En intressant studie hur satsningar på ny kärnkraft påverkar ekonomin och sysselsättningen i EU.
Kärnkraft är en av få Co2 fria energikällor där majoriteten av värdekedjan ligger i EU.
En expansion till 200 GWe skulle generera 383 miljarder Euro årligen och skapa arbetstillfällen åt 1,6 miljoner människor inom EU
Exakt, ett socialistiskt arbetsmarknadsprojekt där någon annan betalar alla notor.
Frankrike kan man studera, ett ineffektivt och byråkratiskt system.
Man kan lika gärna lägga alla triljoner på andra mer värdeskapande system.
Ja visst finns det alternativa lösningar men att bygga enorma vindkraftsparker och låta Kina driva dessa känns inte som någon bra lösning.
Man blir lite nyfiken på vad Markbygdens rekonstruktion kostade oss skattebetalare egentligen.
Verkar vara känsligt att låta oss få reda på det vilket tyder på att man gett bort stora summor då man beslutade att sekretessbelägga hela utredningen.
Vad har kinesernas dåliga affärssinne med socialisering av elsystemet och arbetsmarknadspolitik att göra?
Efter alla dessa år, är det fortfarande svårt att hänga med om hur elmarknaden fungerar?
"Parken har haft ett mångårigt avtal om elleveranser till Norsk Hydro, men slutade under 2023 att sälja elen enligt det fasta pris som avtalats. Detta gjordes som en del i rekonstruktionsbeslutet, vilket ledde till Norsk Hydro att kräva skadestånd givet att kontraktet sades upp i förtid"
MY RWD 2023
Seat Mii Electric 2021
Såld; M3 LR 2022
En intressant studie hur satsningar på ny kärnkraft påverkar ekonomin och sysselsättningen i EU.
Kärnkraft är en av få Co2 fria energikällor där majoriteten av värdekedjan ligger i EU.
En expansion till 200 GWe skulle generera 383 miljarder Euro årligen och skapa arbetstillfällen åt 1,6 miljoner människor inom EU
Exakt, ett socialistiskt arbetsmarknadsprojekt där någon annan betalar alla notor.
Frankrike kan man studera, ett ineffektivt och byråkratiskt system.
Man kan lika gärna lägga alla triljoner på andra mer värdeskapande system.
Ja visst finns det alternativa lösningar men att bygga enorma vindkraftsparker och låta Kina driva dessa känns inte som någon bra lösning.
Man blir lite nyfiken på vad Markbygdens rekonstruktion kostade oss skattebetalare egentligen.
Verkar vara känsligt att låta oss få reda på det vilket tyder på att man gett bort stora summor då man beslutade att sekretessbelägga hela utredningen.
Vad har kinesernas dåliga affärssinne med socialisering av elsystemet och arbetsmarknadspolitik att göra?
Efter alla dessa år, är det fortfarande svårt att hänga med om hur elmarknaden fungerar?
"Parken har haft ett mångårigt avtal om elleveranser till Norsk Hydro, men slutade under 2023 att sälja elen enligt det fasta pris som avtalats. Detta gjordes som en del i rekonstruktionsbeslutet, vilket ledde till Norsk Hydro att kräva skadestånd givet att kontraktet sades upp i förtid"
Om kineserna förlorar pengar bryr jag mig inte om men som sagt tidigare, varför är de sekretess på rekonstruktion, de gör ju inte n misstänksam.
Jag kulle gissa på stora skulder till skatteverket, dvs vi skattebetalare får betala utan att vi ens få veta vad..
Och att bygga kärnkraft är inte socialisering, om du anser de så är varenda solcells anläggning och vindkraftverk de också, finns nog knappt en anläggning som inte tagit emot bidrag för att byggas..
En intressant studie hur satsningar på ny kärnkraft påverkar ekonomin och sysselsättningen i EU.
Kärnkraft är en av få Co2 fria energikällor där majoriteten av värdekedjan ligger i EU.
En expansion till 200 GWe skulle generera 383 miljarder Euro årligen och skapa arbetstillfällen åt 1,6 miljoner människor inom EU
Exakt, ett socialistiskt arbetsmarknadsprojekt där någon annan betalar alla notor.
Frankrike kan man studera, ett ineffektivt och byråkratiskt system.
Man kan lika gärna lägga alla triljoner på andra mer värdeskapande system.
Ja visst finns det alternativa lösningar men att bygga enorma vindkraftsparker och låta Kina driva dessa känns inte som någon bra lösning.
Man blir lite nyfiken på vad Markbygdens rekonstruktion kostade oss skattebetalare egentligen.
Verkar vara känsligt att låta oss få reda på det vilket tyder på att man gett bort stora summor då man beslutade att sekretessbelägga hela utredningen.
Vad har kinesernas dåliga affärssinne med socialisering av elsystemet och arbetsmarknadspolitik att göra?
Efter alla dessa år, är det fortfarande svårt att hänga med om hur elmarknaden fungerar?
"Parken har haft ett mångårigt avtal om elleveranser till Norsk Hydro, men slutade under 2023 att sälja elen enligt det fasta pris som avtalats. Detta gjordes som en del i rekonstruktionsbeslutet, vilket ledde till Norsk Hydro att kräva skadestånd givet att kontraktet sades upp i förtid"
Alternativet till kärnkraft har varit att storsatsa på vindkraft för elproduktion och låta elkonsumenterna stå för kostnaderna för lagring och stödtjänster via elnätsavgifterna.
Markbygden är ett lysande exempel på vart denna satsning leder, och precis som Chaffis75 också konstaterar så finns det troligtvis goda anledningar varför man valt att mörklägga överenskommelsen med fordringsägarna.
En av de största fordringarna kom från skatteverket
Tittar man på kartläggningen över vindkraftsparkerna så går huvuddelen med stora förluster, än så länge har ingen kunnat visa upp några riktigt lönsamma exempel
"Hydrogen the most dumb thing I could possibly imagine for energy storage." Elon Musk
En intressant studie hur satsningar på ny kärnkraft påverkar ekonomin och sysselsättningen i EU.
Kärnkraft är en av få Co2 fria energikällor där majoriteten av värdekedjan ligger i EU.
En expansion till 200 GWe skulle generera 383 miljarder Euro årligen och skapa arbetstillfällen åt 1,6 miljoner människor inom EU
Exakt, ett socialistiskt arbetsmarknadsprojekt där någon annan betalar alla notor.
Frankrike kan man studera, ett ineffektivt och byråkratiskt system.
Man kan lika gärna lägga alla triljoner på andra mer värdeskapande system.
Ja visst finns det alternativa lösningar men att bygga enorma vindkraftsparker och låta Kina driva dessa känns inte som någon bra lösning.
Man blir lite nyfiken på vad Markbygdens rekonstruktion kostade oss skattebetalare egentligen.
Verkar vara känsligt att låta oss få reda på det vilket tyder på att man gett bort stora summor då man beslutade att sekretessbelägga hela utredningen.
Vad har kinesernas dåliga affärssinne med socialisering av elsystemet och arbetsmarknadspolitik att göra?
Efter alla dessa år, är det fortfarande svårt att hänga med om hur elmarknaden fungerar?
