Intressant pod om stål och vätgas samt den spirande framtidstron i branschen.
Möjligheterna för Sverige med fossilfritt stål är i det närmaste outtömliga.
Sverige är idag världens tionde största producent av järnmalm och står för ca 90% av den järnmalm som bryts inom EU. LKAB står ensamt för 80% av brytningen inom EU.
Detta är en av orsakerna till att vi ALDRIG kommer få se energilagning i form av vätgas.
För efterfrågan för att göra stål, konstgödsel och drivmedel till fartygsflottans gigantiska omställning gör att vi kommer få galna nivåer på efterfrågan och klart begränsade möjligheter på tillverksningssidan.
Och dessa branscher kommer kräva ett ständigt högt flöde av vätgas, frågan är bara hur vi skall kunna leverera
Vi kan leverera med enorm mängd förnyelsebar el (ex solel är en bråkdel idag av världens energiproduktion men en liten del av världens yta kan täcka hela världens energianvändning och sedan har vi alla andra förnyelsebara energikällor).
Dock har vätgas låg verkningsgrad så pumpkraft, batterier och annan lagring lär nog bli viktigare men jag räknar inte bort vätgas helt.
MVH
Tyvärr är avståndet för långt för att kunna följa några av de visioner som framförs för att Afrikas sol skall kunna distribueras över hela Europa för ”gratis” energi.
Just nu byggs 4st kablar mellan England och Marocko som skall kunna överföra 3,6 GW under ca 20 timmar varje dag.
Tyvärr är prislappen för bara kabelprojektet 191 miljarder kronor.
Och skall vi på riktigt bygga ut för att använda solen i Afrika så behövs 250 kablar av den kalibern.
Det blir inte billig energi.
Men kan vi bygga vätgasfrabriker på plats nere i Afrika för att fylla på lagren av bränsle för sjötransporterna så är det en galet bra tillgång som tränger ut oljan.
Intressant pod om stål och vätgas samt den spirande framtidstron i branschen.
Möjligheterna för Sverige med fossilfritt stål är i det närmaste outtömliga.
Sverige är idag världens tionde största producent av järnmalm och står för ca 90% av den järnmalm som bryts inom EU. LKAB står ensamt för 80% av brytningen inom EU.
Detta är en av orsakerna till att vi ALDRIG kommer få se energilagning i form av vätgas.
För efterfrågan för att göra stål, konstgödsel och drivmedel till fartygsflottans gigantiska omställning gör att vi kommer få galna nivåer på efterfrågan och klart begränsade möjligheter på tillverksningssidan.
Och dessa branscher kommer kräva ett ständigt högt flöde av vätgas, frågan är bara hur vi skall kunna leverera
Vi kan leverera med enorm mängd förnyelsebar el (ex solel är en bråkdel idag av världens energiproduktion men en liten del av världens yta kan täcka hela världens energianvändning och sedan har vi alla andra förnyelsebara energikällor).
Dock har vätgas låg verkningsgrad så pumpkraft, batterier och annan lagring lär nog bli viktigare men jag räknar inte bort vätgas helt.
MVH
Tyvärr är avståndet för långt för att kunna följa några av de visioner som framförs för att Afrikas sol skall kunna distribueras över hela Europa för ”gratis” energi.
Just nu byggs 4st kablar mellan England och Marocko som skall kunna överföra 3,6 GW under ca 20 timmar varje dag.
Tyvärr är prislappen för bara kabelprojektet 191 miljarder kronor.
Och skall vi på riktigt bygga ut för att använda solen i Afrika så behövs 250 kablar av den kalibern.
Det blir inte billig energi.
Men kan vi bygga vätgasfrabriker på plats nere i Afrika för att fylla på lagren av bränsle för sjötransporterna så är det en galet bra tillgång som tränger ut oljan.
Det är ganska dåligt med vatten i Sahara, och vad jag förstår krävs ganska rent vatten för att framställa vätgas. Att frakta havsvatten och rena det för vätgasframställning istället för konsumtion känns ungefär som att plantera energiskog på åkermark.
Intressant pod om stål och vätgas samt den spirande framtidstron i branschen.
Möjligheterna för Sverige med fossilfritt stål är i det närmaste outtömliga.
Sverige är idag världens tionde största producent av järnmalm och står för ca 90% av den järnmalm som bryts inom EU. LKAB står ensamt för 80% av brytningen inom EU.
Detta är en av orsakerna till att vi ALDRIG kommer få se energilagning i form av vätgas.
För efterfrågan för att göra stål, konstgödsel och drivmedel till fartygsflottans gigantiska omställning gör att vi kommer få galna nivåer på efterfrågan och klart begränsade möjligheter på tillverksningssidan.
