Semi-snabbladdare

[apkungen]

Man får ut som mest vid ungefär 80% soc då spänningen är som högst, typ 390V innan spänningen går med. De nya Chademo från fortum i norr o nyköping kan som mest lämna ifrån sig 120A. = 47kW tror att det är Max

[TiborBlomhall]

Alla laddare under 25-30 kW borde kallas destinationsladdare.

Inte alla, utan dem som står på en destination, dvs dit folk vill åka och stanna några timmar.

Laddstolpe på några kW som står där folk inte vill stanna -tex utanför kommunkontor- kallar jag onödiga laddstolpar.

Jag skulle vilja föreslå följande indelning på laddare:

Destinationsladdare: 2-25/30 kW
Snabbladdare: 25/30-99 kW
Supersnabbladdare/Ultrasnabbladdare: 100 kW - 200 kW

Spelar egentligen ingen roll om det är AC eller DC

Det spelar enorm roll om det är AC eller DC!
En 50kW DC laddare är en snabbladdare.
En 50kW AC laddstolpe är långsamladdning för alla elbilar som ansluter sig till den, förutom en fransk som inte säljs längre. Min Leaf kan ladda med 3.6kW från en sådan laddstolpe - knappast snabbladdning.

Och du kan aldrig kalla en AC laddstolpe för en "laddare" öht. AC stolpar har ju ingen laddare utan du använder bilens inbyggda -och för det mesta ganska så klena- laddare!

Enligt EU definition är snabbladdare över 23kW DC. Resten är laddare eller laddstolpar beroende på om de är DC eller AC. Väldigt bra indelning.

Nån AC stolpe på 20-30-50-100-8000 kW kan aldrig vara en semi-snabbladdare för det finns ju ingen laddare i den!

[Svenssons]

Inte alla, utan dem som står på en destination, dvs dit folk vill åka och stanna några timmar.

Laddstolpe på några kW som står där folk inte vill stanna -tex utanför kommunkontor- kallar jag onödiga laddstolpar.

Kan delvis hålla med men det kan vara svårt att definiera vad som är destination och vad som inte är destination. Finns mängder med kommunkontor som ligger centralt och därmed skulle bli perfekt för de som vill köra in till stan, gå en runda inne i stan och sedan köra hem efter några timmar.

Det spelar enorm roll om det är AC eller DC!
En 50kW DC laddare är en snabbladdare.
En 50kW AC laddstolpe är långsamladdning för alla elbilar som ansluter sig till den, förutom en fransk som inte säljs längre. Min Leaf kan ladda med 3.6kW från en sådan laddstolpe - knappast snabbladdning.

Och du kan aldrig kalla en AC laddstolpe för en "laddare" öht. AC stolpar har ju ingen laddare utan du använder bilens inbyggda -och för det mesta ganska så klena- laddare!

Enligt EU definition är snabbladdare över 23kW DC. Resten är laddare eller laddstolpar beroende på om de är DC eller AC. Väldigt bra indelning.

Nån AC stolpe på 20-30-50-100-8000 kW kan aldrig vara en semi-snabbladdare för det finns ju ingen laddare i den!

Kan hålla med om att AC är en laddstolpe och ingen laddare men vad som spelar enorm roll idag behöver nödvändigtvis inte spela så stor roll inom ett par år. Idag är det bara en utgången modell som klarar av över 40 kW AC samt ett fåtal modeller som kanske klarar av 22 kW men så behöver det inte vara i en snar framtid. Å andra sidan så klarar nog inte så många av dagens bilar som kan laddas med DC av högre effekt än 50 kW.

Kommer det en bil som klarar av 63A AC eller kanske till och med 125 A AC till en Chademo-laddare som kan leverera 30 kW samt en AC laddstolpe på 125 A så är det konstigt om DC-laddaren kallas snabbladdare och AC-laddaren långsam trotts att AC-laddaren klarar av 3 gånger så hög effekt/hastighet. Sedan behövs en kategori till över snabbladdare. En laddare på 100-200 kW kan ju knappast kallas för samma sak som en som klarar av 30kW.

