Kärnkraft är inte framtiden

[pefreli]

Jämförelsen haltar enligt mig.
Det handlar inte om att tro.
Sol, vind, batterier är redan ett faktum, de finns här och nu.
Och de kommer att öka oavsett hur en vanlig privatperson tycker och tänker om det.

Sol, vind och batterier kommer att fungerar tillsammans med vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme, kondenskraft och import med kabel.
Inget kommer försvinna eller bli 100% inom närmsta 20 åren.

Givetvis finns det människor som tittar bakåt och hoppas på att gamla goda tider kommer tillbaka, hoppas på Folkhemmet och massiva mängder kärnkraft men dessa bakåtsträvare kommer inte stoppa de som vill hjälpa till och agera här och nu.

Tror du våra existerande kärnkraftverk kommer producera el om 20 år. Går de ens att renovera dem så de håller och är säkra så länge till vettiga priser?
Jag tvivlar och detta är en anledning jag vill de börjar planeras för ny kärnkraft nu.
Sen har du rätt i att sol vind och batterier garanterat kommer öka men de behövs komplement precis som du själv är inne på.

Ca 40 år till planeras det för.


https://group.vattenfall.com/se/nyheter ... treaktorer

Oj närmar de sig inte 100 år så när man tar de ut bruk.. låter otroligt.. men ja de är ju bra om de kan hålla vad som sägs.
Jag har hört från andrahands källor att mycket är slitet på kärnkraftverken, typ problem med att borra i betongen då de redan finns så många hål. Tja sant eller inte men ja 100 år är lång tid.

Nu hamnar vi på känsligt område som vi kanske inte vill eller bör skriva om, då det inte bara är vänner som är lojala svenska staten som läser här.....

Kan bekräfta att det finns utmaningar med stålarmering och betong. Men var, hur och omfattning tänker jag inte säga.
Att uppgradera en äldre kärnanläggning är utmanande, exempelvis jordbävningssäkra anordningar.

Sedan innebär joniserande strålning utmaningar för det tryckbärande stålet. (Tror jag skrivit en rad om det innan?)
Men kortfattat.....

Strålskador på stålkonstruktioner, dessa skador är platsberoe, beroende på intensiteten av strålningen och exponeringstiden, samt på stålets sammansättning och användningsområde/driftfönster.

Neutronstrålning och försprödning
Neutroner, som frigörs vid kärnklyvning. När neutroner kolliderar med atomer i stålet, kan de orsaka förskjutningar av atomer i metallens kristallstruktur. Detta leder till en process som kallas neutronförsprödning, där stålet blir sprödare och mindre duktilt.
- Neutronförsprödning kan leda till att stålet blir mer benäget att spricka, särskilt vid låga temperaturer. Viktig att övervaka i komponenter som tryckkärl och rörledningar, som utsätts för hög strålningsdos under lång tid. = förlängning av livslängden = högre sannolikhet för skador och incidenter.
Frankrike har haft enorma problem med strålförsprödning i sina verk.

Krypning och svällning
Strålning kan påverka stålets dimensionsstabilitet genom en process som kallas strålningsinducerad svällning. Detta sker när atomer förskjuts och små tomrum bildas i metallen, vilket kan leda till att materialet sväller eller kryper under belastning.

Materialutmattning
Kombinationen av strålning och hög temperatur kan påskynda materialutmattning i stålkonstruktioner, vilket kan leda till mikrosprickor och så småningom till större skador om det inte upptäcks och hanteras i tid.

Strålningsinducerade skador kan leda till katastrofala fel, såsom giljotinbrott på rörledningar.

Det är några av anledningarna till att Sveriges största byggbolag valt att inte gå in i kärnkraftsprojekt.

Riskerna med garantier etc. är så stora att ett enskilt projekt kan få de största byggentreprenörerna på obestånd.

Någon annan behöver ta riskerna, och det vet vi alla vem det blir…

[Verdi_]

Tror du våra existerande kärnkraftverk kommer producera el om 20 år. Går de ens att renovera dem så de håller och är säkra så länge till vettiga priser?
Jag tvivlar och detta är en anledning jag vill de börjar planeras för ny kärnkraft nu.
Sen har du rätt i att sol vind och batterier garanterat kommer öka men de behövs komplement precis som du själv är inne på.

Ca 40 år till planeras det för.


https://group.vattenfall.com/se/nyheter ... treaktorer

Oj närmar de sig inte 100 år så när man tar de ut bruk.. låter otroligt.. men ja de är ju bra om de kan hålla vad som sägs.
Jag har hört från andrahands källor att mycket är slitet på kärnkraftverken, typ problem med att borra i betongen då de redan finns så många hål. Tja sant eller inte men ja 100 år är lång tid.

Nu hamnar vi på känsligt område som vi kanske inte vill eller bör skriva om, då det inte bara är vänner som är lojala svenska staten som läser här.....

Kan bekräfta att det finns utmaningar med stålarmering och betong. Men var, hur och omfattning tänker jag inte säga.
Att uppgradera en äldre kärnanläggning är utmanande, exempelvis jordbävningssäkra anordningar.

Sedan innebär joniserande strålning utmaningar för det tryckbärande stålet. (Tror jag skrivit en rad om det innan?)
Men kortfattat.....

Strålskador på stålkonstruktioner, dessa skador är platsberoe, beroende på intensiteten av strålningen och exponeringstiden, samt på stålets sammansättning och användningsområde/driftfönster.

Neutronstrålning och försprödning
Neutroner, som frigörs vid kärnklyvning. När neutroner kolliderar med atomer i stålet, kan de orsaka förskjutningar av atomer i metallens kristallstruktur. Detta leder till en process som kallas neutronförsprödning, där stålet blir sprödare och mindre duktilt.
- Neutronförsprödning kan leda till att stålet blir mer benäget att spricka, särskilt vid låga temperaturer. Viktig att övervaka i komponenter som tryckkärl och rörledningar, som utsätts för hög strålningsdos under lång tid. = förlängning av livslängden = högre sannolikhet för skador och incidenter.
Frankrike har haft enorma problem med strålförsprödning i sina verk.

Krypning och svällning
Strålning kan påverka stålets dimensionsstabilitet genom en process som kallas strålningsinducerad svällning. Detta sker när atomer förskjuts och små tomrum bildas i metallen, vilket kan leda till att materialet sväller eller kryper under belastning.

