IVL och differentierad kilometerskatt

[zyax]

De spåriga vägar vi har på många håll beror väl mycket på alla dubbdäck som knackar bort betong och asfalt?

Nej, det beror på tunga fordon.

Den spårigheten jag tänker på har personbilsbredd mellan spåren, inte lastbilsbredd. Tror det är olika slitage man talar om. Vad som är värst kan jag inte ens gissa. Flera länder i Europa har dubbförbud pga detta.
https://www.aftonbladet.se/bil/a/yv9dEa ... vagslitage

Det spelar inte någon roll vem som gjort spåren. Trafikverket bör veta exakt hur mycket ett fordon belastar vägen beroende på vikt och däcktyp och det räcker att beskatta detta rimligt nära. Idag beskattas saker inte alls i närheten utan drivmedelspengarna hamnar i den allmänna statskassan, det funkar inte i det långa loppet att plocka in pengar helt oberoende av var kostnaden finns.

[GreenMachine]

Men är det verkligen nödvändigt att ha den här beskattningen, kan man inte tänka sig att det sparas in pengar på andra saker när folk går över till elbilar?

– Det är klart att med elbilar sjunker samhällets kostnader. Men vi har fortfarande kvar kostnader för till exempel olyckor och slitage, säger Roth.

Jag tycker att man ska lägga sina utredningsresurser på den här frågan istället för hur man ska öka den integritetskränkande övervakningen i det här landet. Gör en seriös uträkning på vad vi vinner på att ingen tankar dinosarieblod i fortsättningen. Tibor har ju en artikel om detta, och all respekt för den uträkningen, men kanske ett gäng nationalekonomer skulle ta sig en funderare också.

När det kommer till överhetens möjligheter till att driva in skattepengar från folket så är alla medel försvarbara. .. Det är Robin Hood jag vill ha !! ..
Att ta beslut om att automatiskt och i detalj övervaka varje fordon som passerar in/ut genom storstäderna eller att sätta upp tusentals fartkameror, tillåta automatisk skyltavläsning för att kunna bötfälla felparkerare och kräva GPS-loggade körjournaler etc är inga beslut som har någon längre politisk ledtid. Men att däremot sätta upp en kamera för att man inte ska sälja knark och vapen till småungar utanför en skola, ja då går man f-n över gränsen.

[Zalman3]

Klart att staten vill på något sätt få in de skattepengar de förlorar på att inte få in bensin och dieselskatt.

Dessutom frigörs ju ca 30? Miljarder kronor som vi slipper köpa olja från Ryssland med flera.

Dessa miljarder vill staten ha.
Tanken är inte att det ska bli billigare att köra bil bara för att man kör på el.

Folk börjar ju i allt större omfattning ladda sin egen bil med egna solceller.

Då missar staten både elskatt och bensinskatt!

Tills de kommer på en annan beskattningsmetod. Som tex i Spanien för man får betala skatt för solpaneler.
Cashen ska in, bubblan om att de ska vara billigt att köra elbil spricker snart och kom ihåg vart ni läste det.
Inom några år kommer det kosta lika mycket att köra elbil som dieselbil idag.


Skickat från min SM-G970F via Tapatalk

Snacket om att det skulle bli lika billigt att köra dieselbil som elbil tror jag inte alls på.
Dieselbilen får ju betala skatten 2ggr.
Både vid pumpen OCH 5kr per mil vid ett införande av vägslitage avgift!

1. Nya bilar får kravet på max 70g CO2 från 1 mars 2020.
Ingen normal bensin eller dieselbil klarar detta.
2. Gissar att en skrotningspremie på ca 20.000kr gör att dom gamla fossilbilarna snabbt fasas ut.

[loftux]

Precis som att trängselskatten idag är i första hand personlig även om du har tjänstebil (om du inte kört i tjänsten, då kan du ta ut ersättning) så kommer även kilometerskatt anses personlig för tjänstebil. Rätt eller fel, införs detta så kommer du få betala privat för din privata körning. Vilket kommer vara lockande för vissa politiker då de förmånliga villkoren för tjänstebil kan justeras. Som jag skrev tidigare "ändamålet helgar medlen", integriteten riskerar att få stå tillbaka.

[Credde]

Tänk om politikerna var kapabla att se budgeten mer som "'egna" (= ta lite ansvar). Får man in 100 kr i privatekonomin men har utgifter för 110 kr är man ju tvungen att se över sina utgifter om det inte går att få in mer i intäkter (vilket inte är så normalt om man inte byter jobb, får löneförhöjning direkt etc.). Hos staten "glömmer" man att se över utgifterna för det är inte politisk populärt - samtidigt är det lättare att skruva och öka intäkterna tills man stänger landet...

