Re: Kärnkraft är inte framtiden
Postat: 03 aug 2025 13:35
Tack!BrooklynS skrev: ↑02 aug 2025 22:43Hela bildenLerumsexpressen skrev:Synnerligen svårt att hänga med på dina inlägg ibland.
Ser ingen SE4 i din bild.
Och försök du säga att det bra med så låga priser i Finland?
Eller försöker du säga att kärnkraften dumpar priset i Finland och hade det varit Sverige så hade vi fått subventionera extremt mycket......
Eller blåser det mycket i Finland?
Det har ingenting med kärnkraft att göra, som tidigare förklarat. Däremot en del med vindkraft.
Man ser tydligt på flöden att vi = Sverige hjälper resten av länderna kring Östersjön.
Om tio år, hur tror du att det ser ut då med handeln över gränserna?
Mer, mindre eller samma?
Jag tror mer handel och fler kablar mellan länderna, där vi i norr kommer försöka stoppa dessa planer men tillslut kommer ge med oss.
(Då vi även gynnas av importen)
EU vill fortfarande att varje medlemsland och elområde tillhandahåller minst 70% av överföringskapaciteten för handel.
EU elsammanlänkningmål på 15% 2030 är fortsatt kvar och ytterst aktuellt.
Att EU ger ut bidrag för omställningen, sammanlänkningen och viss produktion.
https://www.europarl.europa.eu/erpl-app ... _2.1.9.pdf
Sedan kanske det kan vara bra att påminnas om att EU har påverkat oss fundamentalt i Sverige många år, och kommer påverka oss i många decennier framöver.
Att det som vi kivas om och tror oss kunna påverka är inte är så enkelt.
Utdrag ur länken, en historisk återblick och framtida åtgärder.
RESULTAT
A. Liberalisering av gas- och elmarknaderna
Under 1990-talet började EU och medlemsstaterna att gradvis konkurrensutsätta sina
monopolistiska nationella el- och gasmarknader. Detta initiativ utvecklades genom
flera lagstiftningspaket:
— Det första energipaketet, som antogs mellan 1996 och 1998, införde en första
liberalisering av de nationella energimarknaderna.
— Det andra energipaketet, som antogs 2003, gjorde det möjligt för industri- och
hushållskonsumenter att välja sina energileverantörer bland fler konkurrenter.
— Det tredje energipaketet, som antogs 2009, införde bestämmelser om att
leverans och produktion av energi särskiljs från överföringsnät (åtskillnad),
nya krav på oberoende tillsynsmyndigheter, ett europeiskt samarbetsorgan
för nationella energitillsynsmyndigheter (Acer), europeiska nätverk av systemansvariga för överföringssystem för el (Entso-E) och gas (Entso-G) och stärkta konsumenträttigheter på slutkundsmarknaderna.
— Det fjärde energipaketet, Ren energi för alla i EU, som antogs 2019, införde nya regler för förnybar energi, konsumentincitament och begränsningar
av subventioner till kraftverk, såsom kapacitetsmekanismer. Det krävde utarbetande av riskbegränsningsplaner för elkriser och ökade Acers befogenheter för gränsöverskridande samarbete.
FAKTABLAD
— Det femte energipaketet, 55 % -paketet, som antogs 2024, anpassar unionens energimål till dess nya klimatambitioner för nettonollutsläpp och utvidgar gaspaketet till vätgas. Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 ändrades det genom REPowerEU-planen i syfte att fasa ut importen av rysk fossil energi, diversifiera energikällorna, införa energisparåtgärder och påskynda övergången till förnybar energi. Genom reformen av elmarknadens utformning infördes nya regler för långsiktiga avtal och ett ökat skydd för utsatta konsumenter.
Följande EU-rättsakter utformar strukturen på unionens inre energimarknader:
— Elförordningen (EU) 2019/943, eldirektivet (EU) 2019/944, gasmarknadsförordningen (EU) 2024/1789 och gasdirektivet (EU) 2024/1788 fastställer de viktigaste marknadsbaserade principerna och reglerna för elmarknadernas och de koldioxidfria gasmarknadernas funktion. De fastställer också flera skyddsåtgärder och rättigheter för energikonsumenterna på EU-nivå.
— I Acer-förordningen (EU) 2019/942, riskberedskapsförordningen (EU) 2019/941,
Remit-förordningen (EU) nr 1227/2011 och förordning (EU) 2016/1952 fastställs regler om samordning av energitillsynsmyndigheter på EU-nivå, krisberedskap och krishantering på elmarknaderna, marknadsintegritet och öppenhet samt statistik
B. Framtida åtgärder
Under 2022 införde rådet flera tillfälliga åtgärder för att möta de interna utmaningarna på EU:s energimarknad. Till dessa hörde gassolidaritetsförordningen
((EU) 2022/2576) för frivilliga gasinköp i EU, tillståndsförordningen ((EU) 2022/2577)
för att påskynda tillståndsgivningen för projekt för förnybar energi och förordningen om marknadskorrigeringsmekanismen ((EU) 2022/2578), som fastställer ett tak för grossistpriserna på gas. Förordning (EU) 2023/706 syftade dessutom till ett frivilligt mål om att minska efterfrågan på gas i EU med 15 %, medan förordning (EU) 2022/1854 införde minskningsmål för elförbrukningen, ett tak för intäkter från förnybar energi, kärnkraft och brunkol och en mekanism för solidaritetsbidrag från sektorn för fossila bränslen. Som en följd av detta minskade EU-länderna mellan augusti 2022 och december 2023 tillsammans efterfrågan på gas med över 100 miljarder kubikmeter jämfört med femårsgenomsnittet. Förordning (EU) 2023/706, som fastställer en frivillig minskning av efterfrågan på gas med 15 %, är fortfarande i kraft, medan tillståndsförordningen har integrerats i en bredare marknadsreform.