"Parken har haft ett mångårigt avtal om elleveranser till Norsk Hydro, men slutade under 2023 att sälja elen enligt det fasta pris som avtalats. Detta gjordes som en del i rekonstruktionsbeslutet, vilket ledde till Norsk Hydro att kräva skadestånd givet att kontraktet sades upp i förtid"
Alternativet till kärnkraft har varit att storsatsa på vindkraft för elproduktion och låta elkonsumenterna stå för kostnaderna för lagring och stödtjänster via elnätsavgifterna.
Markbygden är ett lysande exempel på vart denna satsning leder, och precis som Chaffis75 också konstaterar så finns det troligtvis goda anledningar varför man valt att mörklägga överenskommelsen med fordringsägarna.
En av de största fordringarna kom från skatteverket
Tittar man på kartläggningen över vindkraftsparkerna så går huvuddelen med stora förluster, än så länge har ingen kunnat visa upp några riktigt lönsamma exempel
Bra att ni är försvarare av offentlighetsprincipen!!
Och hoppas att ni inte stödjer Tidöpartiets mörkläggning av kostnaderna för ny kärnkraft.
Vad är det Regeringen vill dölja genom att ändra i Offentlighets- och sekretesslagen.
1. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslag (2009:400) att 30 kap. 23 § ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
30 kap.
23 §
Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksam- het med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller även i en statlig myndighets verksamhet som består i prövning av förhandsbesked enligt 5 d § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026"
MY RWD 2023
Seat Mii Electric 2021
Såld; M3 LR 2022
Exakt, ett socialistiskt arbetsmarknadsprojekt där någon annan betalar alla notor.
Frankrike kan man studera, ett ineffektivt och byråkratiskt system.
Man kan lika gärna lägga alla triljoner på andra mer värdeskapande system.
Ja visst finns det alternativa lösningar men att bygga enorma vindkraftsparker och låta Kina driva dessa känns inte som någon bra lösning.
Man blir lite nyfiken på vad Markbygdens rekonstruktion kostade oss skattebetalare egentligen.
Verkar vara känsligt att låta oss få reda på det vilket tyder på att man gett bort stora summor då man beslutade att sekretessbelägga hela utredningen.
Vad har kinesernas dåliga affärssinne med socialisering av elsystemet och arbetsmarknadspolitik att göra?
Efter alla dessa år, är det fortfarande svårt att hänga med om hur elmarknaden fungerar?
"Parken har haft ett mångårigt avtal om elleveranser till Norsk Hydro, men slutade under 2023 att sälja elen enligt det fasta pris som avtalats. Detta gjordes som en del i rekonstruktionsbeslutet, vilket ledde till Norsk Hydro att kräva skadestånd givet att kontraktet sades upp i förtid"
Alternativet till kärnkraft har varit att storsatsa på vindkraft för elproduktion och låta elkonsumenterna stå för kostnaderna för lagring och stödtjänster via elnätsavgifterna.
Markbygden är ett lysande exempel på vart denna satsning leder, och precis som Chaffis75 också konstaterar så finns det troligtvis goda anledningar varför man valt att mörklägga överenskommelsen med fordringsägarna.
En av de största fordringarna kom från skatteverket
Tittar man på kartläggningen över vindkraftsparkerna så går huvuddelen med stora förluster, än så länge har ingen kunnat visa upp några riktigt lönsamma exempel
Bra att ni är försvarare av offentlighetsprincipen!!
Och hoppas att ni inte stödjer Tidöpartiets mörkläggning av kostnaderna för ny kärnkraft.
Vad är det Regeringen vill dölja genom att ändra i Offentlighets- och sekretesslagen.
1. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslag (2009:400) att 30 kap. 23 § ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
30 kap.
23 §
Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksam- het med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller även i en statlig myndighets verksamhet som består i prövning av förhandsbesked enligt 5 d § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026"
Väntar fortfarande med spänning gällande årsredovisningar för vindkraftsparker som har visat vinst.. Såvida de inte är skyddade av sekretess.
Ja visst finns det alternativa lösningar men att bygga enorma vindkraftsparker och låta Kina driva dessa känns inte som någon bra lösning.
Man blir lite nyfiken på vad Markbygdens rekonstruktion kostade oss skattebetalare egentligen.
Verkar vara känsligt att låta oss få reda på det vilket tyder på att man gett bort stora summor då man beslutade att sekretessbelägga hela utredningen.
Vad har kinesernas dåliga affärssinne med socialisering av elsystemet och arbetsmarknadspolitik att göra?
Efter alla dessa år, är det fortfarande svårt att hänga med om hur elmarknaden fungerar?
"Parken har haft ett mångårigt avtal om elleveranser till Norsk Hydro, men slutade under 2023 att sälja elen enligt det fasta pris som avtalats. Detta gjordes som en del i rekonstruktionsbeslutet, vilket ledde till Norsk Hydro att kräva skadestånd givet att kontraktet sades upp i förtid"
Alternativet till kärnkraft har varit att storsatsa på vindkraft för elproduktion och låta elkonsumenterna stå för kostnaderna för lagring och stödtjänster via elnätsavgifterna.
Markbygden är ett lysande exempel på vart denna satsning leder, och precis som Chaffis75 också konstaterar så finns det troligtvis goda anledningar varför man valt att mörklägga överenskommelsen med fordringsägarna.
En av de största fordringarna kom från skatteverket
Tittar man på kartläggningen över vindkraftsparkerna så går huvuddelen med stora förluster, än så länge har ingen kunnat visa upp några riktigt lönsamma exempel
Bra att ni är försvarare av offentlighetsprincipen!!
Och hoppas att ni inte stödjer Tidöpartiets mörkläggning av kostnaderna för ny kärnkraft.
Vad är det Regeringen vill dölja genom att ändra i Offentlighets- och sekretesslagen.
1. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslag (2009:400) att 30 kap. 23 § ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
30 kap.
23 §
Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksam- het med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller även i en statlig myndighets verksamhet som består i prövning av förhandsbesked enligt 5 d § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026"
Väntar fortfarande med spänning gällande årsredovisningar för vindkraftsparker som har visat vinst.. Såvida de inte är skyddade av sekretess.
Det är inga hemligheter att elpriset är så lågt att det är svårt med lönsamheten för elproduktionen.
Som om denna olönsamhet ska vara en lösning och motiv för att bygga dyr och olönsam kärnkraft är ologiskt.
Men kärleken till en specifik produktionsmetod gör visst vissa blinda för matematik och risker.
MY RWD 2023
Seat Mii Electric 2021
Såld; M3 LR 2022
Vad har kinesernas dåliga affärssinne med socialisering av elsystemet och arbetsmarknadspolitik att göra?
Efter alla dessa år, är det fortfarande svårt att hänga med om hur elmarknaden fungerar?
"Parken har haft ett mångårigt avtal om elleveranser till Norsk Hydro, men slutade under 2023 att sälja elen enligt det fasta pris som avtalats. Detta gjordes som en del i rekonstruktionsbeslutet, vilket ledde till Norsk Hydro att kräva skadestånd givet att kontraktet sades upp i förtid"
Alternativet till kärnkraft har varit att storsatsa på vindkraft för elproduktion och låta elkonsumenterna stå för kostnaderna för lagring och stödtjänster via elnätsavgifterna.