[JorgenM]

Jag förstår att skatteintäktsbortfallet måste tas in på något sätt, på kort sikt så tycker jag man kan lägga mer skatt på fosila bränslen på om några år hoppas jag att försäljningen av dessa inte heller ger så mycket intäkter (pga minskande försäljning).

När jag åkte runt i europa i sommras så köpte man vingnetter, ibland klistermärken och ibland elektroniska ditto, är inte det ett bra sätt att ta in skatte-pengar? Då kommer ju även semestrande besökare och tunga lastbilar få betala för att få köra på vägarna, man skulle kanske kunna ha två nivåer, landsort (billigare) och landsort+motorväg+stad, bo man på landet kan man köpa årskort för att köra på småvägarna och ska man in till staaan så kan man köpa dags/vecko-kort.

Tacksam om någon orkar argumentera emot, för jag tyckte att det i sommras kändes rättvist att jag betalade för att få köra på fina vägar .

[Verdi]

Var debattartikel på temat i dagens DN också.

DN DEBATT 28/1. Fossila drivmedel fasas ut och allt fler bilar blir helt eller delvis eldrivna. Därför behövs en ny trafikbeskattning där körsträckan i stället för drivmedlet beskattas. Och den som kör på landsbygden bör slippa vägskatt medan skatten i storstäder bör bli extra hög. Eftersom förändringen går snabbt behöver ett utredningsarbete starta snarast, skriver sju forskare.

Sverige behöver förändra trafikbeskattningen. Det krävs för att hantera effekterna av elektrifieringen och utfasningen av fossila drivmedel. Men det är inte bara för att finansieringen av transportsystemet ska fungera, en ny beskattning innebär också en möjlighet att bättre ta hänsyn till var man kör. De som kör i glesbygd ska inte behöva betala för miljöstörningar som om de körde i en stad.
Att gå från att beskatta drivmedel till att beskatta bilarnas körning har fördelar men det kommer ta tid att utforma detaljer och införa de tekniska systemen. Om ett nytt system ska kunna vara på plats i slutet av detta årtionde krävs att ett utredningsarbete startar omgående.

Detta är slutsatserna från ett forskningsprojekt, finansierat av Energimyndigheten, som vi har genomfört och som i dag redovisas i rapporten ”Vägskatt för personbilar”.

I Norge, där elektrifieringen redan gått långt, har behovet av reformer blivit akut. Även i Sverige kommer sannolikt elektrifieringen att accelerera, och då kan motsvarande läge uppstå här.
Diskussionen om nya sätt att beskatta biltrafiken pågår runt om i världen.

Efter protester mot allt fler och komplicerade system med bompengar krävde stortinget i Norge en översyn av trafikbeskattningen som bland annat berör förutsättningar för en avståndsbaserad vägskatt. I Singapore har infasningen av det första heltäckande vägskatte­systemet i världen startat. Om två–tre år ska systemet vara i full drift. Forskare vid brittiska Institute for fiscal studies rekommenderade nyligen den brittiska regeringen att införa en liknande skatt. Inom EU pågår en översyn av det så ­kallade Eurovignett-direktivet med sikte på körsträckebaserade skatter.

Att beskatta vägtrafiken krävs för att kunna finansiera underhåll och utbyggnad av vägnätet, trafikövervakning med mera. Täcker inte trafikanterna dessa kostnader, måste pengar tas från annat håll.

För att dämpa de externa kostnader som trafiken orsakar i form av trängsel, buller, luftföroreningar, olyckor och klimatpåverkan bör skatterna dessutom återspegla dessa kostnader. Det finns annars en risk att framtida elektriska och självkörande bilar kommer att rulla på stadens gator i stället för att stå parkerade när de inte används.

Dagens beskattning, med tyngdpunkt på bensin- och dieselskatt, fungerar allt sämre:

• Den elektrifiering som pågår leder till att intäkterna från drivmedelsskatter kommer att minska. I Norge väntas de samlade skatteintäkterna från vägtrafiken år 2020 bli en tredjedel lägre än 2013. Hittills beror bortfallet främst på att elbilar haft undantag från bland annat försäljningsskatten, men över tid kommer fallande intäkter från drivmedelsskatt att dominera. Samma utveckling förutses även i andra länder. I Sverige motsvarar drivmedelsskatten för en ny bensinbil 4–6 kronor per mil, för en dieselbil en knapp krona mindre. För en elbil är elskatten inte mer än 0,60–1,30 kronor per mil.

• Bortsett från klimatpåverkan är de externa kostnader som vägtrafiken orsakar betydligt större i storstäderna än på landsbygden. Det gör att landsbygdstrafiken framstår som över­beskattad, och storstadstrafiken som underbeskattad.

• Nuvarande skatter tar inte hänsyn till att tillgången till kollektivtrafik och behovet av bil är olika i landsbygd och storstad. Vi behöver en trafikbeskattning som beaktar detta, bland annat för att få acceptans att driva klimat­omställningen tillräckligt kraftfullt.