Materialutmattning
Kombinationen av strålning och hög temperatur kan påskynda materialutmattning i stålkonstruktioner, vilket kan leda till mikrosprickor och så småningom till större skador om det inte upptäcks och hanteras i tid.

Strålningsinducerade skador kan leda till katastrofala fel, såsom giljotinbrott på rörledningar.

Det är några av anledningarna till att Sveriges största byggbolag valt att inte gå in i kärnkraftsprojekt.

Riskerna med garantier etc. är så stora att ett enskilt projekt kan få de största byggentreprenörerna på obestånd.

Någon annan behöver ta riskerna, och det vet vi alla vem det blir…

Risken är till största delen politisk och inte teknisk.

[niklas12]

Henrik Jönsson har släppt en genomgång av vindkraftens baksidor.
Det hade varit intressant med en saklig diskussion angående innehållet, men i detta sällskap är nog risken stor att man istället skjuter budbäraren.

[Lerumsexpressen]

Henrik Jönsson har släppt en genomgång av vindkraftens baksidor.
Det hade varit intressant med en saklig diskussion angående innehållet, men i detta sällskap är nog risken stor att man istället skjuter budbäraren.

Jag kan hänga på en saklig diskussion.
Då uppskattar jag om frågor eller påståenden ställs på sådant sätt att det inte upplevs som att den som frågar redan har bestämt sig.

[pefreli]

Ca 40 år till planeras det för.


https://group.vattenfall.com/se/nyheter ... treaktorer

Oj närmar de sig inte 100 år så när man tar de ut bruk.. låter otroligt.. men ja de är ju bra om de kan hålla vad som sägs.
Jag har hört från andrahands källor att mycket är slitet på kärnkraftverken, typ problem med att borra i betongen då de redan finns så många hål. Tja sant eller inte men ja 100 år är lång tid.

Nu hamnar vi på känsligt område som vi kanske inte vill eller bör skriva om, då det inte bara är vänner som är lojala svenska staten som läser här.....

Kan bekräfta att det finns utmaningar med stålarmering och betong. Men var, hur och omfattning tänker jag inte säga.
Att uppgradera en äldre kärnanläggning är utmanande, exempelvis jordbävningssäkra anordningar.

Sedan innebär joniserande strålning utmaningar för det tryckbärande stålet. (Tror jag skrivit en rad om det innan?)
Men kortfattat.....

Strålskador på stålkonstruktioner, dessa skador är platsberoe, beroende på intensiteten av strålningen och exponeringstiden, samt på stålets sammansättning och användningsområde/driftfönster.

Neutronstrålning och försprödning
Neutroner, som frigörs vid kärnklyvning. När neutroner kolliderar med atomer i stålet, kan de orsaka förskjutningar av atomer i metallens kristallstruktur. Detta leder till en process som kallas neutronförsprödning, där stålet blir sprödare och mindre duktilt.
- Neutronförsprödning kan leda till att stålet blir mer benäget att spricka, särskilt vid låga temperaturer. Viktig att övervaka i komponenter som tryckkärl och rörledningar, som utsätts för hög strålningsdos under lång tid. = förlängning av livslängden = högre sannolikhet för skador och incidenter.
Frankrike har haft enorma problem med strålförsprödning i sina verk.

Krypning och svällning
Strålning kan påverka stålets dimensionsstabilitet genom en process som kallas strålningsinducerad svällning. Detta sker när atomer förskjuts och små tomrum bildas i metallen, vilket kan leda till att materialet sväller eller kryper under belastning.

Materialutmattning
Kombinationen av strålning och hög temperatur kan påskynda materialutmattning i stålkonstruktioner, vilket kan leda till mikrosprickor och så småningom till större skador om det inte upptäcks och hanteras i tid.

Strålningsinducerade skador kan leda till katastrofala fel, såsom giljotinbrott på rörledningar.

Det är några av anledningarna till att Sveriges största byggbolag valt att inte gå in i kärnkraftsprojekt.

Riskerna med garantier etc. är så stora att ett enskilt projekt kan få de största byggentreprenörerna på obestånd.

Någon annan behöver ta riskerna, och det vet vi alla vem det blir…

Risken är till största delen politisk och inte teknisk.

Inte för den entreprenör som skriver kontrakt att uppföra kraftverket. Så länge de får betalt av beställaren spelar politiken mindre roll.

Det är de tekniska/ekonomiska riskerna (materialutmattning, försprödning etc.) som gör att intresset från svenska entreprenörer för att bygga dessa anläggningar är lågt. Går ett projekt dåligt och man får problem kan det i värsta fall leda till mångmiljardförluster som behöver bäras av entreprenören och dess aktieägare. Det räcker att se sig runt i omvärlden för att konstatera att ingen i västvärlden har klarat av genomföra ett framgångsrikt kärnkraftsbygge. Det är ett av få projekttyper som har en negativ lärkurva.

För beställaren däremot är den politiska risken hög. Men är det en statlig beställare så faller risken tillbaka på staten (och skattebetalarna…)

Därför kommer det bara vara Vattenfall som kommer kunna beställa ett kärnkraftsprojekt i Sverige. I vart fall till dess att staten går in och på olika sätt garanterar projektet, vilket iofs är vad denna regering ser ut att vara beredda att göra.

Jag tror dock inte att staten kommer garantera tekniska risker och därför kommer det inte vara aktuellt för de stora svenska byggentreprenörerna att gå in mer än på marginalen i dessa projekt.

[Lerumsexpressen]

Ca 40 år till planeras det för.


https://group.vattenfall.com/se/nyheter ... treaktorer

Oj närmar de sig inte 100 år så när man tar de ut bruk.. låter otroligt.. men ja de är ju bra om de kan hålla vad som sägs.
Jag har hört från andrahands källor att mycket är slitet på kärnkraftverken, typ problem med att borra i betongen då de redan finns så många hål. Tja sant eller inte men ja 100 år är lång tid.

Nu hamnar vi på känsligt område som vi kanske inte vill eller bör skriva om, då det inte bara är vänner som är lojala svenska staten som läser här.....

Kan bekräfta att det finns utmaningar med stålarmering och betong. Men var, hur och omfattning tänker jag inte säga.
Att uppgradera en äldre kärnanläggning är utmanande, exempelvis jordbävningssäkra anordningar.