Markbygden är ett lysande exempel på vart denna satsning leder, och precis som Chaffis75 också konstaterar så finns det troligtvis goda anledningar varför man valt att mörklägga överenskommelsen med fordringsägarna.
En av de största fordringarna kom från skatteverket
Tittar man på kartläggningen över vindkraftsparkerna så går huvuddelen med stora förluster, än så länge har ingen kunnat visa upp några riktigt lönsamma exempel
Bra att ni är försvarare av offentlighetsprincipen!!
Och hoppas att ni inte stödjer Tidöpartiets mörkläggning av kostnaderna för ny kärnkraft.
Vad är det Regeringen vill dölja genom att ändra i Offentlighets- och sekretesslagen.
1. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslag (2009:400) att 30 kap. 23 § ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
30 kap.
23 §
Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksam- het med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller även i en statlig myndighets verksamhet som består i prövning av förhandsbesked enligt 5 d § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026"
Väntar fortfarande med spänning gällande årsredovisningar för vindkraftsparker som har visat vinst.. Såvida de inte är skyddade av sekretess.
Det är inga hemligheter att elpriset är så lågt att det är svårt med lönsamheten för elproduktionen.
Som om denna olönsamhet ska vara en lösning och motiv för att bygga dyr och olönsam kärnkraft är ologiskt.
Men kärleken till en specifik produktionsmetod gör visst vissa blinda för matematik och risker.
Men du får blott halva produkten med vindkraft. Så varför inte jämföra med totalkostnad mot totalkostnad?
Se? Ingen av volatilförespråkarna vill eller vet vad priset är, men är superduper-instatta i vad kärnkraft verkligen kostar. Åh ironin…
Vad har kinesernas dåliga affärssinne med socialisering av elsystemet och arbetsmarknadspolitik att göra?
Efter alla dessa år, är det fortfarande svårt att hänga med om hur elmarknaden fungerar?
"Parken har haft ett mångårigt avtal om elleveranser till Norsk Hydro, men slutade under 2023 att sälja elen enligt det fasta pris som avtalats. Detta gjordes som en del i rekonstruktionsbeslutet, vilket ledde till Norsk Hydro att kräva skadestånd givet att kontraktet sades upp i förtid"
Alternativet till kärnkraft har varit att storsatsa på vindkraft för elproduktion och låta elkonsumenterna stå för kostnaderna för lagring och stödtjänster via elnätsavgifterna.
Markbygden är ett lysande exempel på vart denna satsning leder, och precis som Chaffis75 också konstaterar så finns det troligtvis goda anledningar varför man valt att mörklägga överenskommelsen med fordringsägarna.
En av de största fordringarna kom från skatteverket
Tittar man på kartläggningen över vindkraftsparkerna så går huvuddelen med stora förluster, än så länge har ingen kunnat visa upp några riktigt lönsamma exempel
Bra att ni är försvarare av offentlighetsprincipen!!
Och hoppas att ni inte stödjer Tidöpartiets mörkläggning av kostnaderna för ny kärnkraft.
Vad är det Regeringen vill dölja genom att ändra i Offentlighets- och sekretesslagen.
1. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslag (2009:400) att 30 kap. 23 § ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
30 kap.
23 §
Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksam- het med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller även i en statlig myndighets verksamhet som består i prövning av förhandsbesked enligt 5 d § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026"
Väntar fortfarande med spänning gällande årsredovisningar för vindkraftsparker som har visat vinst.. Såvida de inte är skyddade av sekretess.
Det är inga hemligheter att elpriset är så lågt att det är svårt med lönsamheten för elproduktionen.
Som om denna olönsamhet ska vara en lösning och motiv för att bygga dyr och olönsam kärnkraft är ologiskt.
Men kärleken till en specifik produktionsmetod gör visst vissa blinda för matematik och risker.
Så det du tidigare skrev om att ”dina” vindkraftsparker var så lönsamma stämde alltså inte.
Befintlig elproduktion från kärnkraft ligger på en hälsosam nivå gällande vinster.
Vinsten med ny kärnkraft är mer än bara produktionen av elen det är helheten med stödtjänster ökad överföringskapacitet, stabilitet etc.
Alternativet till kärnkraft har varit att storsatsa på vindkraft för elproduktion och låta elkonsumenterna stå för kostnaderna för lagring och stödtjänster via elnätsavgifterna.
Markbygden är ett lysande exempel på vart denna satsning leder, och precis som Chaffis75 också konstaterar så finns det troligtvis goda anledningar varför man valt att mörklägga överenskommelsen med fordringsägarna.
En av de största fordringarna kom från skatteverket
Tittar man på kartläggningen över vindkraftsparkerna så går huvuddelen med stora förluster, än så länge har ingen kunnat visa upp några riktigt lönsamma exempel
Bra att ni är försvarare av offentlighetsprincipen!!
Och hoppas att ni inte stödjer Tidöpartiets mörkläggning av kostnaderna för ny kärnkraft.
Vad är det Regeringen vill dölja genom att ändra i Offentlighets- och sekretesslagen.
1. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslag (2009:400) att 30 kap. 23 § ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
30 kap.
23 §
Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksam- het med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller även i en statlig myndighets verksamhet som består i prövning av förhandsbesked enligt 5 d § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026"
Väntar fortfarande med spänning gällande årsredovisningar för vindkraftsparker som har visat vinst.. Såvida de inte är skyddade av sekretess.
Det är inga hemligheter att elpriset är så lågt att det är svårt med lönsamheten för elproduktionen.
Som om denna olönsamhet ska vara en lösning och motiv för att bygga dyr och olönsam kärnkraft är ologiskt.
Men kärleken till en specifik produktionsmetod gör visst vissa blinda för matematik och risker.
Så det du tidigare skrev om att ”dina” vindkraftsparker var så lönsamma stämde alltså inte.
Befintlig elproduktion från kärnkraft ligger på en hälsosam nivå gällande vinster.
Vinsten med ny kärnkraft är mer än bara produktionen av elen det är helheten med stödtjänster ökad överföringskapacitet, stabilitet etc.
Alternativet till kärnkraft har varit att storsatsa på vindkraft för elproduktion och låta elkonsumenterna stå för kostnaderna för lagring och stödtjänster via elnätsavgifterna.
Markbygden är ett lysande exempel på vart denna satsning leder, och precis som Chaffis75 också konstaterar så finns det troligtvis goda anledningar varför man valt att mörklägga överenskommelsen med fordringsägarna.
En av de största fordringarna kom från skatteverket
Tittar man på kartläggningen över vindkraftsparkerna så går huvuddelen med stora förluster, än så länge har ingen kunnat visa upp några riktigt lönsamma exempel
Bra att ni är försvarare av offentlighetsprincipen!!
Och hoppas att ni inte stödjer Tidöpartiets mörkläggning av kostnaderna för ny kärnkraft.
Vad är det Regeringen vill dölja genom att ändra i Offentlighets- och sekretesslagen.
1. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslag (2009:400) att 30 kap. 23 § ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
30 kap.
23 §
Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksam- het med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller även i en statlig myndighets verksamhet som består i prövning av förhandsbesked enligt 5 d § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026"
Väntar fortfarande med spänning gällande årsredovisningar för vindkraftsparker som har visat vinst.. Såvida de inte är skyddade av sekretess.
