Martinen skrev:Det är som Ikea. För ganska många år sedan så blev det massa skriverier för att Ingvar Kamprad "gav bort" större delen av sin förmögenhet inkl många av Ikea-bolagen till en stiftelse.
Blev ju massa skriverier om det, men nu många år senare så är det såklart bland dom största stiftelserna som finns och dom ger ytterst lite till välgörenhet.
Såg nån jämförelse för nått år sedan, där dom jämförde denna med en massa andra stora stiftelser. Denna stiftelsen var större än alla andra om man räknade hur mycket den var värd, men gav minst pengar till välgörenhet.
Det här med att ge bort sina pengar till stiftelse är alltså inte nytt.
Fast det är ju en viss skillnad. IKEAS stiftelse har aldrig haft som syfte - eller påståtts att ha som syfte - att syssla med välgörenhet. Syftet med stiftelsen var från början att säkra kontrollen över bolaget och att det aldrig ska kunna splittras eller börsintroduceras ens efter Ingvar Kamprads död. Det var ett sätt för honom att styra bolagets konstruktion långt efter hans egen död.
Däremot har IKEA länge agerat som schysst arbetsgivare och motarbetat korruption i andra länder. De försörjer bl.a. en hel stad i Ryssland med den fabrik som tillverkar Billybokhyllan och har i princip svenska arbetsrättsregler i fabriken. Dom har ju haft stora problem med flera av sina varuhus i just Ryssland eftersom de vägrat betala mutor för att få tillstånd och strömleveranser etc. Sen vet jag att även de, som de flesta svenska företag som köper varor/arbetskraft i tredje världen, har beslagits med dåliga arbetsförhållanden vid fabriker och barnarbete osv. men de har varit väldigt snabba att korrigera detta. Svenska företag har nog varit lite väl naiva när de fått garantier från korrupta myndigheter...
IKEA och Ingvar Kamprad är intressanta på flera sätt i den här diskussionen. Ingvar Kamprad är en av dessa unika entreprenörer som genom att gå sin egen väg och bygga ett jättelikt företagsimperium och det är det nog många som känner att de tjänat på i sin egen privatekonomi. Man kan köpa möbler med hyfsad kvalitet till överkomliga priser. Kamprad gick emot etablerade normer för företagande på flera fronter:
1. Det mest kända är väl antagligen de platta paketen som har revolutionerat möbelindustrin. När de började tillverka möbler var de utsatta för bojkotter från möbeltillverkarnas intresseorganisation eftersom de inte infogade sig i det etablerade systemet. Men Kamprad var listig och hittade vägar att kringgå detta, bl.a. genom att lägga ut tillverkningen i Polen.
2. Han har aldrig tagit lån. IKEA är helt uppbyggt av de inkomster som företaget genererat och det är än idag modellen. Han började verkligen med att som barn sälja tändstickor till folk i de mörka småländska skogarna och där startade uppbyggnaden upp det kapital som till slut resulterade i det första IKEA-varuhuset.
3. Han har konsekvent vägrat att börsintroducera IKEA. Tack vare detta har IKEA överlevt alla ekonomiska kriser och gått stadigt som en oljetanker genom stormiga hav.
4. Att flytta över alla tillgångar i IKEA till en stiftelse är hans sätt att se till att kommande generationer inte bryter med konceptet. Han studerade lagstiftningar om fonder världen över och kom fram till att Holland har det starkaste skyddet. Det är i princip omöjligt att bryta upp en stiftelse i Holland. Allt detta för att skydda IKEA mot att börsintroduceras och hamna i kvartalsekonomiträsket. Att skaffa kapital på börsen är en quickfix som snabbt kan slå tillbaka och förhindra allt långsiktigt arbete i ett företag. Kamprad har aldrig behövt lyssna på externa investerare utan kunnat ta sina egna beslut och det har ju onekligen varit framgångsrikt. IKEA-varuhuset i Haparanda hade aldrig blivit av om inte den egensinnige Kamprad kört över sin egen styrelse. Ingen trodde på det, men det blev en formidabel succé och har varit ett ekonomiskt lyft för hela regionen. Entreprenören Kamprad kom, såg och segrade...
Trots att han lagt grunden för ett fortsatt IKEA-imperium även efter sin egen död så är det väl knappast säkert att det kommer att gå vägen. Även om han nu 89 år gammal lämnat över de flesta formella uppdragen på sina arvingar är det ingen hemlighet att det fortfarande är han som styr i praktiken. Ska bli intressant att se om nästa generation klarar av att plocka upp hans fallna mantel en dag.