Jag gillar inte att regler sätts efter hur det fungerar idag istället för de tekniska förutsättningarna. Semi-snabbladdare är dock inget bra namn och gör sakerna mer otydligt.

[TiborBlomhall]

Det finns inget som heter AC-laddare.

AC-stolpar är bara lite mer intelligenta vägguttag som klarar av att berätta hur mycket ström de kan leverera. De har ingen laddare i sig - man använder bilens inbyggda laddare.

Det finns DC-laddare. Det finns DC snabbladdare.

Det finns AC laddstolpar med låg och hög maxeffekt.

Men det finns varken några AC-laddare, AC semi-snabbladdare eller AC snabbladdare. För AC kan aldrig vara en laddare öht.

[TiborBlomhall]

DC = likström = laddare = extern laddare som laddar bilen

AC = växelström = laddstolpe = stolpe man kan ansluta bilen till och ladda mha bilens inbyggda laddare

Det är väldigt viktigt att inte blanda ihop dessa två begrepp.

[LarsL]

Egentligen borde de heta ladduttag eller ännu hellre elbilsuttag, för det är vad de är. Kommer Nya EU standarden att reda ut detta?

[Nicke Nyfiken]

Det finns inget som heter AC-laddare.

AC-stolpar är bara lite mer intelligenta vägguttag som klarar av att berätta hur mycket ström de kan leverera. De har ingen laddare i sig - man använder bilens inbyggda laddare.

Det finns DC-laddare. Det finns DC snabbladdare.

Det finns AC laddstolpar med låg och hög maxeffekt.

Men det finns varken några AC-laddare, AC semi-snabbladdare eller AC snabbladdare. För AC kan aldrig vara en laddare öht.

DC = likström = laddare = extern laddare som laddar bilen

AC = växelström = laddstolpe = stolpe man kan ansluta bilen till och ladda mha bilens inbyggda laddare

Det är väldigt viktigt att inte blanda ihop dessa två begrepp.

Väldigt bra och tydlig sammanfattning

Hade alla läst och förstått vad du skriver Tibor, så hade vi sluppit 2/3 av alla förvirrade diskussioner kring laddning.

[Nicke Nyfiken]

Sedan har vi begreppet "destinationsladdare".
De är ju ett felaktigt begrepp eftersom det inte handlar om laddare. Det är bara en anslutningar med AC som kopplas till bilens interna laddare.

Ingen har väl sett en destinationsladdare med DC?

[TiborBlomhall]

Japp!

Vi måste få in semantiken att laddare verkligen innehåller laddare redan nu, annars blir det enorm förvirring när gemene man ska börja använda grejerna.

Destinationsladduttag är ju rätta benämningen.

Just destinationsladdare har tom jag syndat med att säga

[Nicke Nyfiken]

Begreppet "laddbox" är väl inte helt självklart heller. Lite av en slamkrypare. Namnet ger sken av att vara en typ av laddare utan att vara det.

En laddbox till Teslan må innehålla många fancy prylar och avslutas med en snygg Typ2 kontakt. Men det är ingen laddare eftersom den skickar ut AC.

[Jerker]

Det är också så att laddkablar för AC med schuko/cee i ena änden och typ2 i andra kallas "portabla laddare" pga klumpen på kabeln som innehåller styrelektronik. Typ2-typ2 är dock en "dum" kabel.

[Herr X]

Jag retar mig också mig enormt på begreppet semi-snabbladdare eller semi-snabbstolpe. Det blir semi-oanvändbart.

Antingen har jag gott om tid för långsamladdning hemma eller iväg över natten eller dagen.

Eller så är jag på väg och vill snabbladda så snabbt som möjligt.

Väldigt sällan jag har semi-bråttom.

Snabbt är ett relativt begrepp, det som är snabbt för någon kan vara långsamt för någon annan.
Exempel 1: "Jag ska ner och ta ett snabbt dopp med ungarna i sjön".
Kopplar jag in min bil i en 22kW laddstolpe vid parkeringsplatsen så kommer den vara fulladdad när jag ska åka några få timmar senare. Det måste man ändå säga är snabbt.
Kopplar jag in min bil i ett 13A Schukouttag vid sjön, kommer jag inte se att den har laddat när jag ska åka. Det är långsamt.

