Kärnkraft är inte framtiden

[+46]

För Vattenfalls vindkraftpark Blakliden Fäbodberget i Västerbotten beräknas de totala utsläppen under de kommande 30 åren vara 8 gram koldioxid per kWh.
Det låga utsläppen beror först och främst på goda vindförhållanden (ökar medelvinden med 10 procent så ökar energiomvandlingen till el med 30 procent). Andra viktiga faktorer är turbinhöjd, rotordiameter, teknisk utveckling och längre beräknad livslängd.
Jag tycker det är dags att sluta hitta på argument som inte är relevanta i sammanhanget. Till skillnad mot Tyskland så har vi i Sverige mycket goda meteorologiska förhållanden för vindkraftverk på land.

[Johan_MSD100]

Hållbarhet.

Den totala betongproduktionen för att fylla fundamenten till de 30 000 vindkraftverken uppgår hittills till 16,5 miljoner ton, det motsvarar ett CO2-utsläpp vid tillverkning på 11,7 miljarder ton CO2, vilket motsvarar nästan precis hela Sveriges bilflottas utsläpp under 100 år.

IMG_5019.jpeg
IMG_5020.png

Här har någon räknat väldigt fel.
Ett ton cement bidrar till ett knappt ett ton CO2.
Och ett ton cement räcker till ca 10 ton betong.

16,5 miljoner ton (din siffra) betong borde alltså ge runt 1,6 miljoner ton CO2, inte 11,7 miljarder. Ca 10000 ggr fel.

Vad har du fått siffrorna ifrån och vem räknar fel!?

Var har du fått siffrorna för betongen/cement ifrån?
Är det grön betong du räknat efter? Det finns ju flera alternativ på betong som är bättre för miljön.
Det som borde vara viktigt i sammanhanget är LCA för respektive energi slag .
Betong tillverkarna ska ju vara klimatneutrala till 2030

Vad jag förstått så är de omöjligt.. men kan dock göra betong som släpper ut mindre än idag men inte 0 (co2) utsläpp då hela processen med cement handlar om att frigöra co2 om jag nu minns rätt.

Absolut inte omöjligt men svårt. Det finns redan idag mera miljövänlig betong som används som har upp till 50% lägre miljöpåverkan. Lösningen dom har är att samla upp CO2 vid källan dvs vid ungnarna där kalket bränns till cement.
Pratar man hållfastheten för vindkraftverk dvs fundament vs betongen till kärnkraftverk så är det förmodligen inte en samma cement..utan en anläggningscement till detta.
På grund av andra krav på betongen.

[chaffis75]

Hållbarhet.

Den totala betongproduktionen för att fylla fundamenten till de 30 000 vindkraftverken uppgår hittills till 16,5 miljoner ton, det motsvarar ett CO2-utsläpp vid tillverkning på 11,7 miljarder ton CO2, vilket motsvarar nästan precis hela Sveriges bilflottas utsläpp under 100 år.

IMG_5019.jpeg
IMG_5020.png

Här har någon räknat väldigt fel.
Ett ton cement bidrar till ett knappt ett ton CO2.
Och ett ton cement räcker till ca 10 ton betong.

16,5 miljoner ton (din siffra) betong borde alltså ge runt 1,6 miljoner ton CO2, inte 11,7 miljarder. Ca 10000 ggr fel.

Vad har du fått siffrorna ifrån och vem räknar fel!?

Var har du fått siffrorna för betongen/cement ifrån?
Är det grön betong du räknat efter? Det finns ju flera alternativ på betong som är bättre för miljön.
Det som borde vara viktigt i sammanhanget är LCA för respektive energi slag .
Betong tillverkarna ska ju vara klimatneutrala till 2030

Vad jag förstått så är de omöjligt.. men kan dock göra betong som släpper ut mindre än idag men inte 0 (co2) utsläpp då hela processen med cement handlar om att frigöra co2 om jag nu minns rätt.

Absolut inte omöjligt men svårt. Det finns redan idag mera miljövänlig betong som används som har upp till 50% lägre miljöpåverkan. Lösningen dom har är att samla upp CO2 vid källan dvs vid ungnarna där kalket bränns till cement.
Pratar man hållfastheten för vindkraftverk dvs fundament vs betongen till kärnkraftverk så är det förmodligen inte en samma cement..utan en anläggningscement till detta.
På grund av andra krav på betongen.

Men då har du ju frigjort co2, var gör du av den.. jag är ytterst tveksam till att pompa ner sig igen, läcker de sakta får vi andra problem eller vad händer.. ska vara vara ärlig så är jag mycket mer otrolig för att pompa ner co2 än att gräva ner atom sopor, men visst jag respekterar att där garanterat finns olika åsikter. Men gas är ju inte helt lätt att hantera, uransopor är åtminstone i fast form så men vet var man har de och blir dessutom ofarligt med tiden.

[Johan_MSD100]

Här har någon räknat väldigt fel.
Ett ton cement bidrar till ett knappt ett ton CO2.
Och ett ton cement räcker till ca 10 ton betong.

16,5 miljoner ton (din siffra) betong borde alltså ge runt 1,6 miljoner ton CO2, inte 11,7 miljarder. Ca 10000 ggr fel.

Vad har du fått siffrorna ifrån och vem räknar fel!?

Var har du fått siffrorna för betongen/cement ifrån?
Är det grön betong du räknat efter? Det finns ju flera alternativ på betong som är bättre för miljön.
Det som borde vara viktigt i sammanhanget är LCA för respektive energi slag .
Betong tillverkarna ska ju vara klimatneutrala till 2030

Vad jag förstått så är de omöjligt.. men kan dock göra betong som släpper ut mindre än idag men inte 0 (co2) utsläpp då hela processen med cement handlar om att frigöra co2 om jag nu minns rätt.