Sedan innebär joniserande strålning utmaningar för det tryckbärande stålet. (Tror jag skrivit en rad om det innan?)
Men kortfattat.....

Strålskador på stålkonstruktioner, dessa skador är platsberoe, beroende på intensiteten av strålningen och exponeringstiden, samt på stålets sammansättning och användningsområde/driftfönster.

Neutronstrålning och försprödning
Neutroner, som frigörs vid kärnklyvning. När neutroner kolliderar med atomer i stålet, kan de orsaka förskjutningar av atomer i metallens kristallstruktur. Detta leder till en process som kallas neutronförsprödning, där stålet blir sprödare och mindre duktilt.
- Neutronförsprödning kan leda till att stålet blir mer benäget att spricka, särskilt vid låga temperaturer. Viktig att övervaka i komponenter som tryckkärl och rörledningar, som utsätts för hög strålningsdos under lång tid. = förlängning av livslängden = högre sannolikhet för skador och incidenter.
Frankrike har haft enorma problem med strålförsprödning i sina verk.

Krypning och svällning
Strålning kan påverka stålets dimensionsstabilitet genom en process som kallas strålningsinducerad svällning. Detta sker när atomer förskjuts och små tomrum bildas i metallen, vilket kan leda till att materialet sväller eller kryper under belastning.

Materialutmattning
Kombinationen av strålning och hög temperatur kan påskynda materialutmattning i stålkonstruktioner, vilket kan leda till mikrosprickor och så småningom till större skador om det inte upptäcks och hanteras i tid.

Strålningsinducerade skador kan leda till katastrofala fel, såsom giljotinbrott på rörledningar.

Det är några av anledningarna till att Sveriges största byggbolag valt att inte gå in i kärnkraftsprojekt.

Riskerna med garantier etc. är så stora att ett enskilt projekt kan få de största byggentreprenörerna på obestånd.

Någon annan behöver ta riskerna, och det vet vi alla vem det blir…

Risken är till största delen politisk och inte teknisk.

Absolut inte.
Skulle vilja säga att det är helt okontroversiellt i Sverige, i regering, i riksdagen, regionalt, kommunalt, inom industrin, energisektorn eller befolkningen att livslängsförlänga.
Det motstånd som finns är under 10% och det är politiskt och helt enligt en vanlig fördeliningskurva, där alla okontroversiella frågor ändå har ett visst antal % nejsägare.

[M3170]

Henrik Jönsson har släppt en genomgång av vindkraftens baksidor.
Det hade varit intressant med en saklig diskussion angående innehållet, men i detta sällskap är nog risken stor att man istället skjuter budbäraren.

Jag gillar Henrik för han är saklig och har fakta i sin kritik. vilket motståndarna inte har. Fakta är att det är ett skattetekniskt uppplägg som som skulle ogillas skarp om alla andra företag gjorde så och all vindkraft får med ca 40% i förlust dessutom

[M3170]

Henrik Jönsson har släppt en genomgång av vindkraftens baksidor.
Det hade varit intressant med en saklig diskussion angående innehållet, men i detta sällskap är nog risken stor att man istället skjuter budbäraren.

Jag kan hänga på en saklig diskussion.
Då uppskattar jag om frågor eller påståenden ställs på sådant sätt att det inte upplevs som att den som frågar redan har bestämt sig.

Kan du på något sätt med fakta som Henrik alltid gör istället hävda motsatsen då?

[Lerumsexpressen]

Henrik Jönsson har släppt en genomgång av vindkraftens baksidor.
Det hade varit intressant med en saklig diskussion angående innehållet, men i detta sällskap är nog risken stor att man istället skjuter budbäraren.

Jag kan hänga på en saklig diskussion.
Då uppskattar jag om frågor eller påståenden ställs på sådant sätt att det inte upplevs som att den som frågar redan har bestämt sig.

Kan du på något sätt med fakta som Henrik alltid gör istället hävda motsatsen då?

Om vad exempelvis, vad vill du veta?
Har ansvarat för flera sol och vindkraftsparker.
Vindkraftverken är lönsamma och var det även 2023.
Om man är elproducent och elhandlare och har normala avtal med dina kunder så gör man en liten vinst efter avskrivningar, drift och underhåll. (CAPEX och OPEX)
Jönsson väljer bara viss fakta, exempelvis ekonomin där redovisar han bara dom som spekulerade i PPA'er och som inte kan vår energimarknad och inte heller lever eller verkar här.
Skadorna, där finns det flera orsaker till haverier och saknar om hur många procent av beståndet som havererat per år.
En vinge kan träffas av många blixtnedslag per år.
Äldre vingdesign och material har haft utmaningar.

[niklas12]

Henrik Jönsson har släppt en genomgång av vindkraftens baksidor.
Det hade varit intressant med en saklig diskussion angående innehållet, men i detta sällskap är nog risken stor att man istället skjuter budbäraren.

Jag kan hänga på en saklig diskussion.
Då uppskattar jag om frågor eller påståenden ställs på sådant sätt att det inte upplevs som att den som frågar redan har bestämt sig.

Kan du på något sätt med fakta som Henrik alltid gör istället hävda motsatsen då?

Om vad exempelvis, vad vill du veta?
Har ansvarat för flera sol och vindkraftsparker.
Vindkraftverken är lönsamma och var det även 2023.
Om man är elproducent och elhandlare och har normala avtal med dina kunder så gör man en liten vinst efter avskrivningar, drift och underhåll. (CAPEX och OPEX)
Jönsson väljer bara viss fakta, exempelvis ekonomin där redovisar han bara dom som spekulerade i PPA'er och som inte kan vår energimarknad och inte heller lever eller verkar här.
Skadorna, där finns det flera orsaker till haverier och saknar om hur många procent av beståndet som havererat per år.
En vinge kan träffas av många blixtnedslag per år.
Äldre vingdesign och material har haft utmaningar.

Kan du ge några exempel på lönsamma vindkraftsparker?

Christian Sandströms rapport baseras ju på bolagens egna årsredovisningar så dina påståenden är ju enkla att kolla upp, i dessa parkers årsredovisningar.

Deras genomgång täcker årsredovisningarna för samtliga vindkraftsparker som anlagts under åren 2017–2021. I detta material ingår 1 045 av de 1 093 vindkraftverk som anlades 2017–2020 så att det bara gäller somliga med dåliga PPA avtal är inte sant

Problemet är fortfarande att utländskt ägda parker går med stora förluster genom olika räntesnurror och för att undvika skatt i Sverige och bidrar således inte med några skatteintäkter för svensk del.