Kilometerskatt för tunga fordon finns i dag i åtta europeiska länder, oftast enbart på motorvägar. De bidrar till att finansiera vägnätet, men också till rättvisare konkurrens och färre brott mot arbetstidsregler, och de driver på teknikutvecklingen.

Vår utgångspunkt har varit att det samlade skatteuttaget från trafiken inte ska förändras – huruvida beskattningen av vägtrafiken totalt bör öka eller minska är en politisk fråga, inte en forskningsuppgift.

Att införa en avståndsbaserad vägskatt kommer att ta minst 7–8 år från att ett utredningsarbete startat tills systemet kan tas i drift. I princip bör alla fordon inkluderas, men i ett läge där bensin- och dieseldrivna fordon är på väg att fasas ut kan det finnas skäl att låta en vägskatt för personbilar enbart gälla elbilar och laddhybrider. Inkluderas även bilar med förbränningsmotor kan vägskatten växlas mot sänkningar av drivmedelsskatterna på 2:50–3 kronor litern, vilket med dagens regler förutsätter ett undantag från EU:s miniminivåer för beskattning av drivmedel.

En geografisk differentiering av vägskatten kan utformas på olika sätt. En förenklad differentiering, som på ett bättre sätt än i dag återspeglar de externa kostnader som trafiken orsakar, kan bestå av att ingen vägskatt tas ut på landsbygden. I mindre tätorter och på större vägar blir skatten 1 krona per mil, i storstäder 5–5:40 kronor per mil för bensin- och dieseldrivna bilar, 10–20 procent lägre för elbilar och laddhybrider. Detta kan jämföras med nuvarande körkostnad vid eldrift på totalt 2–3 kronor per mil. Att växla drivmedelsskatter mot en geografiskt differentierad vägskatt innebär att den sammanlagda skatten per mil för landsbygdens bensin- och dieselbilister blir oförändrad, eller till och med något lägre, jämfört med i dag. I städer med trängsel kan skatten däremot bli högre.

En ny vägskatt kommer inte vara tillräcklig för att nå klimatmålen utan måste koordineras med en översyn av andra styrmedel, främst drivmedelsbeskattningen, reduktionsplikten samt fordonsskatten.

Det finns många tekniska lösningar för debitering av skatten. Tekniken utvecklas snabbt och mycket av den viktigaste utrustningen finns redan i moderna bilar. Förmodligen kommer ett gemensamt system inom EU att utvecklas under perioden. Men det är viktigt att Sverige i så fall är pådrivande och påverkar systemet eftersom vi har en glesbygd som påverkas mycket av hur systemet utformas.

Även när det gäller juridiska och ekonomiska system finns det många möjligheter och en del viktiga vägval. Vi har dock inte hittat något som framstår som svårt att lösa. Fordonens rörelser är ett mindre problem än mobiltelefonernas i relation till personlig integritet men datahanteringen behöver regleras. Kostnaderna för att administrera systemet behöver hållas låga samtidigt som systemet ska vara enkelt och rättssäkert. Återigen kommer förmodligen en EU-harmonisering vara enklare och billigare. Ett tidigt svenskt initiativ och samordning med de nordiska grannländerna vara en fördel.

Sammantaget förefaller dock vinsterna med att införa en körsträcke­baserad beskattning så stora, både socialt, miljömässigt och skattepolitiskt, att regering och myndigheter snarast bör ta fram en plan för införande av en vägskatt. I Norge, där elektrifieringen redan gått långt, har behovet av reformer blivit akut. Även i Sverige kommer sannolikt elektrifieringen att accelerera, och då kan motsvarande läge uppstå här.

Sättet att undvika en sådan situation är att snabbt starta ett utredningsarbete så att en omläggning kan genomföras under ordnade former.

Förslag. Ny vägskatt
• I större städer blir vägskatten för bensin- och dieselbilar 5:00–5:40 kronor per mil medan laddbara fordon får en vägskatt på knappt 4:80 kronor per mil.

• I mindre städer och på större vägar blir vägskatten omkring 1:00 kronor per mil för bensin- och dieselbilar och 0:80 kronor per mil för laddbara bilar.

• På landsbygd tas ingen vägskatt ut för några fordon.

Jag tycker det börjar kännas rejält drygt med allt motstånd mot elbilar. Hur många procent av dagens bilar går på el? Hur kan problemet vara akut? Stort? Det är ett jävla tramsande.


Det praktiska genomförandet måste rimligen lösas med extern övervakning a la trängselskatten. Man kan inte förlita sig på gps-data från bilarna. Är hur lätt som helst att störa ut.