Absolut inte omöjligt men svårt. Det finns redan idag mera miljövänlig betong som används som har upp till 50% lägre miljöpåverkan. Lösningen dom har är att samla upp CO2 vid källan dvs vid ungnarna där kalket bränns till cement.
Pratar man hållfastheten för vindkraftverk dvs fundament vs betongen till kärnkraftverk så är det förmodligen inte en samma cement..utan en anläggningscement till detta.
På grund av andra krav på betongen.

Men då har du ju frigjort co2, var gör du av den.. jag är ytterst tveksam till att pompa ner sig igen, läcker de sakta får vi andra problem eller vad händer.. ska vara vara ärlig så är jag mycket mer otrolig för att pompa ner co2 än att gräva ner atom sopor, men visst jag respekterar att där garanterat finns olika åsikter. Men gas är ju inte helt lätt att hantera, uransopor är åtminstone i fast form så men vet var man har de och blir dessutom ofarligt med tiden.

Så läckor för gas kan du oroa dig för men inte radioaktivstrålning ?

Från Strålsäkerhets myndigheten "Idag förvaras cirka 8000 ton använt kärnbränsle i ett centralt mellanlager i Oskarshamn, Clab. Det använda kärnbränslet behöver slutligen placeras och försvaras isolerat i ett slutförvar under 100 000-tals år. Slutförvaret ska skydda människor och miljö mot skadlig verkan av strålning. Slutförvaret får inte utsätta människor och miljö för mer strålning än en hundradel av så kallad bakgrundsstrålning. Det gäller både nu och för framtida generationer. Det använda kärnbränslets farlighet minskar dock som funktion av tiden. Det beror på att olika radioaktiva ämnen i bränslet faller sönder (radioaktivt sönderfall). Efter 100 000 år motsvarar bränslets farlighet ungefär farligheten hos det ursprungliga uranmalm som kärnbränslet tillverkades av."

Jag är mera oroad för det än att du kan få läckage på CO2 som går att täta eller åtgärda. Radioaktivitet har en förmåga att bryta ner material Men jag anser inte det är en bra lösning för CO2 utan hoppas på bättre lösningar.

[Verdi_]

Var har du fått siffrorna för betongen/cement ifrån?
Är det grön betong du räknat efter? Det finns ju flera alternativ på betong som är bättre för miljön.
Det som borde vara viktigt i sammanhanget är LCA för respektive energi slag .
Betong tillverkarna ska ju vara klimatneutrala till 2030

Vad jag förstått så är de omöjligt.. men kan dock göra betong som släpper ut mindre än idag men inte 0 (co2) utsläpp då hela processen med cement handlar om att frigöra co2 om jag nu minns rätt.

Absolut inte omöjligt men svårt. Det finns redan idag mera miljövänlig betong som används som har upp till 50% lägre miljöpåverkan. Lösningen dom har är att samla upp CO2 vid källan dvs vid ungnarna där kalket bränns till cement.
Pratar man hållfastheten för vindkraftverk dvs fundament vs betongen till kärnkraftverk så är det förmodligen inte en samma cement..utan en anläggningscement till detta.
På grund av andra krav på betongen.

Men då har du ju frigjort co2, var gör du av den.. jag är ytterst tveksam till att pompa ner sig igen, läcker de sakta får vi andra problem eller vad händer.. ska vara vara ärlig så är jag mycket mer otrolig för att pompa ner co2 än att gräva ner atom sopor, men visst jag respekterar att där garanterat finns olika åsikter. Men gas är ju inte helt lätt att hantera, uransopor är åtminstone i fast form så men vet var man har de och blir dessutom ofarligt med tiden.

Så läckor för gas kan du oroa dig för men inte radioaktivstrålning ?

Från Strålsäkerhets myndigheten "Idag förvaras cirka 8000 ton använt kärnbränsle i ett centralt mellanlager i Oskarshamn, Clab. Det använda kärnbränslet behöver slutligen placeras och försvaras isolerat i ett slutförvar under 100 000-tals år. Slutförvaret ska skydda människor och miljö mot skadlig verkan av strålning. Slutförvaret får inte utsätta människor och miljö för mer strålning än en hundradel av så kallad bakgrundsstrålning. Det gäller både nu och för framtida generationer. Det använda kärnbränslets farlighet minskar dock som funktion av tiden. Det beror på att olika radioaktiva ämnen i bränslet faller sönder (radioaktivt sönderfall). Efter 100 000 år motsvarar bränslets farlighet ungefär farligheten hos det ursprungliga uranmalm som kärnbränslet tillverkades av."

Jag är mera oroad för det än att du kan få läckage på CO2 som går att täta eller åtgärda. Radioaktivitet har en förmåga att bryta ner material Men jag anser inte det är en bra lösning för CO2 utan hoppas på bättre lösningar.

Som sagt, vi har redan en massa avfall som behöver förvaras så det måste vi lösa oavsett. Jag skulle säga att det redan är löst. Nu återstår "bara" att bygga det.

Oavsett vilket så är det är inget argument mot mer kärnkraft eftersom det inte påverkar problembilden. Att bygga ett bergrum som klarar 8000 ton eller 50 000 ton är ungefär samma sak.

[Nect]

Vad jag förstått så är de omöjligt.. men kan dock göra betong som släpper ut mindre än idag men inte 0 (co2) utsläpp då hela processen med cement handlar om att frigöra co2 om jag nu minns rätt.

Absolut inte omöjligt men svårt. Det finns redan idag mera miljövänlig betong som används som har upp till 50% lägre miljöpåverkan. Lösningen dom har är att samla upp CO2 vid källan dvs vid ungnarna där kalket bränns till cement.
Pratar man hållfastheten för vindkraftverk dvs fundament vs betongen till kärnkraftverk så är det förmodligen inte en samma cement..utan en anläggningscement till detta.
På grund av andra krav på betongen.