Det är inga hemligheter att elpriset är så lågt att det är svårt med lönsamheten för elproduktionen.
Som om denna olönsamhet ska vara en lösning och motiv för att bygga dyr och olönsam kärnkraft är ologiskt.
Men kärleken till en specifik produktionsmetod gör visst vissa blinda för matematik och risker.
Så det du tidigare skrev om att ”dina” vindkraftsparker var så lönsamma stämde alltså inte.
Befintlig elproduktion från kärnkraft ligger på en hälsosam nivå gällande vinster.
Vinsten med ny kärnkraft är mer än bara produktionen av elen det är helheten med stödtjänster ökad överföringskapacitet, stabilitet etc.
Du får hänga med lite, det händer saker och ting, det som var rådande igår är inte det idag.
Mina anläggningar var lönsamma när elpriset var högre på en stabil nivå och när vi hade mycket/många fastprisavtal.
Och långsiktiga elprisprognoserna låg på ett elpris kring 70 öre/kWh.
Men det som alla har märkt så har vi elöverskott i många och långa perioder = historiskt låga elpriser.
Och fortfarande överskattar du kostnaderna för förnybart.
Du överskattar nyttan med ny kärnkraft på Ringhals.
Och så underskattar du kostnader och riskerna för ny kärnkraft.
MY RWD 2023
Seat Mii Electric 2021
Såld; M3 LR 2022
Alternativet till kärnkraft har varit att storsatsa på vindkraft för elproduktion och låta elkonsumenterna stå för kostnaderna för lagring och stödtjänster via elnätsavgifterna.
Markbygden är ett lysande exempel på vart denna satsning leder, och precis som Chaffis75 också konstaterar så finns det troligtvis goda anledningar varför man valt att mörklägga överenskommelsen med fordringsägarna.
En av de största fordringarna kom från skatteverket
Tittar man på kartläggningen över vindkraftsparkerna så går huvuddelen med stora förluster, än så länge har ingen kunnat visa upp några riktigt lönsamma exempel
Bra att ni är försvarare av offentlighetsprincipen!!
Och hoppas att ni inte stödjer Tidöpartiets mörkläggning av kostnaderna för ny kärnkraft.
Vad är det Regeringen vill dölja genom att ändra i Offentlighets- och sekretesslagen.
1. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslag (2009:400) att 30 kap. 23 § ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
30 kap.
23 §
Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksam- het med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller även i en statlig myndighets verksamhet som består i prövning av förhandsbesked enligt 5 d § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026"
Väntar fortfarande med spänning gällande årsredovisningar för vindkraftsparker som har visat vinst.. Såvida de inte är skyddade av sekretess.
Det är inga hemligheter att elpriset är så lågt att det är svårt med lönsamheten för elproduktionen.
Som om denna olönsamhet ska vara en lösning och motiv för att bygga dyr och olönsam kärnkraft är ologiskt.
Men kärleken till en specifik produktionsmetod gör visst vissa blinda för matematik och risker.
Men du får blott halva produkten med vindkraft. Så varför inte jämföra med totalkostnad mot totalkostnad?
Se? Ingen av volatilförespråkarna vill eller vet vad priset är, men är superduper-instatta i vad kärnkraft verkligen kostar. Åh ironin…
Väntar med spänning på dina egna uträkningar.
Många fina ord men saknar fortfarande siffror från dig.
MY RWD 2023
Seat Mii Electric 2021
Såld; M3 LR 2022
Bra att ni är försvarare av offentlighetsprincipen!!
Och hoppas att ni inte stödjer Tidöpartiets mörkläggning av kostnaderna för ny kärnkraft.
Vad är det Regeringen vill dölja genom att ändra i Offentlighets- och sekretesslagen.
1. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslag (2009:400) att 30 kap. 23 § ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
30 kap.
23 §
Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksam- het med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, upp- finningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller även i en statlig myndighets verksamhet som består i prövning av förhandsbesked enligt 5 d § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026"
Väntar fortfarande med spänning gällande årsredovisningar för vindkraftsparker som har visat vinst.. Såvida de inte är skyddade av sekretess.
Det är inga hemligheter att elpriset är så lågt att det är svårt med lönsamheten för elproduktionen.
Som om denna olönsamhet ska vara en lösning och motiv för att bygga dyr och olönsam kärnkraft är ologiskt.
Men kärleken till en specifik produktionsmetod gör visst vissa blinda för matematik och risker.
Så det du tidigare skrev om att ”dina” vindkraftsparker var så lönsamma stämde alltså inte.
Befintlig elproduktion från kärnkraft ligger på en hälsosam nivå gällande vinster.
Vinsten med ny kärnkraft är mer än bara produktionen av elen det är helheten med stödtjänster ökad överföringskapacitet, stabilitet etc.
Du får hänga med lite, det händer saker och ting, det som var rådande igår är inte det idag.
Mina anläggningar var lönsamma när elpriset var högre på en stabil nivå och när vi hade mycket/många fastprisavtal.
Och långsiktiga elprisprognoserna låg på ett elpris kring 70 öre/kWh.
Men det som alla har märkt så har vi elöverskott i många och långa perioder = historiskt låga elpriser.
Och fortfarande överskattar du kostnaderna för förnybart.
Du överskattar nyttan med ny kärnkraft på Ringhals.
Och så underskattar du kostnader och riskerna för ny kärnkraft.
Många fina ord. Men kan du redovisa vad kostnaden för vindkraft egentligen blir?
Mikael Odenberg i maj inledningstalade han under rubriken "Vart är svensk energipolitik på väg" vid en session på Energimässan 2025 i Kista.
Läs och begrunda!
”’INLEDNING
Jag må – som framgår av presentationen – ha varit försvarsminister och generaldirektör för Svenska kraftnät. Men framför allt har jag varit energipolitiker – energipolitisk talesman för Moderaterna i Riksdagen för jämnt 30 år sedan.
Jag satt som ledamot i den tidens parlamentariska Energikommission, förhandlade med dåvarande energiministern Anders Sundström om kärnkraften och Barsebäck. Förhandlingen var inte framgångsrik, utan jag kastades ut från förhandlingsrummet. I stället träffades en energipolitisk överenskommelse mellan S, C och V, vilket sedermera ledde till stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck.
Vid den här tidpunkten positionerade sig partierna som tillskyndare och motståndare till olika slag av energiproduktion. För kärnkraft, mot kärnkraft. För vindkraft, mot vindkraft.
Själv lyckades jag manövrera mitt parti, Moderaterna, bort från det förhållningssättet. Jag slogs förvisso frenetiskt för Barsebäck men jag gjorde det inte primärt för att Barsebäck var ett kärnkraftverk, utan därför att jag inte kunde se det rimliga i att Sveriges Riksdag beslutar om hur el ska produceras i en enskild el-fabrik.
Enligt min syn var politikens uppgift en annan. Att sätta spelreglerna – skatter, avgifter, säkerhetskrav etc. och inom de ramarna ge elproducenterna goda möjligheter att möta kundernas efterfrågan på el på en marknad som är så fri som möjligt.