Och dessa branscher kommer kräva ett ständigt högt flöde av vätgas, frågan är bara hur vi skall kunna leverera
Vi kan leverera med enorm mängd förnyelsebar el (ex solel är en bråkdel idag av världens energiproduktion men en liten del av världens yta kan täcka hela världens energianvändning och sedan har vi alla andra förnyelsebara energikällor).
Dock har vätgas låg verkningsgrad så pumpkraft, batterier och annan lagring lär nog bli viktigare men jag räknar inte bort vätgas helt.
MVH
Tyvärr är avståndet för långt för att kunna följa några av de visioner som framförs för att Afrikas sol skall kunna distribueras över hela Europa för ”gratis” energi.
Just nu byggs 4st kablar mellan England och Marocko som skall kunna överföra 3,6 GW under ca 20 timmar varje dag.
Tyvärr är prislappen för bara kabelprojektet 191 miljarder kronor.
Och skall vi på riktigt bygga ut för att använda solen i Afrika så behövs 250 kablar av den kalibern.
Det blir inte billig energi.
Men kan vi bygga vätgasfrabriker på plats nere i Afrika för att fylla på lagren av bränsle för sjötransporterna så är det en galet bra tillgång som tränger ut oljan.
Det är ganska dåligt med vatten i Sahara, och vad jag förstår krävs ganska rent vatten för att framställa vätgas. Att frakta havsvatten och rena det för vätgasframställning istället för konsumtion känns ungefär som att plantera energiskog på åkermark.
Det härliga med solel är att man enkelt kan sprida ut panelerna (även om man får lite färre soltimmar här så får vi ändå bra verkningsgrad på dessa breddgrader då det inte är lika varmt)
Vätgasen behövs primärt för fossilfri ståltillverkning, INTE energilagring.
Det pratas mkt om att vi kommer dubbla elbehovet.
HÄLFTEN av denna fördubbling är kopplad till produktion av vätgas.
Om vi inte själva producerar denna vätgas kommer någon annan göra det och vi får importera den…
Väljer vi att importera vätgasen innebär det att vårt elbehov ”enbart” kommer öka med 50% och inte 100%. Vilket innebär att vi kan halvera våra ambitioner med ny elproduktion…
Nu vet jag iofs inte varför vi skulle göra det eftersom Sverige bedöms kunna vara bland de mest konkurrenskraftiga länderna i världen för produktion av vätgas.
För fossilfritt stål finns inget alternativ till vätgas.
Att lagra vätgas för att användas som energilager för elproduktion när det inte blåser kommer sannolikt vara en mkt marginell del av vätgasens användningsområde.
Senast redigerad av pefreli, redigerad totalt 1 gånger.
TM3 P svart/svart -24
TM3 P vit/vit -23, såld
TM3 LR AWD grå/vit -21, såld
TM3 LR RWD vit/svart -19, såld
Att lagra vätgas för att användas som energilager när det inte blåser kommer sannolikt vara en mkt marginell del av vätgasens användningsområde.
Men du kan ju producera vätgas för de industriella behoven när det blåser. Men det där är ju egentligen inget att diskutera utan det löser ju företagen själva.
Att lagra vätgas för att användas som energilager när det inte blåser kommer sannolikt vara en mkt marginell del av vätgasens användningsområde.
Men du kan ju producera vätgas för de industriella behoven när det blåser. Men det där är ju egentligen inget att diskutera utan det löser ju företagen själva.
Jo precis detta bör vara lönsamt med dessa prisskillnader man ser i södra sverige men frågan är hur stora vätgaslager de behöver och hur mycket kostar de, någonstans går man ju breakeven och företagen agerar ju efter lönsamhet för sig själva, inte för vindkraft branschen.
Att lagra vätgas för att användas som energilager när det inte blåser kommer sannolikt vara en mkt marginell del av vätgasens användningsområde.
Men du kan ju producera vätgas för de industriella behoven när det blåser. Men det där är ju egentligen inget att diskutera utan det löser ju företagen själva.
Jo precis detta bör vara lönsamt med dessa prisskillnader man ser i södra sverige men frågan är hur stora vätgaslager de behöver och hur mycket kostar de, någonstans går man ju breakeven och företagen agerar ju efter lönsamhet för sig själva, inte för vindkraft branschen.
Hybrit-projetet är väl det största exemplet på just det.
SSAB, LKAB och Vattenfall har tillsammas skapat en lösning för CO-fritt stål. Baserad på att vätgas ska produceras med billig vind, när det blåser, och lagras i bergrum för att kunna användas när det inte blåser.
Dvs man har extrem överkapacitet att kunna producera med billig el och sen slutar man producera när det är dyrt och lever på sitt lager.
Dvs industrin har kommit fram till en lösning för industriell behov. Som gör det lönsamt
I min värld så är det denna typ av lösning som gör att vi kan stå med sjuk överkapacitet på vind-sidan utan att behöva stänga ner vindkraftparker när det blåser mkt.
