Fredrik j skrev: ↑25 nov 2023 19:57
Efter nästan 4000 inlägg har jag sett att många gärna vill ersätta kollektivavtal med lagstiftning men jag tror inte att jag ännu har sett något förslag på hur det praktiskt ska gå till.
Ska riksdagen stifta lag om hur stora löneökningar svenskt näringsliv klarar per bransch? Ska staten först förhandla med arbetsgivare/arbetstagare? Hur ska det gå till? Vad händer om någon av parterna inte acceptera det som lagstiftats? Kommer man få tvinga tillbaka staten till förhandling genom strejk/lockout?
Det jag läst om förslag på lagstiftning nere i Europa så är det något som påhejas av vänstersidan medans högerpartierna stretar imot.
Å andra sidan har ju vår regering precis satt en gräns på vad som anses vara en minimilön för att få vistas i Sverige om man inte är svensk medborgare.
Att den satta nivån är obetydligt över den lön vårdpersonal tjänar efter 25år i yrket är skamligt. Att det är avsevärt mer än vad min son tjänar under sitt första år som heltidsanställd kock är märkligt.
Vilka områden tycker ni det behöver lagstiftas inom som alternativ till kollektivavtal? Finns det något politiskt parti som har något som helst förslag i den riktningen?
Man kan ju inte sitta och kräva ett system som man inte själv kan förklara.
Man behöver inte göra det så komplicerat. Sverige är hyffsat unika med att inte ha en minimumlön - lagstiftad. Så inför detta. Rakt av för alla som arbetar. Det blir sedan upp till företaget och den anställda att komma överrens om en annan lön, baserat på individnivå. Vad jag ser så bidrar KA idag till att i stort sett har alla samma lön. Ingen känner att man vill göra något extra och utvecklas för det får man inte igen. Istället byter individen arbetsplats. När den gamla arbetsgivaren hör vad nya lönen är så vet hern direkt att det ej kan matchas. Inte ens om hen vill för det ska vara inom ramar för vad som anses "ok". Jag vet de kan sätta vad de vill i lön, teoretiskt, men i och med att alla andra på företaget, tack vare fackets riktlinjer, inte tyckerdet är OK så tvingas arbetsgivaren att låta individen gå. Även om arbetsgivaren tycket att denna person är värd de extra pengarna då den gör ett bättre jobb. Allt ska vara mellanmjölk.
Gällande MBL och AML så är dessa lagstiftade och gäller således alla. Fackligt anslutna som icke anslutna. Facket är glada i att försöka ta äganderätt över vissa lagar och lägger fram det som det är endast via dem som detta gäller. Lite som när de skriver att man har mer i semesterersättning via facket än vad som är lagstiftat. LAgen säger 12%. Är man med i facket får man 13%. 1% mer men de glömmer att man har en medlemsavgift även den månaden. Den 1% extra täcker oftast inte ens medlemsavgiften?
Jag vill påstå att samhället är helt annorlunda mot när facket startades och behövdes. Då fick man stå med mössan i handen och buga för chefen för det var det enda jobbtillfället som fanns. Så är det inte idag och det är därför jag påstår att man kan lägga mer ansvar på individen.
Har gärna en vettig dialog kring detta då jag förespråkar att man ser båda sidor fullt ut - och sen bilar sin åsikt.