[GreenMachine]

Idag är det en nyhet i SR (vi har hört den förut) om att IVL föreslår en kilometerskatt som ska vara differentierad i 3 zoner: Stora städer (5:-/mil), mindre städer och stora vägar (1:-/mil) samt landsbygd (gratis). Detta kräver då GPS-övervakning. Jag säger bara lycka till om att få igenom den lösningen! Det kommer inget riksdagsparti att våga ta ansvar för.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.a ... el=7391605

Politiker är inte SÅ dumma att de kommer köpa detta. Dels för att det är för stora kostnader dels för att det är en skatt som inte är kopplad till verkligt slitage.

Jag gissar att detta slutar med en förhöjd årsavgift som baseras på vikt på bilen samt om du vill köra med dubbdäck. Så kanske 1000kr extra per år i skatt och så ett kraftigt påslag om du vill använda dubbdäck. Då är det mer kopplat till kostnader för underhåll av vägen och ingen jäkla GPS-sökare.

Att i realtid automatiskt kunna registerhålla och beskatta all körning om det så bara rör sig om en kilometer för att hämta barnen och åka förbi ICA på väg hem från en tjänsteresa skulle väl vara politikernas våta dröm.

[ellerstrom]

När det kommer till överhetens möjligheter till att driva in skattepengar från folket så är alla medel försvarbara. .. Det är Robin Hood jag vill ha !! ..
Att ta beslut om att automatiskt och i detalj övervaka varje fordon som passerar in/ut genom storstäderna eller att sätta upp tusentals fartkameror, tillåta automatisk skyltavläsning för att kunna bötfälla felparkerare och kräva GPS-loggade körjournaler etc är inga beslut som har någon längre politisk ledtid. Men att däremot sätta upp en kamera för att man inte ska sälja knark och vapen till småungar utanför en skola, ja då går man f-n över gränsen.

Dagens bästa! En "tumme upp" räcker inte, skulle vilja ge dig en high five!

[mati]

Jag har skrivit det tidigare, men snacket om vägslitage från personbilar är bullshit. En personbil sliter inte på vägen, utan det är den tunga trafiken som står för slitaget. Om vägskatten skulle vara kopplad till vägslitaget skulle en tung lastbil behöva betala ungefär 15-20.000 ggr så hög skatt som en personbil. Tjugotusen! Det är nämligen så mycket mer slitage en lastbil orsakar.
Vägslitaget ökar nämligen med axelvikt till den fjärde potensen. En långtradare brukar ha en genomsnittlig axelvikt på 8 ton och detta gånger 8 axlar.

Det är inte bara normala lastbilar utan överlastade lastbilar som knäcker vägarna

https://www.gd.se/artikel/overvikt-knacker-vagnatet

Vi installerar just nu en fordonsvåg norr om Östersund. Trafikverket vill veta vad lastbilarna väger, och framförallt axlarna. Jag har utvecklat en teknik som gör det möjligt att få samtliga axelvikter och totalvikten i ett svep och med mycket hög nogrannhet med hjälp av en vanlig fordonsvåg. Man rullar över vågen istället för att stanna. Överlast, även på enstaka axlar, är nämligen ett vanligt förekommande problem. Det kommer ett EU-direktiv som säger att chafförerna måste kunna redovisa sina axelvikter vid en eventuell kontroll.
Så visst är problemet allmänt känt, men man låtsas ändå som att det är personbilstrafiken som förstör vägarna. Det är lättare att mjölka bilisterna.

[Zalman3]

Klart att staten vill på något sätt få in de skattepengar de förlorar på att inte få in bensin och dieselskatt.

Dessutom frigörs ju ca 30? Miljarder kronor som vi slipper köpa olja från Ryssland med flera.

Dessa miljarder vill staten ha.
Tanken är inte att det ska bli billigare att köra bil bara för att man kör på el.

Folk börjar ju i allt större omfattning ladda sin egen bil med egna solceller.

Då missar staten både elskatt och bensinskatt!

Tills de kommer på en annan beskattningsmetod. Som tex i Spanien för man får betala skatt för solpaneler.
Cashen ska in, bubblan om att de ska vara billigt att köra elbil spricker snart och kom ihåg vart ni läste det.
Inom några år kommer det kosta lika mycket att köra elbil som dieselbil idag.


Skickat från min SM-G970F via Tapatalk

Snacket om att det skulle bli lika billigt att köra dieselbil som elbil tror jag inte alls på.
Dieselbilen får ju betala skatten 2ggr.
Både vid pumpen OCH 5kr per mil vid ett införande av vägslitage avgift!

1. Nya bilar får kravet på max 70g CO2 från 1 mars 2020.
Ingen normal bensin eller dieselbil klarar detta.
2. Gissar att en skrotningspremie på ca 20.000kr gör att dom gamla fossilbilarna snabbt fasas ut.