96,7 procent av vindkraften i Norrbottens län ägs 2024 av andra länder än Sverige.

Sen är det stora kostnader som inte vindkraften betalar för som T.ex. kompensation för sänkta fastighetsvärden ökat behov av stödtjänster m.m.

Markbygden har haft flertalet haverier och den färdigställdes 2022 är det fortfarande att klassa som en äldre design?

[M3170]

Henrik Jönsson har släppt en genomgång av vindkraftens baksidor.
Det hade varit intressant med en saklig diskussion angående innehållet, men i detta sällskap är nog risken stor att man istället skjuter budbäraren.

Jag kan hänga på en saklig diskussion.
Då uppskattar jag om frågor eller påståenden ställs på sådant sätt att det inte upplevs som att den som frågar redan har bestämt sig.

Kan du på något sätt med fakta som Henrik alltid gör istället hävda motsatsen då?

Om vad exempelvis, vad vill du veta?
Har ansvarat för flera sol och vindkraftsparker.
Vindkraftverken är lönsamma och var det även 2023.
Om man är elproducent och elhandlare och har normala avtal med dina kunder så gör man en liten vinst efter avskrivningar, drift och underhåll. (CAPEX och OPEX)
Jönsson väljer bara viss fakta, exempelvis ekonomin där redovisar han bara dom som spekulerade i PPA'er och som inte kan vår energimarknad och inte heller lever eller verkar här.
Skadorna, där finns det flera orsaker till haverier och saknar om hur många procent av beståndet som havererat per år.
En vinge kan träffas av många blixtnedslag per år.
Äldre vingdesign och material har haft utmaningar.

Kan du ge några exempel på lönsamma vindkraftsparker?

Christian Sandströms rapport baseras ju på bolagens egna årsredovisningar så dina påståenden är ju enkla att kolla upp, i dessa parkers årsredovisningar.

Deras genomgång täcker årsredovisningarna för samtliga vindkraftsparker som anlagts under åren 2017–2021. I detta material ingår 1 045 av de 1 093 vindkraftverk som anlades 2017–2020 så att det bara gäller somliga med dåliga PPA avtal är inte sant

Problemet är fortfarande att utländskt ägda parker går med stora förluster genom olika räntesnurror och för att undvika skatt i Sverige och bidrar således inte med några skatteintäkter för svensk del.

96,7 procent av vindkraften i Norrbottens län ägs 2024 av andra länder än Sverige.

Sen är det stora kostnader som inte vindkraften betalar för som T.ex. kompensation för sänkta fastighetsvärden ökat behov av stödtjänster m.m.

Markbygden har haft flertalet haverier och den färdigställdes 2022 är det fortfarande att klassa som en äldre design?

Du har helt rätt och dessa räntesnurror är galna och om alla svenska bolag hade gjort på samma sätt så hade media och politiker gått i taket för länge sedan. Skellefteå Kraft gjorde storförlust pga vindkraften. och jag skulle gärna vilja se ett bolag som redovisar vinst för vindkraft med allt inräknat för inköp och installation och drift, men det är säkert mycket bokförings trollande med siffror där också. och tyvärr flyttar man kostnader och förluster till andra enheter innom bolagen.

Därför ser man inga svensk renodlade vindkraftbolag för det finns inte en chans att dom skulle gå runt, hade det vart lönsamt så hade vi sett flera renodlade svenska vindkraftbolag som installerat kraftverk och redovisat vinst. Men så är det inte för man måste baka in detta i andra större elbolag eller utländska skalbolag med kompilerade skatte upplägg för att undvika skatt och dölja förluster mm.

Intressant också att trotts haverier händer så ofta så skriver media att det är extrem ovanligt, bara då ringer varningsklockorna

[nek0]

Jag kan hänga på en saklig diskussion.
Då uppskattar jag om frågor eller påståenden ställs på sådant sätt att det inte upplevs som att den som frågar redan har bestämt sig.

Kan du på något sätt med fakta som Henrik alltid gör istället hävda motsatsen då?

Om vad exempelvis, vad vill du veta?
Har ansvarat för flera sol och vindkraftsparker.
Vindkraftverken är lönsamma och var det även 2023.
Om man är elproducent och elhandlare och har normala avtal med dina kunder så gör man en liten vinst efter avskrivningar, drift och underhåll. (CAPEX och OPEX)
Jönsson väljer bara viss fakta, exempelvis ekonomin där redovisar han bara dom som spekulerade i PPA'er och som inte kan vår energimarknad och inte heller lever eller verkar här.
Skadorna, där finns det flera orsaker till haverier och saknar om hur många procent av beståndet som havererat per år.
En vinge kan träffas av många blixtnedslag per år.
Äldre vingdesign och material har haft utmaningar.

Kan du ge några exempel på lönsamma vindkraftsparker?

Christian Sandströms rapport baseras ju på bolagens egna årsredovisningar så dina påståenden är ju enkla att kolla upp, i dessa parkers årsredovisningar.

Deras genomgång täcker årsredovisningarna för samtliga vindkraftsparker som anlagts under åren 2017–2021. I detta material ingår 1 045 av de 1 093 vindkraftverk som anlades 2017–2020 så att det bara gäller somliga med dåliga PPA avtal är inte sant

Problemet är fortfarande att utländskt ägda parker går med stora förluster genom olika räntesnurror och för att undvika skatt i Sverige och bidrar således inte med några skatteintäkter för svensk del.

96,7 procent av vindkraften i Norrbottens län ägs 2024 av andra länder än Sverige.

Sen är det stora kostnader som inte vindkraften betalar för som T.ex. kompensation för sänkta fastighetsvärden ökat behov av stödtjänster m.m.

Markbygden har haft flertalet haverier och den färdigställdes 2022 är det fortfarande att klassa som en äldre design?

Du har helt rätt och dessa räntesnurror är galna och om alla svenska bolag hade gjort på samma sätt så hade media och politiker gått i taket för länge sedan. Skellefteå Kraft gjorde storförlust pga vindkraften. och jag skulle gärna vilja se ett bolag som redovisar vinst för vindkraft med allt inräknat för inköp och installation och drift, men det är säkert mycket bokförings trollande med siffror där också. och tyvärr flyttar man kostnader och förluster till andra enheter innom bolagen.