Det är mitt förhållningssätt än idag. Men politiken är tyvärr tillbaka där den var för 30 år sedan. Partierna positionerar sig åter för och emot olika kraftslag i stället för att se till vad som kan gagna en fungerande elmarknad.
BILDEN
Innan jag går vidare finns det skäl att stanna upp vid dagens situation.
Den bild som politiken och media förmedlar av den svenska elmarknaden är inte särskilt smickrande.
Man får intrycket av att vi har ett elsystem som – efter nedläggning av kärnkraft – står på randen till kollaps. Vi har en brist på el som gör att industrier inte kan bygga ut sin produktion i önskad takt. Pågens brödfabrik i Malmö syntes vara ett exempel på det. Ovanpå det har vi dessutom skenande elpriser.
FAKTISK STATUS
I själva verket är elsektorn en mycket framgångsrik, svensk exportindustri. Förra året satte den än en gång nytt exportrekord. Vi nettoexporterade hela 33 TWh el, dvs. ca en femtedel av de 170 TWh som producerades.
När Pågens i Malmö fick problem berodde det inte på elbrist, utan på begränsningar i de lokala distributionsnäten.
I mitten av 1990-talet avreglerades elmarknaden. Produktion och handel med el konkurrensutsattes. Sedan elmarknadsreformen har elen i Sverige blivit billigare. MARKNADEN har givit oss Europas lägsta elpriser. Idag är de faktiskt så låga att det har blivit svårt att räkna hem investeringar i ny elproduktion.
Det här märks tyvärr inte i våra plånböcker. Det som inte marknaden, utan POLITIKEN, styr över har nämligen blivit desto dyrare. Det gäller de av staten reglerade elnätsavgifterna och det gäller inte minst de mycket höga el-skatterna.
KÄRNKRAFTSAVVECKLINGEN
Politiken har ställt till det på fler sätt. De senaste tio åren har fyra 50 år gamla kärnkraftsreaktorer tagits ur drift i Oskarshamn och Ringhals. Senast avvecklades Ringhals 1 och Ringhals 2 några år i förtid.
De besluten fattades på företagsekonomiska grunder. Men Miljöpartiet, som då satt i regeringen, försökte ta åt sig ”äran” för energibolagens beslut och lade därmed grunden till den framgångsrika borgerliga kampanj som nu har satt bilden av att Ringhals-reaktorerna avvecklades, av oansvariga politiker.
Nu är detta är i och för sig sant men på ett annat sätt. Det var inte några regeringsbeslut, utan den speciella kärnkraftsskatten som gjorde fortsatt drift olönsam och föranledde ägarnas beslut att stänga ner i förtid. Det här insåg partierna alltför sent och när man till sist avvecklade kärnkraftsskatten var nedläggningsbesluten redan fattade.
Alla partier bär ansvaret för skattebeslut som gjorde produktionen i Ringhals olönsam. Den sista höjningen av kärnkraftsskatten föreslogs av finansminister Magdalena Andersson. Den mest drakoniska höjningen föreslogs av finansminister Anders Borg.
EFFEKTBALANSEN
Det svenska elsystemet är obalanserat i den meningen att vi har mycket produktion i norr och mycket konsumtion i söder. Stängningarna i Oskarshamn och Ringhals innebar att 2 850 MW elproduktion försvann i Sydsverige. Det ökade denna obalans.
Det hade också en negativ påverkan på flaskhalsarna i stamnätet. Bortfallet av reaktiv effekt i Sydsverige gjorde att överföringen från norr till söder behövde begränsas i stället för att ökas. Vi ser detta i de ökade prisskillnaderna mellan elområdena. Efter att jag 2011 tvingades införa de fyra elområdena 1 så sammanföll under 2012 priset i elområde 4 med priset i elområde 3 under nära 90 procent av tiden. Så är inte längre fallet.
Som jag inledningsvis konstaterade har vi ett mycket stort elöverskott. Men vi måste även ha tillräckligt med el i varje givet ögonblick. Inte bara energibalansen är viktig, utan också effektbalansen.
Stängningarna i Oskarshamn och Ringhals försämrade effektbalansen. Det gör elsystemet mer sårbart men inte på ett sådant sätt att vi inte kan bemästra situationen. Under den gångna vintern behövde vi nettoimportera el under 16 (!) timmar. Och vi är väl uppkopplade till omvärlden med utlandsförbindelser till Finland, Litauen, Polen, Tyskland, Själland, Jylland och Norge. Vi har därmed fortsatt goda förutsättningar att klara även den kallaste vinterdag när det inte blåser.
Att vara väl uppkopplad mot omvärlden är inte en svaghet, utan en styrka. Om varje land skulle upprätthålla egen elproduktion som garanterar total självförsörjning vore det ett gigantiskt samhällsekonomiskt slöseri.
Sammankopplingen av de nordiska länderna till en gemensam elmarknad har inneburit att vi kunnat utnyttja de samlade produktionsresurserna mer effektivt, till stort gagn för både samhällsekonomi och miljö.
Idag har Sveriges elsystem varken brist på energi eller effekt. Utmaningen är snarare att säkerställa frekvens- och spänningshållningen när en allt större andel av produktionen är väderberoende och därför mer volatil. Kärnkraftsbortfallet har också inneburit förlorad inertia (svängmassa), vilket gör systemet ”lättare” och minskar störningståligheten.
BEHOVET AV NY ELPRODUKTION
På längre sikt handlar utmaningarna om att hantera den gröna omställningen och möta de elbehov som denna kan komma att medföra.
Historiskt har alla prognoser om den framtida elanvändningen slagit fel. Jag var ledamot i Energikommissionen 1995 – 96. Den överskattade elanvändningen 2020 med 20 procent. Den senaste Energikommissionen sammanställde i sitt slutbetänkande 2017 olika prognoser över den framtida elanvändningen. De angav en marginellt ökad elanvändning (150 TWh) till år 2050.
Sju år senare kom regeringen fram till att det skulle behövas dubbelt så mycket och det på kortare tid. I förra årets energipolitiska inriktningspropositionen angav regeringen att Sverige nu bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045.
Så här långt har vi inte sett någon ökad elanvändning överhuvudtaget. Förra året förbrukade vi lika mycket el som vi gjorde 1987. Elanvändningen har varit oförändrad i mer än 35 år, trots att folkmängden ökat med två miljoner och BNP fem- eller sexfaldigats. Detta har varit möjligt genom en fortlöpande energieffektivisering. För det finns det även framgent en stor potential.
Huvuddelen av de uppskruvade förbrukningsprognoserna är dessutom knutna till ett fåtal storskaliga industriprojekt. Hit hör Hybrits och Stegras satsningar på fossilfritt stål, liksom det havererade Northvolt.
Frågan är bara om och när dessa industriprojekt kommer att förverkligas? Eller om de i själva verket visar sig vara vår tids Stålverk 80?
UPPGIFTEN
Det finns, kort sagt, skäl att ta prognoserna om den framtida elanvändningen med en mycket stor nypa salt.
Att den gröna omställningen kommer att medföra ett ökat elbehov behöver vi nog inte tvivla på. Men volymerna och tidshorisonterna är genuint osäkra.