Det blir högre vägslitage avgift för Bensin- och dieselbilar.

Siffrorna nedan är forskarnas förslag som presenteras på DN Debatt.

Storstad Mindre städer och större vägar Landsbygd
Bensin- och dieselbilar 5–5,40 kr/mil 1 kr/mil Ingen vägskatt
Elbilar och laddhybrider 4,80 kr/mil 0,80 kr/mil Ingen vägskatt

https://www.vibilagare.se/nyheter/nya-f ... -du-betala

Låt säga att jag kör 400 mil i månaden:
Min förra fossilbil kostade ca 4000kr i månaden att tanka.
Med vägslitageavgift skulle det maximalt bli 2.160kr i månaden om jag bara kör i storstaden.
Summa 6.160kr i månaden.

Min Tesla skulle kosta maximalt 1.920kr i månaden med samma storstadskörning, eftersom jag laddar gratis.

Om man har en elbil som drar 2kWh per mil, så blir det 800kWh i månaden om man kör 400 mil i månaden.
Om man laddar hemma och betalar 1kr per kWh kostar det 800kr.
Summa 2.720kr i månaden.

Alltså kostar det 2-3ggr mera att köra en fossilbil.

[Fredrik j]

Låt säga att jag kör 400 mil i månaden:
Min förra fossilbil kostade ca 4000kr i månaden att tanka.
Med vägslitageavgift skulle det maximalt bli 2.160kr i månaden om jag bara kör i storstaden.
Summa 6.160kr i månaden.

Min Tesla skulle kosta maximalt 1.920kr i månaden med samma storstadskörning, eftersom jag laddar gratis.

Om man har en elbil som drar 2kWh per mil, så blir det 800kWh i månaden om man kör 400 mil i månaden.
Om man laddar hemma och betalar 1kr per kWh kostar det 800kr.
Summa 2.720kr i månaden.

Alltså kostar det 2-3ggr mera att köra en fossilbil.

Om du laddar gratis kostar det lika mycket att köra 10 mil som 200 mil eller 400 mil. Kostnaden är kostnaden för bilen. Marginalkostnaden för en extra mil i elbil är nära 0. Med kilomterskatt blir det dyrare ju längre man kör. Det är skillnaden.

[Zalman3]

Trafiken kostar samhället cirka 57 miljarder kronor varje år i form av olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar.
Skatteintäkterna från nuvarande skattesystem uppgår till drygt 60 miljarder, men i takt med att allt fler köper elbil minskar intäkterna.

https://www.tjanstebilsfakta.se/geograf ... skattning/

[Svenssons]

Trafiken kostar samhället cirka 57 miljarder kronor varje år i form av olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar.
Skatteintäkterna från nuvarande skattesystem uppgår till drygt 60 miljarder, men i takt med att allt fler köper elbil minskar intäkterna.

https://www.tjanstebilsfakta.se/geograf ... skattning/

Kostnader i form av buller och luftföroreningar minskar också plus att intäkter i form av extra moms på elbilar då dessa ännu kostar mer än motsvarande avgasbil ökar intäkterna.

[OfarligTesla]

Vad är logiken bakom att en elbil i en storstad skulle kosta typ 5 kr/mil men en fossilbil på landsbygd ingenting? Sliter fossilbilen på landsbygd inte alls på vägnätet och miljön?

[halper]

Vad är logiken bakom att en elbil i en storstad skulle kosta typ 5 kr/mil men en fossilbil på landsbygd ingenting? Sliter fossilbilen på landsbygd inte alls på vägnätet och miljön?

För att dämpa de externa kostnader som trafiken orsakar i form av trängsel, buller, luftföroreningar, olyckor och klimatpåverkan bör skatterna dessutom återspegla dessa kostnader. Det finns annars en risk att framtida elektriska och självkörande bilar kommer att rulla på stadens gator i stället för att stå parkerade när de inte används.

Elbilar beskattas lite lägre för att de bara orsakar några av de där sakerna, är min tolkning.

Vad gäller landsbygden ... ja, det är det vanliga.

[Svenssons]

Vad är logiken bakom att en elbil i en storstad skulle kosta typ 5 kr/mil men en fossilbil på landsbygd ingenting? Sliter fossilbilen på landsbygd inte alls på vägnätet och miljön?

Effektbrist i städer för att ladda elbilar? Tycker själv det är ologiskt och effektbristen borde styras med pris på elkonsumtion och installerad effekt.

[Bjelke]

Trafiken kostar samhället cirka 57 miljarder kronor varje år i form av olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar.
Skatteintäkterna från nuvarande skattesystem uppgår till drygt 60 miljarder, men i takt med att allt fler köper elbil minskar intäkterna.

https://www.tjanstebilsfakta.se/geograf ... skattning/

Kostnader i form av buller och luftföroreningar minskar också plus att intäkter i form av extra moms på elbilar då dessa ännu kostar mer än motsvarande avgasbil ökar intäkterna.