Därför ser man inga svensk renodlade vindkraftbolag för det finns inte en chans att dom skulle gå runt, hade det vart lönsamt så hade vi sett flera renodlade svenska vindkraftbolag som installerat kraftverk och redovisat vinst. Men så är det inte för man måste baka in detta i andra större elbolag eller utländska skalbolag med kompilerade skatte upplägg för att undvika skatt och dölja förluster mm.

Intressant också att trotts haverier händer så ofta så skriver media att det är extrem ovanligt, bara då ringer varningsklockorna

Myt: Vindkraftverk kantas av olyckor och förslitningar. Vindkraftverk ramlar omkull, rotorblad lossnar och blixtnedslag slår ut hela vindkraftverk. Särskilt de modernare och större vindkraftverken drabbas av detta

Sedan 2001 har ca 35 vindkraftverk har havererat i Sverige. Med begreppet ”haveri” menar vi till exempel att en vinge har ramlat av eller att verket har brunnit upp.

Det finns långt över 5000 vindkraftverk i Sverige. Sedan 2001 har alla dessa vindkraftverk gått omkring 40 000 driftår. Då kan man dra slutsatsen att vindkraften är en säker energikälla.
https://svenskvindenergi.org/komm-fran- ... emoter-dem

[niklas12]

Kan du på något sätt med fakta som Henrik alltid gör istället hävda motsatsen då?

Om vad exempelvis, vad vill du veta?
Har ansvarat för flera sol och vindkraftsparker.
Vindkraftverken är lönsamma och var det även 2023.
Om man är elproducent och elhandlare och har normala avtal med dina kunder så gör man en liten vinst efter avskrivningar, drift och underhåll. (CAPEX och OPEX)
Jönsson väljer bara viss fakta, exempelvis ekonomin där redovisar han bara dom som spekulerade i PPA'er och som inte kan vår energimarknad och inte heller lever eller verkar här.
Skadorna, där finns det flera orsaker till haverier och saknar om hur många procent av beståndet som havererat per år.
En vinge kan träffas av många blixtnedslag per år.
Äldre vingdesign och material har haft utmaningar.

Kan du ge några exempel på lönsamma vindkraftsparker?

Christian Sandströms rapport baseras ju på bolagens egna årsredovisningar så dina påståenden är ju enkla att kolla upp, i dessa parkers årsredovisningar.

Deras genomgång täcker årsredovisningarna för samtliga vindkraftsparker som anlagts under åren 2017–2021. I detta material ingår 1 045 av de 1 093 vindkraftverk som anlades 2017–2020 så att det bara gäller somliga med dåliga PPA avtal är inte sant

Problemet är fortfarande att utländskt ägda parker går med stora förluster genom olika räntesnurror och för att undvika skatt i Sverige och bidrar således inte med några skatteintäkter för svensk del.

96,7 procent av vindkraften i Norrbottens län ägs 2024 av andra länder än Sverige.

Sen är det stora kostnader som inte vindkraften betalar för som T.ex. kompensation för sänkta fastighetsvärden ökat behov av stödtjänster m.m.

Markbygden har haft flertalet haverier och den färdigställdes 2022 är det fortfarande att klassa som en äldre design?

Du har helt rätt och dessa räntesnurror är galna och om alla svenska bolag hade gjort på samma sätt så hade media och politiker gått i taket för länge sedan. Skellefteå Kraft gjorde storförlust pga vindkraften. och jag skulle gärna vilja se ett bolag som redovisar vinst för vindkraft med allt inräknat för inköp och installation och drift, men det är säkert mycket bokförings trollande med siffror där också. och tyvärr flyttar man kostnader och förluster till andra enheter innom bolagen.

Därför ser man inga svensk renodlade vindkraftbolag för det finns inte en chans att dom skulle gå runt, hade det vart lönsamt så hade vi sett flera renodlade svenska vindkraftbolag som installerat kraftverk och redovisat vinst. Men så är det inte för man måste baka in detta i andra större elbolag eller utländska skalbolag med kompilerade skatte upplägg för att undvika skatt och dölja förluster mm.

Intressant också att trotts haverier händer så ofta så skriver media att det är extrem ovanligt, bara då ringer varningsklockorna

Myt: Vindkraftverk kantas av olyckor och förslitningar. Vindkraftverk ramlar omkull, rotorblad lossnar och blixtnedslag slår ut hela vindkraftverk. Särskilt de modernare och större vindkraftverken drabbas av detta

Sedan 2001 har ca 35 vindkraftverk har havererat i Sverige. Med begreppet ”haveri” menar vi till exempel att en vinge har ramlat av eller att verket har brunnit upp.

Det finns långt över 5000 vindkraftverk i Sverige. Sedan 2001 har alla dessa vindkraftverk gått omkring 40 000 driftår. Då kan man dra slutsatsen att vindkraften är en säker energikälla.
https://svenskvindenergi.org/komm-fran- ... emoter-dem

Vindkraft har en generellt ganska låg säkerhet mot haverier
Pga kostnadsskäl, tyvärr så behöver vi nog vänta tills någon dör från ett haveri innan det ändras.

Citerar Anders Wickström vindkraftsexpert i Statens haverikommission.

Man ska komma ihåg att konsekvenserna av ett haveri inte är så stora, det finns normalt inte människor i närheten.

Därför ligger också säkerhetsnivån så man inte helt kan eliminera risken för ett haveri.

– Annars hade vindkraftverken blivit betydligt dyrare, säger Anders Wickström

Sen finns det sannolikt ett stort mörkertal Olyckor där det inte finns personer på plats behöver nämligen inte anmälas till Arbetsmiljöverket. Därmed sker ingen utredning av någon myndighet utan av vindkrafts ägaren själv.

Och man ska också komma ihåg att majoriteten av vindkraften är i början av sin livscykel så mycket av förslitningsskador och materialutmattning har inte börjat komma ännu.

[Lerumsexpressen]

Henrik Jönsson har släppt en genomgång av vindkraftens baksidor.
Det hade varit intressant med en saklig diskussion angående innehållet, men i detta sällskap är nog risken stor att man istället skjuter budbäraren.

Jag kan hänga på en saklig diskussion.
Då uppskattar jag om frågor eller påståenden ställs på sådant sätt att det inte upplevs som att den som frågar redan har bestämt sig.