Svenska kraftnät planerar att investera 100 miljarder kronor i ökad överföring från norr till söder. Men om Hybrit och Stegra realiseras så kommer de industrierna att ianspråkta stora delar av elöverskottet i norr. Då är det inte ökad överföring söderut, utan ökad elproduktion i södra Sverige som vi framför allt kommer att behöva.
Då är vi tillbaka i min argumentation för 30 år sedan; Politikens uppgift är inte att krama kraftslag, utan att ge elproducenterna så goda möjligheter att möta konsumenternas efterfrågan på en marknad som är så fri som möjligt.
Det innebär att korta tillståndsprocesserna, investera i näten och skapa ett närings-vänligt klimat med goda förutsättningar för investeringar i ny elproduktion. Men så ser det inte ut. Investeringsförutsättningarna är i själva verket ganska dåliga. Det har varken den förra eller den nuvarande regeringen gjort något åt.
LANDBASERAD VINDKRAFT
Landbaserad vindkraft är idag den lägst hängande frukten. Det är det energislag som är lättast att räkna hem och där har investeringarna stannat upp.
Ett skäl är utformningen av det kommunala vetot. Att kommunerna har vetorätt mot ny vindkraft kan förefalla rimligt, givet det kommunala planmonopolet. Men dagens ordning innebär att kommunerna inte är bundna av givna besked. Ett ja till etablering kan utan anledning förbytas till ett nej fem i tolv. Det är inte ett näringsvänligt klimat.
De bästa fysiska etableringsförutsättningarna för landbaserad vind finns dessutom i norra Sverige men, som jag nyss konstaterade, det är i södra Sverige vi har behovet.
HAVSBASERAD VINDKRAFT
Den stora elpotentialen på fem till tio års sikt finns i havsbaserad vindkraft i sydöstra och södra Östersjön, 20 – 30 km utanför kusten, långt bortom boendeprotester och kommunala veton. Kraftproduktionen är förvisso väderberoende men det handlar om enorma energimängder, motsvarande många kärnkraftsreaktorer.
Men vi har aldrig haft någon ordnad beslutsprocess för investeringar i havsbaserad vind. Intressenterna har tvingats investera tiotals miljoner kronor i bottenundersökningar och miljösamråd, utan att ha en aning om de i slutändan kan få tillstånd.
Försvarsmakten har regelmässigt varit negativ men också vägrat att ha en dialog med intressenterna; ”vi yttrar oss inte förrän vi får en formell remiss från regeringen.” Men vad är problemet, vi kanske kan hjälpa till att hantera det? Det kan vi inte säga, det är hemligt.
Så småningom kommer vi nu att gå över till en ordning där staten pekar ut lämpliga havsområden och låter intressenterna bjuda. Det är ett politikmisslyckande att den ordningen inte infördes redan för tio år sedan.
Nu finns det heller inte så mycket kvar att peka ut. För ett halvår sedan avvisade regeringen på ett bräde tretton ansökningar om etablering av havsbaserad vindkraft i Östersjön. Rent teoretiskt skulle de 13 parkerna ha kunnat producera lika mycket el som den vi idag gör av med.
Sydöstra och södra Östersjön har bra vindlägen. Här ges dessutom optimala möjligheter att ansluta anläggningarna till stamnätet; till Oskarshamn och Barsebäck där näten dimensionerats för att ta emot stora mängder el från de numera nedlagda kärnkraftsreaktorerna.
För mindre än tre år sedan undertecknade Sverige den s.k. Marienborgs-deklarationen tillsammans med Östersjöns övriga strandstater – Estland, Lettland, Litauen, Finland, Polen, Tyskland och Danmark. Deklarationens innebörd var att man gemensamt uttalade ambitionen att fram till 2030 etablera minst 19.600 MW elproduktion i Östersjön, motsvarande sju gånger dagens produktionskapacitet.
Regeringens avslag motiverades med försvars- och säkerhetspolitiska skäl. Det är intressant, eftersom motiven för Marienborgs-deklarationen också var just säkerhetspolitiska. Överenskommelsens inledande mening löd ”Rysslands obefogade militära aggression mot Ukraina undergräver internationell säkerhet och stabilitet och har massivt stört de europeiska och globala energisystemen”.
Havsbaserade vindkraftsparker påverkar förvisso inte bara örnar och fiskar, utan också t.ex. radarspaning, signalspaning och manöverutrymmet för flyg och marinstridskrafter. De begränsar skjut- och övningsområden.
Jag menar att dessa krockar mellan energi- och försvarsintressen är fullt hanterbara. Det visar erfarenheter från USA, Storbritannien, Tyskland, Polen och Danmark. Många försvarsindustrier, t.ex. Saab, arbetar också med att hantera denna problematik.
Det går att vidta olika kompensatoriska åtgärder. Möjligheterna till det har också ökat genom medlemskapet i Nato. Slutligen kan fundamenten i havsvindparker användas för att installera sensorer som förbättrar Försvarsmaktens möjligheter att övervaka vad som sker såväl i luften som på och under havsytan.
Regeringens beslut att lägga en död hand över havsbaserad vind i södra och sydvästra Östersjön är inte en näringsvänlig politik. Miljardbelopp i privat investeringskapital går Sverige förbi. Och jag vill hävda att det egentliga motivet inte varit försvarsintresset, utan oro för att de havsbaserade vindkraftsparkerna skulle försämra förutsättningarna för de investeringar i ny kärnkraft som regeringen vill ha.
KÄRNKRAFT
Förutsättningarna för investeringar i kärnkraft har heller inte varit bra. Regeringen har upphävt kärntekniklagens olika förbud och begränsningar för kärnkraft. Det är bra men grundproblemet är att kärnkraft är extremt kapitalkrävande.
Även om det nu är formellt möjligt finns det inte några privata investerare som törs satsa ett sexsiffrigt antal miljarder kronor på en produktionsanläggning som ska ge pay-back om tio till 15 år på en elmarknad om vilken man inte har en susning?
De två reaktorerna i Hinkley Point är minst fem år försenade och notan har fördubblats från 250 till över 500 miljarder kronor. Olkiluoto 3 försenades med 14 år och kom att kosta ca 120 miljarder kronor. Flamanville 3 försenades i 12 år och fick en ännu högre prislapp.
Traditionellt har kärnkraftens ekonomi byggt på storskalighet. Men konceptet små modulära reaktorer (SMR) kan öppna nya möjligheter. Konceptet bygger inte nödvändigtvis på några tekniksprång (vi har redan SMR på ubåtar, hangarfartyg och isbrytare) utan på tanken att bygga standardiserade, typgodkända reaktorer i hanterlig storlek mer eller mindre på ”löpande band”. Det skulle väsentligt kunna nedbringa kapitalkostnaderna och öka möjligheterna för privata investerare. Det kommer dock att ta åtskillig tid innan vi förhoppningsvis har en sådan ordning på plats.
Det är ingen tvekan om att ny kärnkraft i Sydsverige skulle ge ett viktigt bidrag till effektsäkerheten och underlätta balanshållningen. Kärnkraft är en excellent kraftkälla som kan bistå vårt elsystem med väderoberoende baskraft och svängmassa.
Den svenska staten har en viss handlingsfrihet genom det helägda Vattenfall AB. Självfallet kan regeringen genom ägardirektiv styra in Vattenfalls verksamhet tydligare mot en kärnkraftssatsning. Regeringen kan också påverka de företagsekonomiska förutsättningarna för Vattenfall att investera i kärnkraft genom att sänka statens avkastningskrav. Men Vattenfall agerar och finansierar sig på marknaden, vilket medför restriktioner.
