Tesla lyckades inte nå målet 55.000 bilar i fjol, utan klamrade sig precis över 50.000-strecket.
Tillverkningen av suven Model X har gått trögare än planerat, bland annat beroende på måsvingedörrarna som är komplicerade att montera, och mot slutet av året gjordes enligt uppgift endast 238 bilar i veckan.
Det stora problemet är dock att tillverkningen sedan dess inte heller har ökat som utlovats, utan ligger kvar i spannet 250-300 bilar.
Om Elon Musk på onsdag anger ett volymmål för 2016 som ligger under 75.000 bilar blir besvikelsen enorm.
Modellerna.
Mellanklassmodellen Model 3 visas, åtminstone delvis, den 29 mars – och är den bil som Tesla ska bygga det stora volymsteget på. Men förseningarna av Model X gör att allt fler tror att den kommer ut på marknaden först 2018 och inte 2017, som planerat.
Märkets enda modell sedan 2012, Model S, riskerar också att nu drabbas av kannibalism från suven Model X. Teslas kunder är trendkänsliga och vill ha det senaste av det senaste.
Och samtidigt som de nya modellerna försenas åldras också Model S. När målet 500 000 bilar ska nås 2020 är den åtta år gammal. Hur attraktiv är bilen då – när den dessutom fått konkurrens?
Marknaden.
Försäljningen av elbilar har inte alls ökat som många trodde för några år sedan. I fjol såldes bara 72.000 renodlade elbilar i USA, på en marknad om 17,4 miljoner bilar.
Det låga oljepriset, som väntas bestå i flera år, är den kanske viktigaste bromsen för elbilarna.
Däremot är Tesla just nu i ensamt i sitt segment, eldrivna lyxbilar, en situation som dock bara består ett par år till. Och då kommer konkurrensen från tillverkare, som till skillnad från Tesla, är starka finansiellt och som i några fall har varit oerhört lönsamma under många år.
2018 lanserar Audi en eldriven suv, året efter kommer Volvos eldrivna XC60, också Range Rover kommer med en elbil – alla tre riktade mot Teslas Model X.
Samtidigt kommer nya Porsche Panamera och tvillingbilen VW Phaeton som renodlade elbilar, runt hörnet väntar BMW:s i5 – alla konkurrenter till Model S. Från Kina laddar Faraday Future, som visade upp sin eldrivna sportbil FFZERO 1 på CES-mässan i Las Vegas i för en månad sedan.
Om inte marknaden för elbilar plötsligt skjuter fart kommer alla dessa bilar att slåss om samma kunder.
Batterifabriken.
Elon Musk skrapade ihop över 11 miljarder kronor i olika former av stöd och förmåner från Nevada för att bygga sin Gigafactory, en planerad investering på över 40 miljarder kronor, där batterier både till bilarna och till hushållen, Powerwall, ska monteras.
Det gavs då en rad löften om framtiden, som åtminstone för 2015 inte har infriats.
I stället för 700 nya jobb har det blivit knappt 300, i stället för investeringar på cirka 8,5 miljarder kronor från Tesla och partnern Panasonic har det blivit runt 3,2 miljarder.
Kritiker menar att tillverkningskostnaden för batterierna ligger mer än tio gånger högre än om fabriken placerats i Kina, något som vid en volym på 500.000 bilar skulle innebära en årlig kostnadsnackdel på drygt 4,5 miljarder kronor.
Finansieringen.
Barclays bedömning är att Tesla behöver 11 miljarder dollar – knappt 94 miljarder kronor – de kommande fem åren, händelsevis exakt samma belopp som Volvo Cars femårsplan.
Ett finansiellt problem för Tesla är den starka dollarkursen, eftersom bolaget har skapar det allra mesta av förädlingsvärdet i USA.
För att övertyga marknaden om en ljus framtid utlöste grundaren Elon Musk för två veckor sedan optioner i Tesla och köpte 523.000 aktier, värda cirka 850 miljoner kronor. Han tvingades dessutom betala 425 miljoner i skatt ur egen plånbok.
Marknadens svar?
Aktien fortsatte att rasa