Fascinerande att just momsen "glöms" bort hela tiden i alla dessa uträkningar, nu och ett bra tag framåt så drar staten in en jäkla massa extra pengar just på det...
Jag har tex betalat in ca en halv miljon i moms på mina 3 Teslor, och hade det varit som före elbilslivet så hade det varit ca 200 tusen (om ens det), så i mitt fall har
jag pyntat in i runda slängar 300 tusen extra bara i moms (plus skatter på elen), det blir jäääääkligt mycket bensin för det...
Momsen är dessutom en förskottsinbetalning jämfört med drivmedelsskatt.
Och så här verkar det se ut ett bra tag framöver...

[Fredrik j]

Trafiken kostar samhället cirka 57 miljarder kronor varje år i form av olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar.
Skatteintäkterna från nuvarande skattesystem uppgår till drygt 60 miljarder, men i takt med att allt fler köper elbil minskar intäkterna.

https://www.tjanstebilsfakta.se/geograf ... skattning/

Kostnader i form av buller och luftföroreningar minskar också plus att intäkter i form av extra moms på elbilar då dessa ännu kostar mer än motsvarande avgasbil ökar intäkterna.

Fascinerande att just momsen "glöms" bort hela tiden i alla dessa uträkningar, nu och ett bra tag framåt så drar staten in en jäkla massa extra pengar just på det...
Jag har tex betalat in ca en halv miljon i moms på mina 3 Teslor, och hade det varit som före elbilslivet så hade det varit ca 200 tusen (om ens det), så i mitt fall har
jag pyntat in i runda slängar 300 tusen extra bara i moms (plus skatter på elen), det blir jäääääkligt mycket bensin för det...
Momsen är dessutom en förskottsinbetalning jämfört med drivmedelsskatt.
Och så här verkar det se ut ett bra tag framöver...

Ska man räkna på det ur ett nationalekonomiskt perspektiv har du också skickat iväg 1,5miljon till USA jämfört med 600 000 tidigare?

[Verdi]

Vad är logiken bakom att en elbil i en storstad skulle kosta typ 5 kr/mil men en fossilbil på landsbygd ingenting? Sliter fossilbilen på landsbygd inte alls på vägnätet och miljön?

Minuttaxa?

[Mickep]

Elbilar förväntas bli betydligt billigare (och det är de som tillverkarna väntar på...)
så momsen kommer bli mindre. Staten behöver se över sina intäkter. De kan antingen gå via skatter eller avgifter.

[loftux]

Trafiken kostar samhället cirka 57 miljarder kronor varje år i form av olyckor, vägunderhåll, buller och luftföroreningar.
Skatteintäkterna från nuvarande skattesystem uppgår till drygt 60 miljarder, men i takt med att allt fler köper elbil minskar intäkterna.

https://www.tjanstebilsfakta.se/geograf ... skattning/

Kostnader i form av buller och luftföroreningar minskar också plus att intäkter i form av extra moms på elbilar då dessa ännu kostar mer än motsvarande avgasbil ökar intäkterna.

Fascinerande att just momsen "glöms" bort hela tiden i alla dessa uträkningar, nu och ett bra tag framåt så drar staten in en jäkla massa extra pengar just på det...
Jag har tex betalat in ca en halv miljon i moms på mina 3 Teslor, och hade det varit som före elbilslivet så hade det varit ca 200 tusen (om ens det), så i mitt fall har
jag pyntat in i runda slängar 300 tusen extra bara i moms (plus skatter på elen), det blir jäääääkligt mycket bensin för det...
Momsen är dessutom en förskottsinbetalning jämfört med drivmedelsskatt.
Och så här verkar det se ut ett bra tag framöver...

Ska man räkna på det ur ett nationalekonomiskt perspektiv har du också skickat iväg 1,5miljon till USA jämfört med 600 000 tidigare?

Men då får du inte glömma att Tesla har anställda i Sverige som får lön och betalar skatt, elektriker som får jobb att installera laddare, skapat en marknad för tredjepartsprodukter, hyra betalas för utställningslokaler mm. Så alla miljoner har inte försvunnit till USA.

[[JM]]

Varför sliter en bil på landsbygden mindre på vägnätet än samma bil i storstan?
På landsbygden har man rimligtvis högre medelhastighet och kör längre. Detta borde medföra att kostanden per personbil och körd meter på landsbygden är större....
Ähh föresten. Glöm frågan. Det är politiker vi har att göra med och då är logiska resonemang helt ovidkommande.

[nek0]

Var debattartikel på temat i dagens DN också.