Vätgas som energilager för att producera el igen däremot är jag inte övertygad att det är en bra lösning.
Ja, tanken bakom blir ju lite samma som jag har med bilen. Självklart laddar jag när det är billigast så länge det är rimligt. Behöver jag ladda när det är dyrare så gör jag självklart det om det totalt är till min fördel tex kunna jobba och ha en inkomst.
”Att lagra vätgas ger en möjlighet att stabilisera energisystemet genom att producera vätgas då det finns mycket el, till exempel när det blåser, och använda lagrad vätgas när elsystemet är ansträngt.”
På det sättet kommer vätgasen ha en funktion som kompletterar dagens vattenkraft. Det kommer passa mkt väl in i ett system med mkt intermittent kraft som vindkraft.
Den totala mängden el som krävs för att täcka industrins behov av vätgas i Sverige är ungefär lika stor som vad dagens vattenkraft levererar. Gigantiska mängder med andra ord.
Det blir nu spännande att följa pilotprojektet med vätgaslagringen. Faller det väl ut så tror jag möjligheterna för Sverige är enorma.
TM3 P svart/svart -24
TM3 P vit/vit -23, såld
TM3 LR AWD grå/vit -21, såld
TM3 LR RWD vit/svart -19, såld
Att lagra vätgas för att användas som energilager när det inte blåser kommer sannolikt vara en mkt marginell del av vätgasens användningsområde.
Men du kan ju producera vätgas för de industriella behoven när det blåser. Men det där är ju egentligen inget att diskutera utan det löser ju företagen själva.
Tack, jag skrev otydligt.
Menade ”energilager för elproduktion”.
Har korrigerat.
TM3 P svart/svart -24
TM3 P vit/vit -23, såld
TM3 LR AWD grå/vit -21, såld
TM3 LR RWD vit/svart -19, såld
Att lagra vätgas för att användas som energilager när det inte blåser kommer sannolikt vara en mkt marginell del av vätgasens användningsområde.
Men du kan ju producera vätgas för de industriella behoven när det blåser. Men det där är ju egentligen inget att diskutera utan det löser ju företagen själva.
Jo precis detta bör vara lönsamt med dessa prisskillnader man ser i södra sverige men frågan är hur stora vätgaslager de behöver och hur mycket kostar de, någonstans går man ju breakeven och företagen agerar ju efter lönsamhet för sig själva, inte för vindkraft branschen.
Hybrit-projetet är väl det största exemplet på just det.
SSAB, LKAB och Vattenfall har tillsammas skapat en lösning för CO-fritt stål. Baserad på att vätgas ska produceras med billig vind, när det blåser, och lagras i bergrum för att kunna användas när det inte blåser.
Dvs man har extrem överkapacitet att kunna producera med billig el och sen slutar man producera när det är dyrt och lever på sitt lager.
Dvs industrin har kommit fram till en lösning för industriell behov. Som gör det lönsamt
I min värld så är det denna typ av lösning som gör att vi kan stå med sjuk överkapacitet på vind-sidan utan att behöva stänga ner vindkraftparker när det blåser mkt.
Vätgas som energilager för att producera el igen däremot är jag inte övertygad att det är en bra lösning.
Hybrits lagring är galet liten i ett första steg.
100m3 och beräknas kosta 250miljoner.
Så skall överkapaciteten komma till någon nytta så måste vi ha gigantiska lager…och då blir det sjukt dyrt på sista raden.
Så skall Hybrit ha konstant tillverkning av vätgas kanske de skulle behöva producera den med mer än vind.
Att lagra vätgas för att användas som energilager när det inte blåser kommer sannolikt vara en mkt marginell del av vätgasens användningsområde.
Men du kan ju producera vätgas för de industriella behoven när det blåser. Men det där är ju egentligen inget att diskutera utan det löser ju företagen själva.
Jo precis detta bör vara lönsamt med dessa prisskillnader man ser i södra sverige men frågan är hur stora vätgaslager de behöver och hur mycket kostar de, någonstans går man ju breakeven och företagen agerar ju efter lönsamhet för sig själva, inte för vindkraft branschen.
Hybrit-projetet är väl det största exemplet på just det.
SSAB, LKAB och Vattenfall har tillsammas skapat en lösning för CO-fritt stål. Baserad på att vätgas ska produceras med billig vind, när det blåser, och lagras i bergrum för att kunna användas när det inte blåser.
Dvs man har extrem överkapacitet att kunna producera med billig el och sen slutar man producera när det är dyrt och lever på sitt lager.
Dvs industrin har kommit fram till en lösning för industriell behov. Som gör det lönsamt
I min värld så är det denna typ av lösning som gör att vi kan stå med sjuk överkapacitet på vind-sidan utan att behöva stänga ner vindkraftparker när det blåser mkt.