Exempel 2: "Bilen har nästan slut på ström så jag måste göra ett snabbt stopp vid en superladdare på väg till mötet - så jag blir lite sen"
När jag kommer fram till en superladdare med nästan tomt batteri kan jag behöva bli sittande där i 45 minuter för att kunna komma vidare, det upplevs inte som snabbt. Om det bredvid supersnabbladdaren är en 22kW laddstolpe så kommer den upplevas som extremt långsam, trots att den upplevdes som väldigt snabb i det förra exemplet.

Mina två exempel visar att begrepp som snabb och långsam laddning är svåra, då begreppen är relativa. Sanningen är att om man är på väg med sin bil på motorvägen och är tvingad att göra ett stopp för att ladda, så upplevs inte ens 20 minuter som särskilt snabbt. Glöm inte att normen för laddning idag är en bensinpåfyllning som tar 3 minuter - att då prata om snabbladdning om en halvtimma skrämmer bort folk. Teslas superladdare är snabba i förhållande till de flesta andra sätt att ladda bilen, men långsamma i förhållande till det gemene man upplever som normalt: bensinpåfyllning.

Jag föreslår därför att man helt slutar att prata om snabb- och långsamladdning, och istället använder terminologin "destinationsladdare" för alla laddare som befinner sig på en destination (parkeringshus, simhall, köpcenter etc), och typ "långfärdsladdare" eller något sådant? för alla laddare som sitter längs vägarna för att möjliggöra långresor.

Destinationsladdarna kan sedan vara på olika effekt och kan även vara DC-laddare. Det är alltså syftet med laddaren som kommuniceras utåt.

[Nicke Nyfiken]

Jag föreslår därför att man helt slutar att prata om snabb- och långsamladdning, och istället använder terminologin "destinationsladdare" för alla laddare som befinner sig på en destination (parkeringshus, simhall, köpcenter etc), och typ "långfärdsladdare" eller något sådant? för alla laddare som sitter längs vägarna för att möjliggöra långresor.

Destinationsladdarna kan sedan vara på olika effekt och kan även vara DC-laddare. Det är alltså syftet med laddaren som kommuniceras utåt.

Så allt ska kallas destinationsladdare

När jag är på väg hem från jobbet så är min destination garaget hemma. Alltså är det en destinationsladdare jag har hemma.

Tesla SuC i Löddeköpinge ligger vid ett köpcentra så det är också en destinationsladdare enligt din definition. Det är i alla fall perfekt att plugga in bilen där medan man handlar på ICA Maxi eller springer in på Bolaget.

[bylund]

Jag föreslår därför att man helt slutar att prata om snabb- och långsamladdning, och istället använder terminologin "destinationsladdare" för alla laddare som befinner sig på en destination (parkeringshus, simhall, köpcenter etc), och typ "långfärdsladdare" eller något sådant? för alla laddare som sitter längs vägarna för att möjliggöra långresor.

Destinationsladdarna kan sedan vara på olika effekt och kan även vara DC-laddare. Det är alltså syftet med laddaren som kommuniceras utåt.

Så allt ska kallas destinationsladdare

När jag är på väg hem från jobbet så är min destination garaget hemma. Alltså är det en destinationsladdare jag har hemma.

Tesla SuC i Löddeköpinge ligger vid ett köpcentra så det är också en destinationsladdare enligt din definition. Det är i alla fall perfekt att plugga in bilen där medan man handlar på ICA Maxi eller springer in på Bolaget.

Jag förstår att du skämtar, men skillnaden är ju om du laddar på din destination, eller om du går på köpcentret för att fördriva tiden medan du laddar. Så är ditt syfte med Lödde köpcentret så är det ju destinationsladdning att ladda medan du ändå är där, är syftet att ladda för att ta dig vidare så är det ju långfärdsladdning, även om det finns saker att göra medan du väntar.

[Nicke Nyfiken]

Jag föreslår därför att man helt slutar att prata om snabb- och långsamladdning, och istället använder terminologin "destinationsladdare" för alla laddare som befinner sig på en destination (parkeringshus, simhall, köpcenter etc), och typ "långfärdsladdare" eller något sådant? för alla laddare som sitter längs vägarna för att möjliggöra långresor.