DN DEBATT 28/1. Fossila drivmedel fasas ut och allt fler bilar blir helt eller delvis eldrivna. Därför behövs en ny trafikbeskattning där körsträckan i stället för drivmedlet beskattas. Och den som kör på landsbygden bör slippa vägskatt medan skatten i storstäder bör bli extra hög. Eftersom förändringen går snabbt behöver ett utredningsarbete starta snarast, skriver sju forskare.

Sverige behöver förändra trafikbeskattningen. Det krävs för att hantera effekterna av elektrifieringen och utfasningen av fossila drivmedel. Men det är inte bara för att finansieringen av transportsystemet ska fungera, en ny beskattning innebär också en möjlighet att bättre ta hänsyn till var man kör. De som kör i glesbygd ska inte behöva betala för miljöstörningar som om de körde i en stad.
Att gå från att beskatta drivmedel till att beskatta bilarnas körning har fördelar men det kommer ta tid att utforma detaljer och införa de tekniska systemen. Om ett nytt system ska kunna vara på plats i slutet av detta årtionde krävs att ett utredningsarbete startar omgående.

Detta är slutsatserna från ett forskningsprojekt, finansierat av Energimyndigheten, som vi har genomfört och som i dag redovisas i rapporten ”Vägskatt för personbilar”.

I Norge, där elektrifieringen redan gått långt, har behovet av reformer blivit akut. Även i Sverige kommer sannolikt elektrifieringen att accelerera, och då kan motsvarande läge uppstå här.
Diskussionen om nya sätt att beskatta biltrafiken pågår runt om i världen.

Efter protester mot allt fler och komplicerade system med bompengar krävde stortinget i Norge en översyn av trafikbeskattningen som bland annat berör förutsättningar för en avståndsbaserad vägskatt. I Singapore har infasningen av det första heltäckande vägskatte­systemet i världen startat. Om två–tre år ska systemet vara i full drift. Forskare vid brittiska Institute for fiscal studies rekommenderade nyligen den brittiska regeringen att införa en liknande skatt. Inom EU pågår en översyn av det så ­kallade Eurovignett-direktivet med sikte på körsträckebaserade skatter.

Att beskatta vägtrafiken krävs för att kunna finansiera underhåll och utbyggnad av vägnätet, trafikövervakning med mera. Täcker inte trafikanterna dessa kostnader, måste pengar tas från annat håll.

För att dämpa de externa kostnader som trafiken orsakar i form av trängsel, buller, luftföroreningar, olyckor och klimatpåverkan bör skatterna dessutom återspegla dessa kostnader. Det finns annars en risk att framtida elektriska och självkörande bilar kommer att rulla på stadens gator i stället för att stå parkerade när de inte används.

Dagens beskattning, med tyngdpunkt på bensin- och dieselskatt, fungerar allt sämre:

• Den elektrifiering som pågår leder till att intäkterna från drivmedelsskatter kommer att minska. I Norge väntas de samlade skatteintäkterna från vägtrafiken år 2020 bli en tredjedel lägre än 2013. Hittills beror bortfallet främst på att elbilar haft undantag från bland annat försäljningsskatten, men över tid kommer fallande intäkter från drivmedelsskatt att dominera. Samma utveckling förutses även i andra länder. I Sverige motsvarar drivmedelsskatten för en ny bensinbil 4–6 kronor per mil, för en dieselbil en knapp krona mindre. För en elbil är elskatten inte mer än 0,60–1,30 kronor per mil.

• Bortsett från klimatpåverkan är de externa kostnader som vägtrafiken orsakar betydligt större i storstäderna än på landsbygden. Det gör att landsbygdstrafiken framstår som över­beskattad, och storstadstrafiken som underbeskattad.

• Nuvarande skatter tar inte hänsyn till att tillgången till kollektivtrafik och behovet av bil är olika i landsbygd och storstad. Vi behöver en trafikbeskattning som beaktar detta, bland annat för att få acceptans att driva klimat­omställningen tillräckligt kraftfullt.

Kilometerskatt för tunga fordon finns i dag i åtta europeiska länder, oftast enbart på motorvägar. De bidrar till att finansiera vägnätet, men också till rättvisare konkurrens och färre brott mot arbetstidsregler, och de driver på teknikutvecklingen.

Vår utgångspunkt har varit att det samlade skatteuttaget från trafiken inte ska förändras – huruvida beskattningen av vägtrafiken totalt bör öka eller minska är en politisk fråga, inte en forskningsuppgift.

Att införa en avståndsbaserad vägskatt kommer att ta minst 7–8 år från att ett utredningsarbete startat tills systemet kan tas i drift. I princip bör alla fordon inkluderas, men i ett läge där bensin- och dieseldrivna fordon är på väg att fasas ut kan det finnas skäl att låta en vägskatt för personbilar enbart gälla elbilar och laddhybrider. Inkluderas även bilar med förbränningsmotor kan vägskatten växlas mot sänkningar av drivmedelsskatterna på 2:50–3 kronor litern, vilket med dagens regler förutsätter ett undantag från EU:s miniminivåer för beskattning av drivmedel.