Som en del av given för en ren industri lade kommissionen i februari 2025 fram en handlingsplan för överkomliga energipriser i syfte att förbättra konkurrenskraften, prisöverkomligheten, säkerheten och hållbarheten på EU:s inre marknad för energi. Gassolidaritetsförordningen, förordningen om marknadskorrigeringsmekanismen och
förordning (EU) 2022/1854 är inte längre i kraft.
C. Reglering av energimarknaden: Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter
Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) inrättades
2009 och har varit operativ sedan mars 2011. Acer ansvarar för att främja samarbete mellan nationella energitillsynsmyndigheter på regional och europeisk nivå, särskilt i gränsområden. Dessutom övervakar den utvecklingen av nätet och de inre el-
FAKTABLAD
och gasmarknaderna. Byrån har behörighet att utreda fall av marknadsmissbruk och samordna tillämpningen av lämpliga påföljder med medlemsstaterna. Acer utarbetar också nätföreskrifter, lämnar slutliga förslag till kommissionen och ansvarar för elmarknadens (elområdets) tillsynsprocess.
Europeiska unionen inrättade samarbetsstrukturer för det europeiska nätverket av
systemansvariga för överföringssystemen (Entso) för el (Entso-E), gas (Entso-G) och nyligen för det europeiska nätverket av systemansvariga för vätgasnät.
Tillsammans med Acer utarbetar det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen detaljerade regler för tillträde till näten och tekniska
koder. Samordningen av nätdriften garanteras genom utbyte av driftsinformation och utveckling av gemensamma standarder och förfaranden med avseende på säkerhet och krissituationer. Det europeiska nätverket av systemansvariga för
överföringssystemen är också ansvarigt för att utarbeta en tioårig nätinvesteringsplan
vartannat år, som ska granskas av Acer.
D. Trygg energiförsörjning
Energitryggheten i unionen är beroende av flera åtgärder inom olje-, gas- och elsektorn.
Dessa omfattar samordningsåtgärder, riskberedskap inom elsektorn (förordning (EU) 2019/941), miniminivåer för gaslagring på 90 % av kapaciteten (förordning (EU) 2017/1938) och ett elsammanlänkningsmål för EU på minst 15 % senast 2030 (förordning (EU) 2018/1999). Enligt direktiv 2009/119/EG ska EU-länderna inneha minimilager av olja motsvarande 90 dagars genomsnittlig daglig nettoimport eller 61 dagars genomsnittlig inhemsk daglig förbrukning, beroende på vilken mängd som är störst.
Strategier såsom diversifiering av källor och försörjningsvägar används också. Det finns särskilda bestämmelser för hantering av olyckor i olje- och gasanläggningar till havs(direktiv 2013/30/EU).
I förordning (EU) 2019/943 fastställs ett mål om att medlemsstaterna ska göra minst 70 % av kapaciteten mellan elområden tillgänglig för marknadsbaserade tilldelningsprocesser, i syfte att främja gränsöverskridande handel, öka marknadsintegrationen och främja konkurrensen, samtidigt som försörjningstryggheten säkerställs och den ekonomiska effektiviteten förbättras.
E. Transeuropeiska energinät (TEN-E)
TEN-E är en politik som är inriktad på att koppla samman EU-ländernas energiinfrastrukturer (se faktablad 3.5.1 om transeuropeiska nät). Som en del av
politiken har elva prioriterade korridorer identifierats: tre för el, fem för havsbaserade
nät och tre för vätgas. Dessutom finns det tre prioriterade tematiska områden: utbyggnad av smarta elnät, smarta gasnät och ett gränsöverskridande koldioxidnät.
TEN-E-förordningen (EU) 2022/869 fastställer riktlinjer för transeuropeiska energinät och innehåller en kartläggning av projekt av gemensamt intresse (PCIs) bland EU-länderna, projekt av ömsesidigt intresse mellan EU och länder utanför EU samt prioriterade projekt bland de transeuropeiska energinäten. Förordningen
stoppar stödet till nya naturgas- och oljeprojekt och inför krav på obligatoriska hållbarhetskriterier för alla projekt.
Nya projekt av gemensamt intresse för energi och gränsöverskridande projekt
för förnybar energi finansieras genom Fonden för ett sammanlänkat Europa
2021–2027 för energi (FSE-E), ett finansieringsinstrument med en sjuårig budget
på 5,84 miljarder euro som tilldelas i form av bidrag som förvaltas av
genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö. Kommissionen upprättar en
förteckning över projekt av gemensamt intresse via en delegerad akt, som träder i
kraft endast om parlamentet eller rådet inte har gjort några invändningar inom två
månader efter att ha blivit underrättade.