Men då har du ju frigjort co2, var gör du av den.. jag är ytterst tveksam till att pompa ner sig igen, läcker de sakta får vi andra problem eller vad händer.. ska vara vara ärlig så är jag mycket mer otrolig för att pompa ner co2 än att gräva ner atom sopor, men visst jag respekterar att där garanterat finns olika åsikter. Men gas är ju inte helt lätt att hantera, uransopor är åtminstone i fast form så men vet var man har de och blir dessutom ofarligt med tiden.

Så läckor för gas kan du oroa dig för men inte radioaktivstrålning ?

Från Strålsäkerhets myndigheten "Idag förvaras cirka 8000 ton använt kärnbränsle i ett centralt mellanlager i Oskarshamn, Clab. Det använda kärnbränslet behöver slutligen placeras och försvaras isolerat i ett slutförvar under 100 000-tals år. Slutförvaret ska skydda människor och miljö mot skadlig verkan av strålning. Slutförvaret får inte utsätta människor och miljö för mer strålning än en hundradel av så kallad bakgrundsstrålning. Det gäller både nu och för framtida generationer. Det använda kärnbränslets farlighet minskar dock som funktion av tiden. Det beror på att olika radioaktiva ämnen i bränslet faller sönder (radioaktivt sönderfall). Efter 100 000 år motsvarar bränslets farlighet ungefär farligheten hos det ursprungliga uranmalm som kärnbränslet tillverkades av."

Jag är mera oroad för det än att du kan få läckage på CO2 som går att täta eller åtgärda. Radioaktivitet har en förmåga att bryta ner material Men jag anser inte det är en bra lösning för CO2 utan hoppas på bättre lösningar.

Som sagt, vi har redan en massa avfall som behöver förvaras så det måste vi lösa oavsett. Jag skulle säga att det redan är löst. Nu återstår "bara" att bygga det.

Oavsett vilket så är det är inget argument mot mer kärnkraft eftersom det inte påverkar problembilden. Att bygga ett bergrum som klarar 8000 ton eller 50 000 ton är ungefär samma sak.

Sen är det även värt att påpeka att ett slutförvar kommer krävas oavsett KKV eller inte. Vi har andra produkter som är radioaktiva både från konsument och processdelar som måste slutförvaras. Ska vi sluta med dessa så kan vi säga adjöss till röntgen, strålbehandlingar etc…

Vårt slutförvar kommer innehålla mer än använt kärnbränsle.

[chaffis75]

Var har du fått siffrorna för betongen/cement ifrån?
Är det grön betong du räknat efter? Det finns ju flera alternativ på betong som är bättre för miljön.
Det som borde vara viktigt i sammanhanget är LCA för respektive energi slag .
Betong tillverkarna ska ju vara klimatneutrala till 2030

Vad jag förstått så är de omöjligt.. men kan dock göra betong som släpper ut mindre än idag men inte 0 (co2) utsläpp då hela processen med cement handlar om att frigöra co2 om jag nu minns rätt.

Absolut inte omöjligt men svårt. Det finns redan idag mera miljövänlig betong som används som har upp till 50% lägre miljöpåverkan. Lösningen dom har är att samla upp CO2 vid källan dvs vid ungnarna där kalket bränns till cement.
Pratar man hållfastheten för vindkraftverk dvs fundament vs betongen till kärnkraftverk så är det förmodligen inte en samma cement..utan en anläggningscement till detta.
På grund av andra krav på betongen.

Men då har du ju frigjort co2, var gör du av den.. jag är ytterst tveksam till att pompa ner sig igen, läcker de sakta får vi andra problem eller vad händer.. ska vara vara ärlig så är jag mycket mer otrolig för att pompa ner co2 än att gräva ner atom sopor, men visst jag respekterar att där garanterat finns olika åsikter. Men gas är ju inte helt lätt att hantera, uransopor är åtminstone i fast form så men vet var man har de och blir dessutom ofarligt med tiden.

Så läckor för gas kan du oroa dig för men inte radioaktivstrålning ?

Från Strålsäkerhets myndigheten "Idag förvaras cirka 8000 ton använt kärnbränsle i ett centralt mellanlager i Oskarshamn, Clab. Det använda kärnbränslet behöver slutligen placeras och försvaras isolerat i ett slutförvar under 100 000-tals år. Slutförvaret ska skydda människor och miljö mot skadlig verkan av strålning. Slutförvaret får inte utsätta människor och miljö för mer strålning än en hundradel av så kallad bakgrundsstrålning. Det gäller både nu och för framtida generationer. Det använda kärnbränslets farlighet minskar dock som funktion av tiden. Det beror på att olika radioaktiva ämnen i bränslet faller sönder (radioaktivt sönderfall). Efter 100 000 år motsvarar bränslets farlighet ungefär farligheten hos det ursprungliga uranmalm som kärnbränslet tillverkades av."

Jag är mera oroad för det än att du kan få läckage på CO2 som går att täta eller åtgärda. Radioaktivitet har en förmåga att bryta ner material Men jag anser inte det är en bra lösning för CO2 utan hoppas på bättre lösningar.

Som jag skrev här kommer de finnas olika åsikter.. tänker inte gå in i detalj på hur jag resonerar men ett par aaker.

- Gas tar sig igenom de mesta och är osynligt.. jag tror inte ens vi märker att de läcker.

- co2 försvinner inte, vi kan bara låta naturen binda de på olika sätt.

Sen finns de en massa andra argument jag ser men tänker inte försöker övertyga någon utan bara meddela att detta är hur jag ser på de och kanske väcka en tanke hos några.

[pefreli]

Jag saknar relevant argumentation från kärnkraftsnybyggarna.

För varje dag som går blir argumenten tunnare.

Den mest relevanta torde vara Tyskland som avskräckande exempel. Om inte målet är just avindustrialiseringen, vilket såklart sätter nyttan med avsaknad av baskraft i en helt annan dager.

