eller tvåfas, antingen om anläggningen konfigurerats för det eller om effekten inte räcker till i alla faserna. (Detta kan hända om det finns mindre än 6 Ampere i någon fas.)

Om laddningen avbryts för att effekten tar slut väljer laddboxen nya faser när den startar laddningen igen, dvs när det finns effekt tillgängligt. Exempel: Laddningen startar på L2 men efter ett tag bryter lastbalanseringen laddningen. När laddningen startar igen väljer boxen lägst belastad fas, L1, L2 eller L3. Boxen kan växla både upp och ned. Om den tex laddar med trefas och effekten tar slut växlar den ned på en eller två faser om det finns ledigt i dem. Om och när effekten kommer tillbaka växlar den tillbaka till trefas efter ett tag. En tvåfasbil kan på samma sätt växlas mellan en- och tvåfas.

Resultatet blir att tillgänglig effekt utnyttjas optimalt. Fler bilar laddas på kortare tid. Man blir inte heller bunden av hur en enskild laddbox är inkopplad till matningen.