En geografisk differentiering av vägskatten kan utformas på olika sätt. En förenklad differentiering, som på ett bättre sätt än i dag återspeglar de externa kostnader som trafiken orsakar, kan bestå av att ingen vägskatt tas ut på landsbygden. I mindre tätorter och på större vägar blir skatten 1 krona per mil, i storstäder 5–5:40 kronor per mil för bensin- och dieseldrivna bilar, 10–20 procent lägre för elbilar och laddhybrider. Detta kan jämföras med nuvarande körkostnad vid eldrift på totalt 2–3 kronor per mil. Att växla drivmedelsskatter mot en geografiskt differentierad vägskatt innebär att den sammanlagda skatten per mil för landsbygdens bensin- och dieselbilister blir oförändrad, eller till och med något lägre, jämfört med i dag. I städer med trängsel kan skatten däremot bli högre.

En ny vägskatt kommer inte vara tillräcklig för att nå klimatmålen utan måste koordineras med en översyn av andra styrmedel, främst drivmedelsbeskattningen, reduktionsplikten samt fordonsskatten.

Det finns många tekniska lösningar för debitering av skatten. Tekniken utvecklas snabbt och mycket av den viktigaste utrustningen finns redan i moderna bilar. Förmodligen kommer ett gemensamt system inom EU att utvecklas under perioden. Men det är viktigt att Sverige i så fall är pådrivande och påverkar systemet eftersom vi har en glesbygd som påverkas mycket av hur systemet utformas.

Även när det gäller juridiska och ekonomiska system finns det många möjligheter och en del viktiga vägval. Vi har dock inte hittat något som framstår som svårt att lösa. Fordonens rörelser är ett mindre problem än mobiltelefonernas i relation till personlig integritet men datahanteringen behöver regleras. Kostnaderna för att administrera systemet behöver hållas låga samtidigt som systemet ska vara enkelt och rättssäkert. Återigen kommer förmodligen en EU-harmonisering vara enklare och billigare. Ett tidigt svenskt initiativ och samordning med de nordiska grannländerna vara en fördel.

Sammantaget förefaller dock vinsterna med att införa en körsträcke­baserad beskattning så stora, både socialt, miljömässigt och skattepolitiskt, att regering och myndigheter snarast bör ta fram en plan för införande av en vägskatt. I Norge, där elektrifieringen redan gått långt, har behovet av reformer blivit akut. Även i Sverige kommer sannolikt elektrifieringen att accelerera, och då kan motsvarande läge uppstå här.

Sättet att undvika en sådan situation är att snabbt starta ett utredningsarbete så att en omläggning kan genomföras under ordnade former.

Förslag. Ny vägskatt
• I större städer blir vägskatten för bensin- och dieselbilar 5:00–5:40 kronor per mil medan laddbara fordon får en vägskatt på knappt 4:80 kronor per mil.

• I mindre städer och på större vägar blir vägskatten omkring 1:00 kronor per mil för bensin- och dieselbilar och 0:80 kronor per mil för laddbara bilar.

• På landsbygd tas ingen vägskatt ut för några fordon.

Jag tycker det börjar kännas rejält drygt med allt motstånd mot elbilar. Hur många procent av dagens bilar går på el? Hur kan problemet vara akut? Stort? Det är ett jävla tramsande.


Det praktiska genomförandet måste rimligen lösas med extern övervakning a la trängselskatten. Man kan inte förlita sig på gps-data från bilarna. Är hur lätt som helst att störa ut.

Problemet är jättestor. Fråga bara Zalman3. Snart är det fler elbilar än avgasbilar.
Ja vad ska man säga forskarna är på samma nivå som Zalman3 (kanske läser dom samma litteratur)

[Wahll]

Detta är så urbota dumt att klockorna stannar.

Varför har vi högt beskattade fossila drivmedel? För att de är miljöskadliga. Inte för att staten ska leva på dessa som någon form av permanent inkomst i stil med momsen. Men det har blivit så i alla fall.

Detta visar på faran med att försöka beskatta bort sådant man inte vill ha mer av utan att lägga in försäkran om att pengarna ska användas på rätt vis (m.a.o få bort Sverige från sitt fossila beroende).

Aldrig i livet med en kilometerskatt säger jag.

Sverige har inte öronmärkning av skattemedel utan fördelningspolitik. Där går alla skattemedel till en och samma pengapåse och omfördelas såsom de förnärvande folkvalda finner lämpligt. Ur ett statligt perspektiv är skatt ett av få verktyg att styra konsumtion/användning med, och det i särklass effektivaste.