Någonstans ska ju 5,5(och med politisk vilka ökande) miljoner svenskar jobba. Men om företagandet i Sverige (likt Tyskland) minskar, vad är då poängen? Det funkar inte särskilt bra att ha en fabrik och samtidigt ha 15min-pris på något så fundamentalt som el.

Det blir inte ”billigare med billig grön el”. Två veckor med låga priser omkullkastas på ett par dagar.

Denna regerings energipolitik är mer skadlig för vår framtida industri än någon annan regering (höger eller vänster) de senaste decennierna.

Så nej, inte heller det är ett bra argument.

[Johan_MSD100]

Vad jag förstått så är de omöjligt.. men kan dock göra betong som släpper ut mindre än idag men inte 0 (co2) utsläpp då hela processen med cement handlar om att frigöra co2 om jag nu minns rätt.

Absolut inte omöjligt men svårt. Det finns redan idag mera miljövänlig betong som används som har upp till 50% lägre miljöpåverkan. Lösningen dom har är att samla upp CO2 vid källan dvs vid ungnarna där kalket bränns till cement.
Pratar man hållfastheten för vindkraftverk dvs fundament vs betongen till kärnkraftverk så är det förmodligen inte en samma cement..utan en anläggningscement till detta.
På grund av andra krav på betongen.

Men då har du ju frigjort co2, var gör du av den.. jag är ytterst tveksam till att pompa ner sig igen, läcker de sakta får vi andra problem eller vad händer.. ska vara vara ärlig så är jag mycket mer otrolig för att pompa ner co2 än att gräva ner atom sopor, men visst jag respekterar att där garanterat finns olika åsikter. Men gas är ju inte helt lätt att hantera, uransopor är åtminstone i fast form så men vet var man har de och blir dessutom ofarligt med tiden.

Så läckor för gas kan du oroa dig för men inte radioaktivstrålning ?

Från Strålsäkerhets myndigheten "Idag förvaras cirka 8000 ton använt kärnbränsle i ett centralt mellanlager i Oskarshamn, Clab. Det använda kärnbränslet behöver slutligen placeras och försvaras isolerat i ett slutförvar under 100 000-tals år. Slutförvaret ska skydda människor och miljö mot skadlig verkan av strålning. Slutförvaret får inte utsätta människor och miljö för mer strålning än en hundradel av så kallad bakgrundsstrålning. Det gäller både nu och för framtida generationer. Det använda kärnbränslets farlighet minskar dock som funktion av tiden. Det beror på att olika radioaktiva ämnen i bränslet faller sönder (radioaktivt sönderfall). Efter 100 000 år motsvarar bränslets farlighet ungefär farligheten hos det ursprungliga uranmalm som kärnbränslet tillverkades av."

Jag är mera oroad för det än att du kan få läckage på CO2 som går att täta eller åtgärda. Radioaktivitet har en förmåga att bryta ner material Men jag anser inte det är en bra lösning för CO2 utan hoppas på bättre lösningar.

Som jag skrev här kommer de finnas olika åsikter.. tänker inte gå in i detalj på hur jag resonerar men ett par aaker.

- Gas tar sig igenom de mesta och är osynligt.. jag tror inte ens vi märker att de läcker.

- co2 försvinner inte, vi kan bara låta naturen binda de på olika sätt.

Sen finns de en massa andra argument jag ser men tänker inte försöker övertyga någon utan bara meddela att detta är hur jag ser på de och kanske väcka en tanke hos några.

Väldigt enkelt att mäta CO2 .. FYI så är radioaktivtet osynlig med men går även det att mäta.
Oavsett så finns det lösningar.

[niklas12]

Jag saknar relevant argumentation från kärnkraftsnybyggarna.

För varje dag som går blir argumenten tunnare.

Den mest relevanta torde vara Tyskland som avskräckande exempel. Om inte målet är just avindustrialiseringen, vilket såklart sätter nyttan med avsaknad av baskraft i en helt annan dager.

Någonstans ska ju 5,5(och med politisk vilka ökande) miljoner svenskar jobba. Men om företagandet i Sverige (likt Tyskland) minskar, vad är då poängen? Det funkar inte särskilt bra att ha en fabrik och samtidigt ha 15min-pris på något så fundamentalt som el.

Det blir inte ”billigare med billig grön el”. Två veckor med låga priser omkullkastas på ett par dagar.

Denna regerings energipolitik är mer skadlig för vår framtida industri än någon annan regering (höger eller vänster) de senaste decennierna.

Så nej, inte heller det är ett bra argument.

Märkligt hur olika man kan uppfatta saker, stora delar av industrin hyllar regeringens satsningar på ett stabilt och planerbart kraftssystem.
De flesta verkar vilja ha ett förutsägbart pris förutom vänstern.

https://www.dn.se/debatt/sverige-behove ... ch-betala/

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stor ... -karnkraft

[nek0]

Jag saknar relevant argumentation från kärnkraftsnybyggarna.

För varje dag som går blir argumenten tunnare.

Den mest relevanta torde vara Tyskland som avskräckande exempel. Om inte målet är just avindustrialiseringen, vilket såklart sätter nyttan med avsaknad av baskraft i en helt annan dager.

Någonstans ska ju 5,5(och med politisk vilka ökande) miljoner svenskar jobba. Men om företagandet i Sverige (likt Tyskland) minskar, vad är då poängen? Det funkar inte särskilt bra att ha en fabrik och samtidigt ha 15min-pris på något så fundamentalt som el.

Det blir inte ”billigare med billig grön el”. Två veckor med låga priser omkullkastas på ett par dagar.

Denna regerings energipolitik är mer skadlig för vår framtida industri än någon annan regering (höger eller vänster) de senaste decennierna.

Så nej, inte heller det är ett bra argument.