Destinationsladdarna kan sedan vara på olika effekt och kan även vara DC-laddare. Det är alltså syftet med laddaren som kommuniceras utåt.

Så allt ska kallas destinationsladdare

När jag är på väg hem från jobbet så är min destination garaget hemma. Alltså är det en destinationsladdare jag har hemma.

Tesla SuC i Löddeköpinge ligger vid ett köpcentra så det är också en destinationsladdare enligt din definition. Det är i alla fall perfekt att plugga in bilen där medan man handlar på ICA Maxi eller springer in på Bolaget.

Jag förstår att du skämtar, men skillnaden är ju om du laddar på din destination, eller om du går på köpcentret för att fördriva tiden medan du laddar. Så är ditt syfte med Lödde köpcentret så är det ju destinationsladdning att ladda medan du ändå är där, är syftet att ladda för att ta dig vidare så är det ju långfärdsladdning, även om det finns saker att göra medan du väntar.

Exakt!
Det går inte att definiera om en laddare är en destinationsladdare eller en långfärdsladdare baserat på var den är placerad, vilket var Herr X förslag. Det som är en destinationsladdare för någon, är en långfärdsladdare för någon annan.

För alla som åker till Toftaholm för att äta julbord är SuCen en destinationsladdare. Men de som kör in om för att de behöver ladda bilen för att komma vidare på sin resa, är det en långfärdsladdare.

Men oavsett anledning att vara där så är det en snabbladdare i mina ögon, även om Herr X tycker det går relativt långsamt i jämförelse med att tanka fossilaren.

[Herr X]

Det går inte att definiera om en laddare är en destinationsladdare eller en långfärdsladdare baserat på var den är placerad, vilket var Herr X förslag. Det som är en destinationsladdare för någon, är en långfärdsladdare för någon annan.

För alla som åker till Toftaholm för att äta julbord är SuCen en destinationsladdare. Men de som kör in om för att de behöver ladda bilen för att komma vidare på sin resa, är det en långfärdsladdare.

Men oavsett anledning att vara där så är det en snabbladdare i mina ögon, även om Herr X tycker det går relativt långsamt i jämförelse med att tanka fossilaren.

Låt säga att du har Toftaholm som destination och bor 2km bort. Varför är det då ett problem att Tesla kallar sina laddare där för långfärdsladdare? Kommer det vara förvirrande för någon att det står en långfärdsladdare längs en motorväg? Nej - det kommer bara tydliggöra att det inte är tal om en parkeringsplats där man kan ladda lite medan man sover på hotellet.

Om en laddare kallas långfärdsladdare eller destinationsladdare kommunicerar syftet med den: den som satt upp laddaren signalerar antingen att "på denna platsen får du stå en kort stund medan du fyller upp ditt batteri så att du kan fortsätta din färd", eller "på denna platsen kan du ladda medan du parkerat och du står hur länge du vill".

Att tala om snabbladdning och långsamladdning är urdumt eftersom vi är precis i början av en våldsam teknologiutveckling som kommer likna den som internetuppkopplingarna genomgick under 90-talet. Begreppet "Supersnabbt internet" kunde vara allt från 56kbit-modem till 2Mbit-uppkoppling. Begreppet "Snabb internetuppkoppling" är fortfarande helt obrukbart och idag pratar man alltid bara om syftet med sin internetuppkoppling (bara för surf, se på film, ladda ner filer etc.). I andra sammanhang har man fått helt slut på superlativ, som exempelvis skärmupplösning; super-VGA var hur bra som helst när det kom, men sen kom något bättre och det fick då heta ultra-VGA, sen kom super-ultra Xtra VGA, och super-super-ultra-mega-XGA. Till slut blir det bara kryptiska förkortningar av allt samman UXVGA, UAVGAXB, XUVGABRAX, XVGALAX etc.

Begreppet snabbladdning är värst eftersom det innehåller ett löfte om att det ska gå snabbt att ladda där. Långsamladdning är inget problem eftersom folk bara blir positivt överraskade om de får möjlighet att ladda snabbare än de tänkt sig.

