
Jag tycker ofta att begreppet ljusgrönt verkar användas som ett sätt som mest betyder "visst, det är ju dåligt nu, men med ny teknik blir det bra".
Att tekniken kommer göra det hela fint är ju bra. Så länge det inte tas som intäkt för att inte göra något, för att allt säkert löser sig på sikt.
Jag tycker att man får se till att lösa problemet först, sedan kan man återuppta verksamheten som tidigare var miljöfarlig, typ flygning. Annars handlar det inte om en grön nyans, utan om att bara vilja fortsätta som alltid, med en förhoppning att det ändå till sist blir bra.
Gör åsikten att man bör lösa problemet först mig till mörkgrön? Är skillnaden mellan ljusgrön och mörkgrön att ljusgröna tycker att det är ok att hålla på med saker på ett miljöfarligt sätt, eftersom det i teorin kommer att gå att lösa problemet i framtiden, medan (vi?) mörkgröna tycker att man ska vänta tills problemet är löst?
Klarar vi inte att lösa problemet bör vi avstå, om det inte är något viktigt det handlar om. T ex ambulansflyg kan ju vara värt att köra med fossila utsläpp, medan kanske en weekendresa till London inte är lika samhällsviktig. Det senare borde kanske inte förbjudas men kanske åtminstone kraftigt beskattas. Jag försöker inte här påstå att jag är en moraliskt högstående självspäkare, även jag har nöjesflugit i år, och jag förstår ju att det inte bidrar till en bättre värld.
Har jag missförstått nyanserna, eller tycker ljusgröna också att vi ska ändra vårt beteende tills den ljusgröna framtiden är här? Bara att de tror att vi faktiskt kommer lösa problemet, medan mörkgröna menar att det går inte, vi måste ändra samhället helt?