Märkligt hur olika man kan uppfatta saker, stora delar av industrin hyllar regeringens satsningar på ett stabilt och planerbart kraftssystem.
De flesta verkar vilja ha ett förutsägbart pris förutom vänstern.

https://www.dn.se/debatt/sverige-behove ... ch-betala/

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stor ... -karnkraft

LKAB är helägt av svenska staten.
Vem styr staten och LKAB?

[Airlift]

Jag saknar relevant argumentation från kärnkraftsnybyggarna.

För varje dag som går blir argumenten tunnare.

Den mest relevanta torde vara Tyskland som avskräckande exempel. Om inte målet är just avindustrialiseringen, vilket såklart sätter nyttan med avsaknad av baskraft i en helt annan dager.

Någonstans ska ju 5,5(och med politisk vilka ökande) miljoner svenskar jobba. Men om företagandet i Sverige (likt Tyskland) minskar, vad är då poängen? Det funkar inte särskilt bra att ha en fabrik och samtidigt ha 15min-pris på något så fundamentalt som el.

Det blir inte ”billigare med billig grön el”. Två veckor med låga priser omkullkastas på ett par dagar.

Denna regerings energipolitik är mer skadlig för vår framtida industri än någon annan regering (höger eller vänster) de senaste decennierna.

Så nej, inte heller det är ett bra argument.

”Miljöpolitik”, eller vad man nu ska kalla den omfattande påverkansoperationen som formligen ställt Europa på brant, ja det lär det nog skrivas om i framtiden. https://www.nwt.se/2024/01/15/miljorore ... kna-d4329/

[niklas12]

Jag saknar relevant argumentation från kärnkraftsnybyggarna.

För varje dag som går blir argumenten tunnare.

Den mest relevanta torde vara Tyskland som avskräckande exempel. Om inte målet är just avindustrialiseringen, vilket såklart sätter nyttan med avsaknad av baskraft i en helt annan dager.

Någonstans ska ju 5,5(och med politisk vilka ökande) miljoner svenskar jobba. Men om företagandet i Sverige (likt Tyskland) minskar, vad är då poängen? Det funkar inte särskilt bra att ha en fabrik och samtidigt ha 15min-pris på något så fundamentalt som el.

Det blir inte ”billigare med billig grön el”. Två veckor med låga priser omkullkastas på ett par dagar.

Denna regerings energipolitik är mer skadlig för vår framtida industri än någon annan regering (höger eller vänster) de senaste decennierna.

Så nej, inte heller det är ett bra argument.

Märkligt hur olika man kan uppfatta saker, stora delar av industrin hyllar regeringens satsningar på ett stabilt och planerbart kraftssystem.
De flesta verkar vilja ha ett förutsägbart pris förutom vänstern.

https://www.dn.se/debatt/sverige-behove ... ch-betala/

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stor ... -karnkraft

LKAB är helägt av svenska staten.
Vem styr staten och LKAB?

LKAB är Ett företag om du läste igenom länkarna så är det 10-15 av Sveriges största företag som välkomnar ny kärnkraft.

LKAB har för övrigt varit positiva till ny kärnkraft även tidigare men då hade de troligtvis munkavle.

För LKABs processer passar kärnkraft ypperligt och har flera tekniska fördelar då det kan tillgodose både elbehovet samt värmen som behövs.

https://www.tn.se/naringsliv/22569/gruv ... -fordelar/

[pefreli]

Nu tar ledande högerpolitiker i södra Sverige bladet från munnen och begär att regeringen ger klartecken till mer havsbaserad vindkraft.

Självklart följer man partilinjen och kallar också på mer kärnkraft men nu är det ansökningarna om havsvind som fokus måste ligga på.

https://www.dagenssamhalle.se/opinion/d ... vindkraft/

”Fyra stora energiföretag har ansökt hos regeringen om att få investera närmare 400 miljarder kronor i olika havsbaserade vindkraftsprojekt i södra Sverige. Sammanlagt skulle projekten kunna bidra med en planerad effekt på uppemot 15 000 megawatt.

Mer kärnkraft behövs för att få ordning på elsystemet. Men om Region Skånes och de skånska kommunernas mål om 50 procents självförsörjningsgrad under dygnets alla timmar ska bli verklighet till 2030 måste Skånes elproduktion öka från 1 177 megawatt till över 7 800 megawatt. För att klara det behövs vindkraft – det kraftslag som går att bygga snabbast och billigast.

Det är därför hög tid för regeringen att skynda på godkännandena av mer havsbaserad vindkraft.”

[bomauritz]

Summerande liten artikel om Hinkley Point C. Uppe och nosar på 450 miljarder kronor i kostnader nu. Räknat på den förväntade elproduktionen om 26 TWh per år under dess förväntade livstid på 60 år ligger vi nu på ett elproduktionspris på ca 30 öre/kWh, utan att räkna in underhåll- och driftkostnader eller slutförvaringen.

https://www.reuters.com/business/energy ... 024-01-23/

French utility EDF on Tuesday again pushed back the start date on its long-delayed 3.2-gigawatt (GW) Hinkley Point C reactor plant in Britain to at least 2029, with a new estimated cost of between 31 billion and 34 billion pounds ($43 billion) based on 2015 values.

The project in southwest England, Britain's first new nuclear plant in more than two decades, was at the last update expected to start operations in June 2027, with an estimated cost of 25-26 billion pounds, which also was a revision of a previous 2025 start date at a cost then estimated at 18 billion pounds. EDF had initially said it would be powering British homes in 2017.

[Airlift]

Summerande liten artikel om Hinkley Point C. Uppe och nosar på 450 miljarder kronor i kostnader nu. Räknat på den förväntade elproduktionen om 26 TWh per år under dess förväntade livstid på 60 år ligger vi nu på ett elproduktionspris på ca 350 öre/kWh, utan att räkna in underhåll- och driftkostnader eller slutförvaringen.

https://www.reuters.com/business/energy ... 024-01-23/

French utility EDF on Tuesday again pushed back the start date on its long-delayed 3.2-gigawatt (GW) Hinkley Point C reactor plant in Britain to at least 2029, with a new estimated cost of between 31 billion and 34 billion pounds ($43 billion) based on 2015 values.