De 22kW ChaDeMo "snabbladdare" som jag laddat på är en femtedel så snabba som Teslas superladdare - att kalla dessa för snabbladdare är självmord för elbilsbranschen. Icke-Tesla-ägare skulle sätta en yxa i dessa laddarna om de var tvungna att ladda på sådana i nästan två timmar för varje två timmars körning. Det är uppenbart att sådana inte lämpar sig för långfärdsladdning, och de skulle därför behöva tituleras destinationsladdare (för de som har hamburgerrestaurangen som destination).

[joel80]

Jag hoppas man bygger smart med en mix av olika styrka på laddarna.. T.ex tycker jag det inte alls är fel att vid köpcentran klämma upp många "enkla" typ2-laddare med 3.7-7.4kw, där man kan ställa sig om man vill/behöver underhållsladda lite under de timmar man kanske ska handla.. Men inte tycker det är värt/behövs att man tar upp en plats på en snabbare laddare.. Som dessutom är dyrare att sätta upp.

Jag skulle då gärna se att t.ex köpcentran bjuder på laddning/parkering i de långsamma uttagen men tar betalt i de snabbare.. För att kunna styra lite så att de som verkligen behöver ladda snabbare kan det och det inte är upptaget av "fulladdade" bilar som egentligen bara behövde stå där 30 minuter men är inne och handlar i 2 timmar.

[Nicke Nyfiken]

Det går inte att definiera om en laddare är en destinationsladdare eller en långfärdsladdare baserat på var den är placerad, vilket var Herr X förslag. Det som är en destinationsladdare för någon, är en långfärdsladdare för någon annan.

För alla som åker till Toftaholm för att äta julbord är SuCen en destinationsladdare. Men de som kör in om för att de behöver ladda bilen för att komma vidare på sin resa, är det en långfärdsladdare.

Men oavsett anledning att vara där så är det en snabbladdare i mina ögon, även om Herr X tycker det går relativt långsamt i jämförelse med att tanka fossilaren.

Låt säga att du har Toftaholm som destination och bor 2km bort. Varför är det då ett problem att Tesla kallar sina laddare där för långfärdsladdare? Kommer det vara förvirrande för någon att det står en långfärdsladdare längs en motorväg? Nej - det kommer bara tydliggöra att det inte är tal om en parkeringsplats där man kan ladda lite medan man sover på hotellet.

Om en laddare kallas långfärdsladdare eller destinationsladdare kommunicerar syftet med den: den som satt upp laddaren signalerar antingen att "på denna platsen får du stå en kort stund medan du fyller upp ditt batteri så att du kan fortsätta din färd", eller "på denna platsen kan du ladda medan du parkerat och du står hur länge du vill".

Att tala om snabbladdning och långsamladdning är urdumt eftersom vi är precis i början av en våldsam teknologiutveckling som kommer likna den som internetuppkopplingarna genomgick under 90-talet. Begreppet "Supersnabbt internet" kunde vara allt från 56kbit-modem till 2Mbit-uppkoppling. Begreppet "Snabb internetuppkoppling" är fortfarande helt obrukbart och idag pratar man alltid bara om syftet med sin internetuppkoppling (bara för surf, se på film, ladda ner filer etc.). I andra sammanhang har man fått helt slut på superlativ, som exempelvis skärmupplösning; super-VGA var hur bra som helst när det kom, men sen kom något bättre och det fick då heta ultra-VGA, sen kom super-ultra Xtra VGA, och super-super-ultra-mega-XGA. Till slut blir det bara kryptiska förkortningar av allt samman UXVGA, UAVGAXB, XUVGABRAX, XVGALAX etc.

Begreppet snabbladdning är värst eftersom det innehåller ett löfte om att det ska gå snabbt att ladda där. Långsamladdning är inget problem eftersom folk bara blir positivt överraskade om de får möjlighet att ladda snabbare än de tänkt sig.