Mot den bakgrunden ska vi se gårdagens kärnkraftsbeslut i Riksdagen. De investeringar i kärnkraft som marknaden ryggar inför ska nu komma till stånd genom subventionerade statliga lån utan något tak och genom att man ger investerarna ett garanterat pris om 80 öre/kWh i 40 år. Det är dubbelt upp mot det genomsnittliga elpriset förra året.
Någon politisk samling kring det här beslutet har inte varit möjlig att nå – och har kanske heller inte eftersträvats av Tidöpartierna. Politiskt är det bättre för dem att ha en kärnkraftskonflikt kvar till valrörelsen 2026.
Nu är min uppfattning är att det här spelar mindre roll. Näringslivet och partier som för tillfället befinner sig i opposition har i alla tider brukat efterlysa ”breda politiska överenskommelser”. Tanken är att sådana ska ge stabila investeringsförutsättningar för lång tid framåt men det är feltänkt.
Den brutala sanningen är nämligen att i en parlamentarisk demokrati med val vart fjärde år är det omöjligt att ge stabila garantier som sträcker sig decennier framåt i tiden. Det här har vi också historiska erfarenheter av. Sedan 1970-talet har det ingåtts ett flertal blocköverskridande energiuppgörelser, den senaste 2016. Det enda de alla har gemensamt är att de spruckit.
PROBLEMET
Problemet med den av riksdagen godkända subventionsregimen är inte bristen på enighet. Jag ser i stället tre andra problem.
1. För det första är stödet inte teknikneutralt, utan bundet till kärnkraft. Det snedvrider marknaden och kommer ofrånkomligen att tränga ut andra energiinvesteringar. Därom är aktörer som Konkurrensverket, Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Konjunkturrådet ense.
Följaktligen föreslog Bo Diczfalusys elmarknadsutredning helt nyligen att man bör överväga dubbelriktade differenskontrakt även för havsbaserad vindkraft.
Subventionsregimen drabbar inte bara investeringar i förnybar elproduktion, utan kan även göra livstidsförlängande investeringar i dagens sex kärnkraftsreaktorer olönsamma.
2. För det andra avser subventionerna en elproduktion som inte kommer att vara på plats förrän efter 2035, förmodligen inte förrän tidigast 2040.
Regeringen stoppar alltså marknaden från att investera miljarder privat riskkapital i havsbaserad vind i Östersjön och omöjliggör därmed ett stort energitillskott på 6 – 10 års sikt. I stället involveras staten och skattebetalarna för att åstadkomma ett storskaligt eltillskott från kärnkraft på 10 – 15 års sikt.
Om regeringens bedömning av det framtida elbehovet skulle slå in blir frågan förstås varifrån vår el ska komma 2035?
3. Det ligger inga noggranna samhällsekonomiska analyser till grund för Riksdagens beslut. Brådskan och storskaligheten i regeringens ambitioner medför betydande ekonomiska risker. Om prognoserna för den framtida elanvändningen slår fel ännu en gång kan satsningen komma att bli mycket dyrbar för staten och skattebetalarna.
SLUTORD
Min grundsyn är enkel. Eftersträva så långt som möjligt marknadsbaserade lösningar med rättvis konkurrens mellan alla fossilfria kraftslag. Om stöd anses nödvändigt för att få önskade investeringar till stånd så utforma dem teknikneutralt och på ett sätt som snedvrider marknaden så lite som möjligt.
Det är onekligen lite paradoxalt! År 1996 avreglerade en socialdemokratisk regering den svenska elmarknaden, låt vara på basis av utredningar och propositionsskrivande som gjorts av Bildt-regeringen. Knappt 30 år senare börjar en moderatledd regering att återreglera samma elmarknad och införa nya subventioner.”
Mikael Odenberg i maj inledningstalade han under rubriken "Vart är svensk energipolitik på väg" vid en session på Energimässan 2025 i Kista.
Läs och begrunda!
SLUTORD
Min grundsyn är enkel. Eftersträva så långt som möjligt marknadsbaserade lösningar med rättvis konkurrens mellan alla fossilfria kraftslag. Om stöd anses nödvändigt för att få önskade investeringar till stånd så utforma dem teknikneutralt och på ett sätt som snedvrider marknaden så lite som möjligt.
Det är onekligen lite paradoxalt! År 1996 avreglerade en socialdemokratisk regering den svenska elmarknaden, låt vara på basis av utredningar och propositionsskrivande som gjorts av Bildt-regeringen. Knappt 30 år senare börjar en moderatledd regering att återreglera samma elmarknad och införa nya subventioner.”
+1
Inget att anmärka på hans logik, beskrivningar eller analyser.
Det märks att han kan ämnet.
MY RWD 2023
Seat Mii Electric 2021
Såld; M3 LR 2022
Det finns många bra poänger i Odenbergs text men även en del mindre bra.
Han nämner att export och uppkoppling mot Europeiska elnätet är en styrka, det stämmer ju bara om det finns ett överskott av elektricitet.
Som det är nu så lider vi ofta av underskott när behovet är som störst vilket driver upp priserna
Om Sverige hade varit fristående från Europa så hade. I inte importerat de Europeiska elpriserna vilket drabbar oss i SE 4 främst.
Kostnaden för havsbaserad vindkraft överstiger det för kärnkraft om man inte skjuter över nätkostnaden och kostnaderna för stödtjänster till konsumenterna via elnätsavgiften.
För kärnkraft vid befintliga och tidigare reaktorer finns redan nätet och svängmassa får man på köpet.
Han har helt rätt i att kortsiktigheten inom politiken gör det svårt för långsiktiga investeringar och att se helheten i elsystemet.
Även osäkerheten kring det faktiska elbehovet i framtiden är såklart relevant, men någonstans måste man ta ett beslut och våga lita på prognoserna.
"Hydrogen the most dumb thing I could possibly imagine for energy storage." Elon Musk
Det finns många bra poänger i Odenbergs text men även en del mindre bra.
Han nämner att export och uppkoppling mot Europeiska elnätet är en styrka, det stämmer ju bara om det finns ett överskott av elektricitet.
Som det är nu så lider vi ofta av underskott när behovet är som störst vilket driver upp priserna
Om Sverige hade varit fristående från Europa så hade. I inte importerat de Europeiska elpriserna vilket drabbar oss i SE 4 främst.
Kostnaden för havsbaserad vindkraft överstiger det för kärnkraft om man inte skjuter över nätkostnaden och kostnaderna för stödtjänster till konsumenterna via elnätsavgiften.
För kärnkraft vid befintliga och tidigare reaktorer finns redan nätet och svängmassa får man på köpet.
Han har helt rätt i att kortsiktigheten inom politiken gör det svårt för långsiktiga investeringar och att se helheten i elsystemet.
Även osäkerheten kring det faktiska elbehovet i framtiden är såklart relevant, men någonstans måste man ta ett beslut och våga lita på prognoserna.
En fråga eller förtydligande.
Kan du precisera lite mer om vad du menar, för jag får inte ihop meningen.