The project in southwest England, Britain's first new nuclear plant in more than two decades, was at the last update expected to start operations in June 2027, with an estimated cost of 25-26 billion pounds, which also was a revision of a previous 2025 start date at a cost then estimated at 18 billion pounds. EDF had initially said it would be powering British homes in 2017.

Kanske räknar jag fel här men;

1 TWh = 1 000 000 000 kWh eller kort och gott en miljard kilowattimmar.

Om nu en kilowattimme skulle ”kosta” 1kr så skulle 1års produktion bli… 26 miljarder.

Tror du fått till en nolla för lite/mycket i något steg?

Om man tar 35öre per kWh, blir det 9,1miljarder kr /år med en årsproduktion på 26TWh.
Då är HP avbetalat på 49,5år.

Resterande 10,5 år genererar (heh..) 95 miljarder, som kan duga åt underhållet.


Med 3,5kr per kWh, 26miljarder kilowattimmar per år ,så blir det 91 miljarder per år och avbetalt på strax under 5år. Det är lite väl pessimistisk ens för en riskkapitalist…


(1TW är tusen miljarder watt. 1kW är tusen watt. Tusen-tusen tar ut varandra)

Men säg att vi höjer det så vi har 20% avkastning, så blir priset 43öre/kWh.

I Sverige står handelspriset för ca 35% av konsumentpriset. Med 42öre skulle det generera 147öre/kWh efter avgifter, certifikat, överföring, moms, skatt blivit pålagt.

Men! Då har man också ett produktionselpris som är detsamma i 60(!) år. Noll inflation. Kan ni förstå vilken vinst det vore för våra barn?

[bomauritz]

Summerande liten artikel om Hinkley Point C. Uppe och nosar på 450 miljarder kronor i kostnader nu. Räknat på den förväntade elproduktionen om 26 TWh per år under dess förväntade livstid på 60 år ligger vi nu på ett elproduktionspris på ca 350 öre/kWh, utan att räkna in underhåll- och driftkostnader eller slutförvaringen.

https://www.reuters.com/business/energy ... 024-01-23/

French utility EDF on Tuesday again pushed back the start date on its long-delayed 3.2-gigawatt (GW) Hinkley Point C reactor plant in Britain to at least 2029, with a new estimated cost of between 31 billion and 34 billion pounds ($43 billion) based on 2015 values.

The project in southwest England, Britain's first new nuclear plant in more than two decades, was at the last update expected to start operations in June 2027, with an estimated cost of 25-26 billion pounds, which also was a revision of a previous 2025 start date at a cost then estimated at 18 billion pounds. EDF had initially said it would be powering British homes in 2017.

Kanske räknar jag fel här men;

1 TWh = 1 000 000 000 kWh eller kort och gott en miljard kilowattimmar.

Om nu en kilowattimme skulle ”kosta” 1kr så skulle 1års produktion bli… 26 miljarder.

Tror du fått till en nolla för lite/mycket i något steg?

Om man tar 35öre per kWh, blir det 9,1miljarder kr /år med en årsproduktion på 26TWh.
Då är HP avbetalat på 49,5år.

Resterande 10,5 år genererar (heh..) 95 miljarder, som kan duga åt underhållet.


Med 3,5kr per kWh, 26miljarder kilowattimmar per år ,så blir det 91 miljarder per år och avbetalt på strax under 5år. Det är lite väl pessimistisk ens för en riskkapitalist…


(1TW är tusen miljarder watt. 1kW är tusen watt. Tusen-tusen tar ut varandra)

Men säg att vi höjer det så vi har 20% avkastning, så blir priset 43öre/kWh.

I Sverige står handelspriset för ca 35% av konsumentpriset. Med 42öre skulle det generera 147öre/kWh efter avgifter, certifikat, överföring, moms, skatt blivit pålagt.

Men! Då har man också ett produktionselpris som är detsamma i 60(!) år. Noll inflation. Kan ni förstå vilken vinst det vore för våra barn?

Tack för rättningen! Dumt att räkna när man är trött.

Räknade fler gånger, och fick ut samma svar, men vände på resultatet och fick ut kWh/SEK och inte SEK/kWh. Byggkostnader är alltså ca 30 öre/kWh i det här exemplet. Rättat i förra inlägget nu. Uträkning nedan.

Då ställer man sig frågan. Vad kostar driften och underhållet? Hittar lite olika siffror på detta, allt mellan 10-60 öre/kWh. Vissa anger % av byggkostnad. Så då ligger vi mellan 40-90 öre/kWh i produktionskostnad, utan att räkna med kostnader för räntor eller slutförvar. Men vill gärna se driftkostnader som är trovärdiga och ej partiska, åt nåt håll. Ska leta vidare.


Så här lyder min (rättade) uträkning (något avrundad):

Uppskattad slutkostnad för tillfället:
450 miljarder SEK
450 000 000 000 SEK

Förväntad livstid:
60 år

Förväntad produktion:
26 TWh/år
26 000 000 000 kWh/år
60 år x 26 TWh = 1 560 TWh
60 år x 26 000 000 000 kWh = 1 560 000 000 000 kWh

Förväntat kostad per kWh:
450 000 000 000 SEK / 1 560 000 000 000 kWh = 0,288 öre/kWh

ca 30 öre/kWh i byggkostnad alltså

[niklas12]

Summerande liten artikel om Hinkley Point C. Uppe och nosar på 450 miljarder kronor i kostnader nu. Räknat på den förväntade elproduktionen om 26 TWh per år under dess förväntade livstid på 60 år ligger vi nu på ett elproduktionspris på ca 350 öre/kWh, utan att räkna in underhåll- och driftkostnader eller slutförvaringen.

https://www.reuters.com/business/energy ... 024-01-23/

French utility EDF on Tuesday again pushed back the start date on its long-delayed 3.2-gigawatt (GW) Hinkley Point C reactor plant in Britain to at least 2029, with a new estimated cost of between 31 billion and 34 billion pounds ($43 billion) based on 2015 values.