Kan du på något sätt med fakta som Henrik alltid gör istället hävda motsatsen då?

Om vad exempelvis, vad vill du veta?
Har ansvarat för flera sol och vindkraftsparker.
Vindkraftverken är lönsamma och var det även 2023.
Om man är elproducent och elhandlare och har normala avtal med dina kunder så gör man en liten vinst efter avskrivningar, drift och underhåll. (CAPEX och OPEX)
Jönsson väljer bara viss fakta, exempelvis ekonomin där redovisar han bara dom som spekulerade i PPA'er och som inte kan vår energimarknad och inte heller lever eller verkar här.
Skadorna, där finns det flera orsaker till haverier och saknar om hur många procent av beståndet som havererat per år.
En vinge kan träffas av många blixtnedslag per år.
Äldre vingdesign och material har haft utmaningar.

Kan du ge några exempel på lönsamma vindkraftsparker?

Christian Sandströms rapport baseras ju på bolagens egna årsredovisningar så dina påståenden är ju enkla att kolla upp, i dessa parkers årsredovisningar.

Deras genomgång täcker årsredovisningarna för samtliga vindkraftsparker som anlagts under åren 2017–2021. I detta material ingår 1 045 av de 1 093 vindkraftverk som anlades 2017–2020 så att det bara gäller somliga med dåliga PPA avtal är inte sant

Problemet är fortfarande att utländskt ägda parker går med stora förluster genom olika räntesnurror och för att undvika skatt i Sverige och bidrar således inte med några skatteintäkter för svensk del.

96,7 procent av vindkraften i Norrbottens län ägs 2024 av andra länder än Sverige.

Sen är det stora kostnader som inte vindkraften betalar för som T.ex. kompensation för sänkta fastighetsvärden ökat behov av stödtjänster m.m.

Markbygden har haft flertalet haverier och den färdigställdes 2022 är det fortfarande att klassa som en äldre design?

Om vi vill ha konstrutiv dialog så behöver jag svara enligt följande.
- "Mina" vindparket var lönsamma.
- Försökte precis få tag i Sandströms rapport/bok för att läsa vad det står där i.
Kostar pengar och inte sugen på att köpa den.
Han har säkert rätt om detaljer och statistik, det som vi som jobbar inom branschen ser är samma saker men ser det med andra ögon. Att någon swishat in på den öppna marknaden med lånade pengar men ingen kunskap. Det blir ofta fel oavsett energislag eller marknad.

-Räntesnurror är lagliga och drabbar många företag och branscher.
Ytterst sorgligt men lagligt.

- Markbyggden, vet inte vilka verk som är där, har inte kollat upp heller. Där får gärna någon lägga energi och redovisa vilken typ och märke de är. Det finns massa information och data där ute om vilka verk som har många garantiärenden och försäkringsskador. Exempel på utmaningar beroende på tillverkare och årsmodell, växellådor, lager, hydraulsystem, elsystemet/generator, vingar = design eller material.

- Utmaningar med placering, nu och då.
Markägare, exploatörer och kommuner var naiva och byggde på fel ställen, både för människor och natur.
Exempelvis klubbas utrotningshotade fladdermöss ihjäl av felplacerade verk. Det finns system och krav på att åtgärda vissa av verken idag.
Och oljud uppstår, så placering för nära bebyggelse är inte bra.
Mycket bättre kunskaper hos alla inblandade idag.

-Fastighetsvärden, tyvärr så blir vissa lidande av samhällets utveckling.
Exempelvis nu med SvKs uttbyggnader så kommer vissa få det sämre i.om nya och befintliga kabelstråk utökas runt om i Sverige.
Denna fråga måste lösas på riksnivå, kan bara beklaga att vissa känner sig överkörda och hamnar i kläm.

- Personlig notis, denna video var inte den bästa från Jönsson. Det var klent med data och underlag, långdraget uppradade av haverierna (kunde ha sammanställts bättre) och för mycket subjektiva känslor och dramatik.

[nek0]

Om vad exempelvis, vad vill du veta?
Har ansvarat för flera sol och vindkraftsparker.
Vindkraftverken är lönsamma och var det även 2023.
Om man är elproducent och elhandlare och har normala avtal med dina kunder så gör man en liten vinst efter avskrivningar, drift och underhåll. (CAPEX och OPEX)
Jönsson väljer bara viss fakta, exempelvis ekonomin där redovisar han bara dom som spekulerade i PPA'er och som inte kan vår energimarknad och inte heller lever eller verkar här.
Skadorna, där finns det flera orsaker till haverier och saknar om hur många procent av beståndet som havererat per år.
En vinge kan träffas av många blixtnedslag per år.
Äldre vingdesign och material har haft utmaningar.

Kan du ge några exempel på lönsamma vindkraftsparker?

Christian Sandströms rapport baseras ju på bolagens egna årsredovisningar så dina påståenden är ju enkla att kolla upp, i dessa parkers årsredovisningar.

Deras genomgång täcker årsredovisningarna för samtliga vindkraftsparker som anlagts under åren 2017–2021. I detta material ingår 1 045 av de 1 093 vindkraftverk som anlades 2017–2020 så att det bara gäller somliga med dåliga PPA avtal är inte sant

Problemet är fortfarande att utländskt ägda parker går med stora förluster genom olika räntesnurror och för att undvika skatt i Sverige och bidrar således inte med några skatteintäkter för svensk del.

96,7 procent av vindkraften i Norrbottens län ägs 2024 av andra länder än Sverige.

Sen är det stora kostnader som inte vindkraften betalar för som T.ex. kompensation för sänkta fastighetsvärden ökat behov av stödtjänster m.m.

Markbygden har haft flertalet haverier och den färdigställdes 2022 är det fortfarande att klassa som en äldre design?

Du har helt rätt och dessa räntesnurror är galna och om alla svenska bolag hade gjort på samma sätt så hade media och politiker gått i taket för länge sedan. Skellefteå Kraft gjorde storförlust pga vindkraften. och jag skulle gärna vilja se ett bolag som redovisar vinst för vindkraft med allt inräknat för inköp och installation och drift, men det är säkert mycket bokförings trollande med siffror där också. och tyvärr flyttar man kostnader och förluster till andra enheter innom bolagen.