"Kostnaden för havsbaserad vindkraft överstiger det för kärnkraft om man inte skjuter över nätkostnaden och kostnaderna för stödtjänster till konsumenterna via elnätsavgiften"
Vilken kostnad överstiger vad?
Och jämfört med vad, för vilken kärnkraft, ny, befintlig?
Vad är den extra kostnaden för stödtjänster per kWh för oss elnätskunder med havsbaserad vindkraft?
Skulle behovet av stödtjänster försvinna med 100% kärnkraft?
MY RWD 2023
Seat Mii Electric 2021
Såld; M3 LR 2022
Det finns många bra poänger i Odenbergs text men även en del mindre bra.
Han nämner att export och uppkoppling mot Europeiska elnätet är en styrka, det stämmer ju bara om det finns ett överskott av elektricitet.
Som det är nu så lider vi ofta av underskott när behovet är som störst vilket driver upp priserna
Om Sverige hade varit fristående från Europa så hade. I inte importerat de Europeiska elpriserna vilket drabbar oss i SE 4 främst.
Kostnaden för havsbaserad vindkraft överstiger det för kärnkraft om man inte skjuter över nätkostnaden och kostnaderna för stödtjänster till konsumenterna via elnätsavgiften.
För kärnkraft vid befintliga och tidigare reaktorer finns redan nätet och svängmassa får man på köpet.
Han har helt rätt i att kortsiktigheten inom politiken gör det svårt för långsiktiga investeringar och att se helheten i elsystemet.
Även osäkerheten kring det faktiska elbehovet i framtiden är såklart relevant, men någonstans måste man ta ett beslut och våga lita på prognoserna.
En fråga eller förtydligande.
Kan du precisera lite mer om vad du menar, för jag får inte ihop meningen.
"Kostnaden för havsbaserad vindkraft överstiger det för kärnkraft om man inte skjuter över nätkostnaden och kostnaderna för stödtjänster till konsumenterna via elnätsavgiften"
Vilken kostnad överstiger vad?
Och jämfört med vad, för vilken kärnkraft, ny, befintlig?
Vad är den extra kostnaden för stödtjänster per kWh för oss elnätskunder med havsbaserad vindkraft?
Skulle behovet av stödtjänster försvinna med 100% kärnkraft?
Bifogar en bra länk nedan med detaljerad redodogörelse för kostnaden för de olika alternativa kraftsystemen.
Viss del stödtjänster kommer fortfarande behövas men lejonparten täcks av planerbar baskraft.
Det finns många bra poänger i Odenbergs text men även en del mindre bra.
Han nämner att export och uppkoppling mot Europeiska elnätet är en styrka, det stämmer ju bara om det finns ett överskott av elektricitet.
Som det är nu så lider vi ofta av underskott när behovet är som störst vilket driver upp priserna
Om Sverige hade varit fristående från Europa så hade. I inte importerat de Europeiska elpriserna vilket drabbar oss i SE 4 främst.
Kostnaden för havsbaserad vindkraft överstiger det för kärnkraft om man inte skjuter över nätkostnaden och kostnaderna för stödtjänster till konsumenterna via elnätsavgiften.
För kärnkraft vid befintliga och tidigare reaktorer finns redan nätet och svängmassa får man på köpet.
Han har helt rätt i att kortsiktigheten inom politiken gör det svårt för långsiktiga investeringar och att se helheten i elsystemet.
Även osäkerheten kring det faktiska elbehovet i framtiden är såklart relevant, men någonstans måste man ta ett beslut och våga lita på prognoserna.
En fråga eller förtydligande.
Kan du precisera lite mer om vad du menar, för jag får inte ihop meningen.
"Kostnaden för havsbaserad vindkraft överstiger det för kärnkraft om man inte skjuter över nätkostnaden och kostnaderna för stödtjänster till konsumenterna via elnätsavgiften"
Vilken kostnad överstiger vad?
Och jämfört med vad, för vilken kärnkraft, ny, befintlig?
Vad är den extra kostnaden för stödtjänster per kWh för oss elnätskunder med havsbaserad vindkraft?
Skulle behovet av stödtjänster försvinna med 100% kärnkraft?
Bifogar en bra länk nedan med detaljerad redodogörelse för kostnaden för de olika alternativa kraftsystemen.
Viss del stödtjänster kommer fortfarande behövas men lejonparten täcks av planerbar baskraft.
Det finns många bra poänger i Odenbergs text men även en del mindre bra.
Han nämner att export och uppkoppling mot Europeiska elnätet är en styrka, det stämmer ju bara om det finns ett överskott av elektricitet.
Som det är nu så lider vi ofta av underskott när behovet är som störst vilket driver upp priserna
Om Sverige hade varit fristående från Europa så hade. I inte importerat de Europeiska elpriserna vilket drabbar oss i SE 4 främst.
Kostnaden för havsbaserad vindkraft överstiger det för kärnkraft om man inte skjuter över nätkostnaden och kostnaderna för stödtjänster till konsumenterna via elnätsavgiften.
För kärnkraft vid befintliga och tidigare reaktorer finns redan nätet och svängmassa får man på köpet.
Han har helt rätt i att kortsiktigheten inom politiken gör det svårt för långsiktiga investeringar och att se helheten i elsystemet.
Även osäkerheten kring det faktiska elbehovet i framtiden är såklart relevant, men någonstans måste man ta ett beslut och våga lita på prognoserna.
En fråga eller förtydligande.
Kan du precisera lite mer om vad du menar, för jag får inte ihop meningen.
"Kostnaden för havsbaserad vindkraft överstiger det för kärnkraft om man inte skjuter över nätkostnaden och kostnaderna för stödtjänster till konsumenterna via elnätsavgiften"
Vilken kostnad överstiger vad?
Och jämfört med vad, för vilken kärnkraft, ny, befintlig?
Vad är den extra kostnaden för stödtjänster per kWh för oss elnätskunder med havsbaserad vindkraft?
Skulle behovet av stödtjänster försvinna med 100% kärnkraft?
Bifogar en bra länk nedan med detaljerad redodogörelse för kostnaden för de olika alternativa kraftsystemen.
Viss del stödtjänster kommer fortfarande behövas men lejonparten täcks av planerbar baskraft.
Eftersom det var viktigt när ny kärnkraft diskuterades att påpeka att det fanns motstånd från experterna så kommer här ett axplock av uttalande från experterna gällande anslutningskostnaderna
Om marknaden ser en risk att ny elproduktion tillkommer tack vare
subventioner även när den inte efterfrågas påverkar detta
investeringsviljan och lönsamheten i all annan kraftproduktion.
• Subventioner av havsbaserad vind riskerar att tränga ut annan
elproduktion med systemkritiska egenskaper som behövs för att
kostnadseffektivt upprätthålla nödvändig driftsäkerhet i elsystemet.
För kostnaderna för stödtjänster så hänger det ihop med hur stor andel väderberoende elproduktion elsystemet har och om man tänker komplettera med olika typer av förbränning eller inte.
Men det finns bra beskrivet i svenskt näringslivs rapport
Om du inte håller med så presentera gärna alternativa fakta och källor gällande kostnaden för väderberoende kraft
"Hydrogen the most dumb thing I could possibly imagine for energy storage." Elon Musk