Vätgas som energilager för att producera el igen däremot är jag inte övertygad att det är en bra lösning.
Hybrits lagring är galet liten i ett första steg.
100m3 och beräknas kosta 250miljoner.
Så skall överkapaciteten komma till någon nytta så måste vi ha gigantiska lager…och då blir det sjukt dyrt på sista raden.
Så skall Hybrit ha konstant tillverkning av vätgas kanske de skulle behöva producera den med mer än vind.
Har inte alls grävt djupt i detta så bara på kul tänkte jag här räkna baklänges på ekonomin.
Hybrit beräknas konsumera 55TWh elenergi per år.
Räknar man på säg 0,5kr/kwh i besparing (killgissning å det grövsta) för att man producerar och lagrar när elen är billig så blir det ju.
0,5×55×10^9 = 27,5 miljarder kr. (Om jag fått rätt med nollorna)
Hygglig besparing.
Så frågan är väl egentligen bara vad återbetalningstiden blir på lager+elekrtrolysörer.
Att lagra vätgas för att användas som energilager när det inte blåser kommer sannolikt vara en mkt marginell del av vätgasens användningsområde.
Men du kan ju producera vätgas för de industriella behoven när det blåser. Men det där är ju egentligen inget att diskutera utan det löser ju företagen själva.
Jo precis detta bör vara lönsamt med dessa prisskillnader man ser i södra sverige men frågan är hur stora vätgaslager de behöver och hur mycket kostar de, någonstans går man ju breakeven och företagen agerar ju efter lönsamhet för sig själva, inte för vindkraft branschen.
Hybrit-projetet är väl det största exemplet på just det.
SSAB, LKAB och Vattenfall har tillsammas skapat en lösning för CO-fritt stål. Baserad på att vätgas ska produceras med billig vind, när det blåser, och lagras i bergrum för att kunna användas när det inte blåser.
Dvs man har extrem överkapacitet att kunna producera med billig el och sen slutar man producera när det är dyrt och lever på sitt lager.
Dvs industrin har kommit fram till en lösning för industriell behov. Som gör det lönsamt
I min värld så är det denna typ av lösning som gör att vi kan stå med sjuk överkapacitet på vind-sidan utan att behöva stänga ner vindkraftparker när det blåser mkt.
Vätgas som energilager för att producera el igen däremot är jag inte övertygad att det är en bra lösning.
Hybrits lagring är galet liten i ett första steg.
100m3 och beräknas kosta 250miljoner.
Så skall överkapaciteten komma till någon nytta så måste vi ha gigantiska lager…och då blir det sjukt dyrt på sista raden.
Så skall Hybrit ha konstant tillverkning av vätgas kanske de skulle behöva producera den med mer än vind.
Vad jag förstått kommer det slutliga lagret vara ca 1000 ggr större (ungefär ett halvt Globen).
”Vätgaslagring ger möjligheten att variera efterfrågan på el och säkerställa stabil produktion i direktreduktionen genom att producera vätgas då det finns mycket el, till exempel när det blåser, och använda lagrad vätgas när elsystemet är ansträngt.
– Vattenkraften kan regleras i dammar. Det här vårt sätt att buffra vindkraft. Det är en viktig pusselbit för oss när vi ska ett steg upp i värdekedjan, säger Susanne Rostmark”
TM3 P svart/svart -24
TM3 P vit/vit -23, såld
TM3 LR AWD grå/vit -21, såld
TM3 LR RWD vit/svart -19, såld
Tyskland ska köpa in grön vätgas från Australien för att ersätta rysk naturgas.
Investeringar på ca 500 miljarder krävs.
Hade vi varit snabbare på bollen (med att bygga ut vindkraften ännu mer) så kunde tyskarna köpt närproducerad vätgas från Sverige istället för att skeppa den från andra sidan planeten…
Men efterfrågan på grön vätgas lär inte minska framöver, så än är det inte för sent…
Enlist en presentation av Energimyndigheten så behöver Sverige nästan dubbla elproduktionen för att täcka alla behov i Sverige, så om det ska bli något över till Tyskland så lär vi behöva öka takten…
Enlist en presentation av Energimyndigheten så behöver Sverige nästan dubbla elproduktionen för att täcka alla behov i Sverige, så om det ska bli något över till Tyskland så lär vi behöva öka takten…
Ja, många andra länder behöver bygga ut för att även ersätta annan energi som exempelvis gas.
Om Sverige ökar takten de kommande 10 åren kommer vi kunna skapa en ny mångmiljardindustri och bli en stormakt inom energi för lång tid framöver.
Men vi måste öka takten, annars hinner andra före.
TM3 P svart/svart -24
TM3 P vit/vit -23, såld
TM3 LR AWD grå/vit -21, såld
TM3 LR RWD vit/svart -19, såld