Därför ser man inga svensk renodlade vindkraftbolag för det finns inte en chans att dom skulle gå runt, hade det vart lönsamt så hade vi sett flera renodlade svenska vindkraftbolag som installerat kraftverk och redovisat vinst. Men så är det inte för man måste baka in detta i andra större elbolag eller utländska skalbolag med kompilerade skatte upplägg för att undvika skatt och dölja förluster mm.

Intressant också att trotts haverier händer så ofta så skriver media att det är extrem ovanligt, bara då ringer varningsklockorna

Myt: Vindkraftverk kantas av olyckor och förslitningar. Vindkraftverk ramlar omkull, rotorblad lossnar och blixtnedslag slår ut hela vindkraftverk. Särskilt de modernare och större vindkraftverken drabbas av detta

Sedan 2001 har ca 35 vindkraftverk har havererat i Sverige. Med begreppet ”haveri” menar vi till exempel att en vinge har ramlat av eller att verket har brunnit upp.

Det finns långt över 5000 vindkraftverk i Sverige. Sedan 2001 har alla dessa vindkraftverk gått omkring 40 000 driftår. Då kan man dra slutsatsen att vindkraften är en säker energikälla.
https://svenskvindenergi.org/komm-fran- ... emoter-dem

Vindkraft har en generellt ganska låg säkerhet mot haverier
Pga kostnadsskäl, tyvärr så behöver vi nog vänta tills någon dör från ett haveri innan det ändras.

Citerar Anders Wickström vindkraftsexpert i Statens haverikommission.

Man ska komma ihåg att konsekvenserna av ett haveri inte är så stora, det finns normalt inte människor i närheten.

Därför ligger också säkerhetsnivån så man inte helt kan eliminera risken för ett haveri.

– Annars hade vindkraftverken blivit betydligt dyrare, säger Anders Wickström

Sen finns det sannolikt ett stort mörkertal Olyckor där det inte finns personer på plats behöver nämligen inte anmälas till Arbetsmiljöverket. Därmed sker ingen utredning av någon myndighet utan av vindkrafts ägaren själv.

Och man ska också komma ihåg att majoriteten av vindkraften är i början av sin livscykel så mycket av förslitningsskador och materialutmattning har inte börjat komma ännu.

Ja det är klart att de är av sin livscykel, knappt tappat sina mjölktänder. De första är ca 47år. När ska man räkna de som mogna?

[niklas12]

Kan du ge några exempel på lönsamma vindkraftsparker?

Christian Sandströms rapport baseras ju på bolagens egna årsredovisningar så dina påståenden är ju enkla att kolla upp, i dessa parkers årsredovisningar.

Deras genomgång täcker årsredovisningarna för samtliga vindkraftsparker som anlagts under åren 2017–2021. I detta material ingår 1 045 av de 1 093 vindkraftverk som anlades 2017–2020 så att det bara gäller somliga med dåliga PPA avtal är inte sant

Problemet är fortfarande att utländskt ägda parker går med stora förluster genom olika räntesnurror och för att undvika skatt i Sverige och bidrar således inte med några skatteintäkter för svensk del.

96,7 procent av vindkraften i Norrbottens län ägs 2024 av andra länder än Sverige.

Sen är det stora kostnader som inte vindkraften betalar för som T.ex. kompensation för sänkta fastighetsvärden ökat behov av stödtjänster m.m.

Markbygden har haft flertalet haverier och den färdigställdes 2022 är det fortfarande att klassa som en äldre design?

Du har helt rätt och dessa räntesnurror är galna och om alla svenska bolag hade gjort på samma sätt så hade media och politiker gått i taket för länge sedan. Skellefteå Kraft gjorde storförlust pga vindkraften. och jag skulle gärna vilja se ett bolag som redovisar vinst för vindkraft med allt inräknat för inköp och installation och drift, men det är säkert mycket bokförings trollande med siffror där också. och tyvärr flyttar man kostnader och förluster till andra enheter innom bolagen.

Därför ser man inga svensk renodlade vindkraftbolag för det finns inte en chans att dom skulle gå runt, hade det vart lönsamt så hade vi sett flera renodlade svenska vindkraftbolag som installerat kraftverk och redovisat vinst. Men så är det inte för man måste baka in detta i andra större elbolag eller utländska skalbolag med kompilerade skatte upplägg för att undvika skatt och dölja förluster mm.

Intressant också att trotts haverier händer så ofta så skriver media att det är extrem ovanligt, bara då ringer varningsklockorna

Myt: Vindkraftverk kantas av olyckor och förslitningar. Vindkraftverk ramlar omkull, rotorblad lossnar och blixtnedslag slår ut hela vindkraftverk. Särskilt de modernare och större vindkraftverken drabbas av detta

Sedan 2001 har ca 35 vindkraftverk har havererat i Sverige. Med begreppet ”haveri” menar vi till exempel att en vinge har ramlat av eller att verket har brunnit upp.

Det finns långt över 5000 vindkraftverk i Sverige. Sedan 2001 har alla dessa vindkraftverk gått omkring 40 000 driftår. Då kan man dra slutsatsen att vindkraften är en säker energikälla.
https://svenskvindenergi.org/komm-fran- ... emoter-dem

Vindkraft har en generellt ganska låg säkerhet mot haverier
Pga kostnadsskäl, tyvärr så behöver vi nog vänta tills någon dör från ett haveri innan det ändras.

Citerar Anders Wickström vindkraftsexpert i Statens haverikommission.

Man ska komma ihåg att konsekvenserna av ett haveri inte är så stora, det finns normalt inte människor i närheten.

Därför ligger också säkerhetsnivån så man inte helt kan eliminera risken för ett haveri.

– Annars hade vindkraftverken blivit betydligt dyrare, säger Anders Wickström

Sen finns det sannolikt ett stort mörkertal Olyckor där det inte finns personer på plats behöver nämligen inte anmälas till Arbetsmiljöverket. Därmed sker ingen utredning av någon myndighet utan av vindkrafts ägaren själv.

Och man ska också komma ihåg att majoriteten av vindkraften är i början av sin livscykel så mycket av förslitningsskador och materialutmattning har inte börjat komma ännu.

Ja det är klart att de är av sin livscykel, knappt tappat sina mjölktänder. De första är ca 47år. När ska man räkna de som mogna?

Hur många 47år gamla verk är fortfarande i drift i Sverige?