The project in southwest England, Britain's first new nuclear plant in more than two decades, was at the last update expected to start operations in June 2027, with an estimated cost of 25-26 billion pounds, which also was a revision of a previous 2025 start date at a cost then estimated at 18 billion pounds. EDF had initially said it would be powering British homes in 2017.

Kanske räknar jag fel här men;

1 TWh = 1 000 000 000 kWh eller kort och gott en miljard kilowattimmar.

Om nu en kilowattimme skulle ”kosta” 1kr så skulle 1års produktion bli… 26 miljarder.

Tror du fått till en nolla för lite/mycket i något steg?

Om man tar 35öre per kWh, blir det 9,1miljarder kr /år med en årsproduktion på 26TWh.
Då är HP avbetalat på 49,5år.

Resterande 10,5 år genererar (heh..) 95 miljarder, som kan duga åt underhållet.


Med 3,5kr per kWh, 26miljarder kilowattimmar per år ,så blir det 91 miljarder per år och avbetalt på strax under 5år. Det är lite väl pessimistisk ens för en riskkapitalist…


(1TW är tusen miljarder watt. 1kW är tusen watt. Tusen-tusen tar ut varandra)

Men säg att vi höjer det så vi har 20% avkastning, så blir priset 43öre/kWh.

I Sverige står handelspriset för ca 35% av konsumentpriset. Med 42öre skulle det generera 147öre/kWh efter avgifter, certifikat, överföring, moms, skatt blivit pålagt.

Men! Då har man också ett produktionselpris som är detsamma i 60(!) år. Noll inflation. Kan ni förstå vilken vinst det vore för våra barn?

Tack för rättningen! Dumt att räkna när man är trött.

Räknade fler gånger, och fick ut samma svar, men vände på resultatet och fick ut kWh/SEK och inte SEK/kWh. Byggkostnader är alltså ca 30 öre/kWh i det här exemplet. Rättat i förra inlägget nu. Uträkning nedan.

Då ställer man sig frågan. Vad kostar driften och underhållet? Hittar lite olika siffror på detta, allt mellan 10-60 öre/kWh. Vissa anger % av byggkostnad. Så då ligger vi mellan 40-90 öre/kWh i produktionskostnad, utan att räkna med kostnader för räntor eller slutförvar. Men vill gärna se driftkostnader som är trovärdiga och ej partiska, åt nåt håll. Ska leta vidare.


Så här lyder min (rättade) uträkning (något avrundad):

Uppskattad slutkostnad för tillfället:
450 miljarder SEK
450 000 000 000 SEK

Förväntad livstid:
60 år

Förväntad produktion:
26 TWh/år
26 000 000 000 kWh/år
60 år x 26 TWh = 1 560 TWh
60 år x 26 000 000 000 kWh = 1 560 000 000 000 kWh

Förväntat kostad per kWh:
450 000 000 000 SEK / 1 560 000 000 000 kWh = 0,288 öre/kWh

ca 30 öre/kWh i byggkostnad alltså

Så ett av världens mest misslyckade och budgetöverskridande kärnkraftsprojekt ger alltså en kostnad på under 30öre/kwh ?

Rätt fantastiskt tänk då vad ett lyckat kärnkraftsprojekt skulle kunna ge.
Och 60år är nog i underkant de flesta av de reaktorer som är i drift idag kommer vara i drift i minst 80år.

Och oavsett kostnaderna så är det kostnaden för hela energisystemet som är intressant , eftersom det är vad konsumenterna ska betala. De totala systemkostnaderna år 2045 blir cirka 40 % högre utan kärnkraft för svensk del.

[bomauritz]

En byggkostnad för kärnkraftverket på 30 öre/kWh.

Sen en drift- och underhållskostnad på säg 30 öre/kWh (räknat på ett lågt medel av siffrorna som man kan hitta).

En produktionskostnad på ca 60 öre/kWh alltså.

I Sverige där själva elen är ca 35% av kostnaden det ge oss ett elpris hos slutkund aldrig lägre än på 170 öre/kWh från reaktorn ut på marknaden.

Detta förutser då att byggkostnaderna stanna på 450 miljarder SEK och att drift- och underhållskostnader ej överstiger 30 öre/kWh. Samt att reaktorn har tillgänglighet enligt prognos och levererar 26 TWh/år samt håller enligt beräkningar. Det spelar ju ingen större roll för marknaden idag om den kanske håller 70, 80 eller 100 år. De måste räkna med vad tillverkarna säger.

[Airlift]

En byggkostnad för kärnkraftverket på 30 öre/kWh.

Sen en drift- och underhållskostnad på säg 30 öre/kWh (räknat på ett lågt medel av siffrorna som man kan hitta).

En produktionskostnad på ca 60 öre/kWh alltså.

I Sverige där själva elen är ca 35% av kostnaden det ge oss ett elpris hos slutkund aldrig lägre än på 170 öre/kWh från reaktorn ut på marknaden.

Detta förutser då att byggkostnaderna stanna på 450 miljarder SEK och att drift- och underhållskostnader ej överstiger 30 öre/kWh. Samt att reaktorn har tillgänglighet enligt prognos och levererar 26 TWh/år samt håller enligt beräkningar. Det spelar ju ingen större roll för marknaden idag om den kanske håller 70, 80 eller 100 år. De måste räkna med vad tillverkarna säger.