De 22kW ChaDeMo "snabbladdare" som jag laddat på är en femtedel så snabba som Teslas superladdare - att kalla dessa för snabbladdare är självmord för elbilsbranschen. Icke-Tesla-ägare skulle sätta en yxa i dessa laddarna om de var tvungna att ladda på sådana i nästan två timmar för varje två timmars körning. Det är uppenbart att sådana inte lämpar sig för långfärdsladdning, och de skulle därför behöva tituleras destinationsladdare (för de som har hamburgerrestaurangen som destination).

Att tala om långfärdsladdning och destinationsladdning är precis lika urdumt just för att vi är precis i början av en våldsam teknologiutveckling.

Om Porsche levererar det dom säger, så kommer deras bilar laddas med 1600 km/h om bara några få år. Flyttar vi då fram ytterligare några år så kommer dagens SuC bara att kunna tituleras som destinationsladdare. Vilket passar bra för de som har Max hamburgerrestaurang som destination.

Oavsett om vi kallar det snabbladdare eller långfärdsladdare idag, kommer vi att kalla det för långsamladdare eller destinationsladdare imorgon. Det spelar ingen roll, för hur man än vänder och vrider på sig, så har man alltid arslet bak.

[Bjelke]

Summa summarum, ange effekt och kontakttyper, inget krånglande.
(och ev villkor för tex vilka/hur länge/kostnad osv såklart)
Fossilare måste ju tex hålla koll på diesel/bensin/etanol/gas osv, inget konstigt, bara reportrar som verkar tycka laddtyper är fantastiskt krångligt

(Fast även jag tyckte det var en djungel med vilka kablar man behövde, men det beror ju till viss del på den uppenbara begreppsförvirringen...)

[LarsL]

Summa summarum, ange effekt och kontakttyper, inget krånglande.
(och ev villkor för tex vilka/hur länge/kostnad osv såklart)

Ja så enkelt måste det göras kalla laddarna 22, 45 eller 135kW. De här laddarna bör ta betalt per kWh och kanske parkeringstid, men jag tror att priset ska anges i kr/kWh vid full kapacitet trots allt. Designas laddstationerna på liknande sätt som bensinstationer så att varje laddare är åtkomlig från fyra olikahål (vänster/höger och fram- och bakifrån) så blir problemet med att någon står för länge ganska litet, alternativt många uttag till samma laddare och låta stationen prioritera.

Sen tror jag vi behöver någon form av benämning på uttag som sitter vid jobbet, hemma, köpcentrumet, nöjesfältet eller andra ställen där man står länge. För den här typen tror jag elbilsuttag eller EV-outlet är en bra benämning och antyder att du måste använda den inbyggda laddaren i bilen. Om det ska tas betalt för de här platserna så gäller kr/h, eftersom det egentliga syftet är att parkera.

[apkungen]

Det kanske kommer finnas laddare som laddar 160mil i timmen framöver men jag tror inte att dagens sc kommer att bli ointressanta för det. Ofta behöver man bara stanna en kvart tjugo minuter och ska gå personer gå på toa och köpa sig en dricka och en korv så har den tiden gått. Riktigt snabba laddare har nog som främsta styrka att de kan "svälja" mycket bilar som behöver ladda

[Reddy]

Man får ut som mest vid ungefär 80% soc då spänningen är som högst, typ 390V innan spänningen går med. De nya Chademo från fortum i norr o nyköping kan som mest lämna ifrån sig 120A. = 47kW tror att det är Max

Jag vet inte säkert men jag tror bilar med 85 batteri har en fördel jämfört 70 modeller. Har bara laddat på tre CHAdeMO, alla Clever men där har effekten legat mellan 32 och 35 kW, strömstyrkan verkar begränsad till 102-104 ampere, misstänker att en 85:a hade laddat med högre effekt, kanske 37-40 kW tack vare 50 volt högre batterispänning. Någon som kan bekräfta detta?

[REIT]

Äger 2 st ZOE med knappt 6.000 mil. 16-32A AC räcker väldigt långt för stadskörning. 63A AC är intressant vid längre sträckor men jag har bara sett en sådan vid Clever's huvudkontor i Köpenhamn. Kräver dock kraftigare kabel än medföljande originalkabel.

Jag tror anledningen att Renault tog bort 63A möjligheten på 2015-modellen är att det sliter på batteriet.

Så roadtripen blir med Tesla!