Sen räknar du upp vad som är ”normal tröskel” för prisindex årligen. Dividerar sedan totalen med antalet år och får fram vad det blir. Ponerar msn 2,5% indexökning årligen i snitt så kan 4kr år 60 vara som 1kr idag…

[RagWal]

En byggkostnad för kärnkraftverket på 30 öre/kWh.

Sen en drift- och underhållskostnad på säg 30 öre/kWh (räknat på ett lågt medel av siffrorna som man kan hitta).

En produktionskostnad på ca 60 öre/kWh alltså.

I Sverige där själva elen är ca 35% av kostnaden det ge oss ett elpris hos slutkund aldrig lägre än på 170 öre/kWh från reaktorn ut på marknaden.

Detta förutser då att byggkostnaderna stanna på 450 miljarder SEK och att drift- och underhållskostnader ej överstiger 30 öre/kWh. Samt att reaktorn har tillgänglighet enligt prognos och levererar 26 TWh/år samt håller enligt beräkningar. Det spelar ju ingen större roll för marknaden idag om den kanske håller 70, 80 eller 100 år. De måste räkna med vad tillverkarna säger.

Sen räknar du upp vad som är ”normal tröskel” för prisindex årligen. Dividerar sedan totalen med antalet år och får fram vad det blir. Ponerar msn 2,5% indexökning årligen i snitt så kan 4kr år 60 vara som 1kr idag…

Fast även stora investerare får betala ränta på pengar. Ett lån på 15 (byggtid) +60 (drift) så blir det en faslig massa pengar. Linjärt stigande och fallande nominellt lånebelopp över projektet ger enligt min enkla kalkyl att vid snittränta på 3% blir det ungefär lika mycket i ränta som total nominell kostnad.
Jag vet inte vilken ränta man betalar på byggnaden av ett KKV, men snacka inte bort den från kalkylen.

[niklas12]

En byggkostnad för kärnkraftverket på 30 öre/kWh.

Sen en drift- och underhållskostnad på säg 30 öre/kWh (räknat på ett lågt medel av siffrorna som man kan hitta).

En produktionskostnad på ca 60 öre/kWh alltså.

I Sverige där själva elen är ca 35% av kostnaden det ge oss ett elpris hos slutkund aldrig lägre än på 170 öre/kWh från reaktorn ut på marknaden.

Detta förutser då att byggkostnaderna stanna på 450 miljarder SEK och att drift- och underhållskostnader ej överstiger 30 öre/kWh. Samt att reaktorn har tillgänglighet enligt prognos och levererar 26 TWh/år samt håller enligt beräkningar. Det spelar ju ingen större roll för marknaden idag om den kanske håller 70, 80 eller 100 år. De måste räkna med vad tillverkarna säger.

Våra svenska reaktorer kan drivas till 80år i drift.
En fantastisk vinst för svenska folket med tanke på att den ursprungliga livslängden sattes till 25år
Så 55år med ren förtjänst

https://www.nyteknik.se/energi/vattenfa ... 60/1324163

Många nybyggda vindkraftsparker är olönsamma redan idag och detta kommer bara eskalera med mer vindkraft då det kostar pengar att bli av med elen när det blåser.

https://www.dagensnaringsliv.se/2022011 ... ar-olonsam

[Airlift]

En byggkostnad för kärnkraftverket på 30 öre/kWh.

Sen en drift- och underhållskostnad på säg 30 öre/kWh (räknat på ett lågt medel av siffrorna som man kan hitta).

En produktionskostnad på ca 60 öre/kWh alltså.

I Sverige där själva elen är ca 35% av kostnaden det ge oss ett elpris hos slutkund aldrig lägre än på 170 öre/kWh från reaktorn ut på marknaden.

Detta förutser då att byggkostnaderna stanna på 450 miljarder SEK och att drift- och underhållskostnader ej överstiger 30 öre/kWh. Samt att reaktorn har tillgänglighet enligt prognos och levererar 26 TWh/år samt håller enligt beräkningar. Det spelar ju ingen större roll för marknaden idag om den kanske håller 70, 80 eller 100 år. De måste räkna med vad tillverkarna säger.

Sen räknar du upp vad som är ”normal tröskel” för prisindex årligen. Dividerar sedan totalen med antalet år och får fram vad det blir. Ponerar msn 2,5% indexökning årligen i snitt så kan 4kr år 60 vara som 1kr idag…

Fast även stora investerare får betala ränta på pengar. Ett lån på 15 (byggtid) +60 (drift) så blir det en faslig massa pengar. Linjärt stigande och fallande nominellt lånebelopp över projektet ger enligt min enkla kalkyl att vid snittränta på 3% blir det ungefär lika mycket i ränta som total nominell kostnad.
Jag vet inte vilken ränta man betalar på byggnaden av ett KKV, men snacka inte bort den från kalkylen.

Skillnaden är dock att den räntan är fallande medan inflationstakten är ränta på ränta. Därav också syftet med statlig lånegaranti, som bidrar till lägre ränta. Det är en samhällsviktig tjänst att ha effekt i alla lägen, till skillnad från väderberoende. Så bara bygg.

[+Alex+]

En intressant artikel
https://www.cnn.com/2024/02/01/climate/ ... index.html

” The International Energy Agency, which outlined what many experts say is the world’s most realistic plan to decarbonize, sees a need to more than double nuclear energy by 2050.”

”Nuclear power, generally, doesn’t emit planet-warming carbon pollution when used and generates more energy per square meter of land use than any fossil fuel or renewable, according to an analysis by Our World in Data.”

Den nämner såklart kostnader och att det jobbas med o lösa detta. Men poängen är ändå glasklar. Kärnkraften är framtiden.

[niklas12]

Energiföretagen går nu ut med kritik mot MP politikerns och BTHs rapport som presenterades här i tråden tidigare då den är inkonsekvent och har flera metodfel.

https://www.energiforetagen.se/pressrum ... -yvN4uNB1c