Om man tittar på hela vindkraftspopulationen så gissar jag att 80-90% av verken i drift är Max 10-15år gamla.

Den stora utbyggnaden av vindkraft kom samtidigt som man kraftigt började subventionera vindkraften via Elcertifikatsystemet

[nek0]

Du har helt rätt och dessa räntesnurror är galna och om alla svenska bolag hade gjort på samma sätt så hade media och politiker gått i taket för länge sedan. Skellefteå Kraft gjorde storförlust pga vindkraften. och jag skulle gärna vilja se ett bolag som redovisar vinst för vindkraft med allt inräknat för inköp och installation och drift, men det är säkert mycket bokförings trollande med siffror där också. och tyvärr flyttar man kostnader och förluster till andra enheter innom bolagen.

Därför ser man inga svensk renodlade vindkraftbolag för det finns inte en chans att dom skulle gå runt, hade det vart lönsamt så hade vi sett flera renodlade svenska vindkraftbolag som installerat kraftverk och redovisat vinst. Men så är det inte för man måste baka in detta i andra större elbolag eller utländska skalbolag med kompilerade skatte upplägg för att undvika skatt och dölja förluster mm.

Intressant också att trotts haverier händer så ofta så skriver media att det är extrem ovanligt, bara då ringer varningsklockorna

Myt: Vindkraftverk kantas av olyckor och förslitningar. Vindkraftverk ramlar omkull, rotorblad lossnar och blixtnedslag slår ut hela vindkraftverk. Särskilt de modernare och större vindkraftverken drabbas av detta

Sedan 2001 har ca 35 vindkraftverk har havererat i Sverige. Med begreppet ”haveri” menar vi till exempel att en vinge har ramlat av eller att verket har brunnit upp.

Det finns långt över 5000 vindkraftverk i Sverige. Sedan 2001 har alla dessa vindkraftverk gått omkring 40 000 driftår. Då kan man dra slutsatsen att vindkraften är en säker energikälla.
https://svenskvindenergi.org/komm-fran- ... emoter-dem

Vindkraft har en generellt ganska låg säkerhet mot haverier
Pga kostnadsskäl, tyvärr så behöver vi nog vänta tills någon dör från ett haveri innan det ändras.

Citerar Anders Wickström vindkraftsexpert i Statens haverikommission.

Man ska komma ihåg att konsekvenserna av ett haveri inte är så stora, det finns normalt inte människor i närheten.

Därför ligger också säkerhetsnivån så man inte helt kan eliminera risken för ett haveri.

– Annars hade vindkraftverken blivit betydligt dyrare, säger Anders Wickström

Sen finns det sannolikt ett stort mörkertal Olyckor där det inte finns personer på plats behöver nämligen inte anmälas till Arbetsmiljöverket. Därmed sker ingen utredning av någon myndighet utan av vindkrafts ägaren själv.

Och man ska också komma ihåg att majoriteten av vindkraften är i början av sin livscykel så mycket av förslitningsskador och materialutmattning har inte börjat komma ännu.

Ja det är klart att de är av sin livscykel, knappt tappat sina mjölktänder. De första är ca 47år. När ska man räkna de som mogna?

Hur många 47år gamla verk är fortfarande i drift i Sverige?

Om man tittar på hela vindkraftspopulationen så gissar jag att 80-90% av verken i drift är Max 10-15år gamla.

Den stora utbyggnaden av vindkraft kom samtidigt som man kraftigt började subventionera vindkraften via Elcertifikatsystemet

Sedan 2001 har ca 35 vindkraftverk havererat i Sverige

[Verdi_]

Nu har ändå bedömningen gjorts att det går att köra dagens kärnkraftverk till 60-talet. En självutnämnd expert på internet som rapar upp möjliga problem ändrar inte det.

Livslängden på ett vindkraftverk är väl typ 20 år för övrigt? Edit. Nej det har ökat något under senare år. Nu räknar man med 35 år.

[pefreli]

Du har helt rätt och dessa räntesnurror är galna och om alla svenska bolag hade gjort på samma sätt så hade media och politiker gått i taket för länge sedan. Skellefteå Kraft gjorde storförlust pga vindkraften. och jag skulle gärna vilja se ett bolag som redovisar vinst för vindkraft med allt inräknat för inköp och installation och drift, men det är säkert mycket bokförings trollande med siffror där också. och tyvärr flyttar man kostnader och förluster till andra enheter innom bolagen.

Därför ser man inga svensk renodlade vindkraftbolag för det finns inte en chans att dom skulle gå runt, hade det vart lönsamt så hade vi sett flera renodlade svenska vindkraftbolag som installerat kraftverk och redovisat vinst. Men så är det inte för man måste baka in detta i andra större elbolag eller utländska skalbolag med kompilerade skatte upplägg för att undvika skatt och dölja förluster mm.

Intressant också att trotts haverier händer så ofta så skriver media att det är extrem ovanligt, bara då ringer varningsklockorna

Myt: Vindkraftverk kantas av olyckor och förslitningar. Vindkraftverk ramlar omkull, rotorblad lossnar och blixtnedslag slår ut hela vindkraftverk. Särskilt de modernare och större vindkraftverken drabbas av detta

Sedan 2001 har ca 35 vindkraftverk har havererat i Sverige. Med begreppet ”haveri” menar vi till exempel att en vinge har ramlat av eller att verket har brunnit upp.

Det finns långt över 5000 vindkraftverk i Sverige. Sedan 2001 har alla dessa vindkraftverk gått omkring 40 000 driftår. Då kan man dra slutsatsen att vindkraften är en säker energikälla.
https://svenskvindenergi.org/komm-fran- ... emoter-dem

Vindkraft har en generellt ganska låg säkerhet mot haverier
Pga kostnadsskäl, tyvärr så behöver vi nog vänta tills någon dör från ett haveri innan det ändras.

Citerar Anders Wickström vindkraftsexpert i Statens haverikommission.

Man ska komma ihåg att konsekvenserna av ett haveri inte är så stora, det finns normalt inte människor i närheten.

Därför ligger också säkerhetsnivån så man inte helt kan eliminera risken för ett haveri.

– Annars hade vindkraftverken blivit betydligt dyrare, säger Anders Wickström

Sen finns det sannolikt ett stort mörkertal Olyckor där det inte finns personer på plats behöver nämligen inte anmälas till Arbetsmiljöverket. Därmed sker ingen utredning av någon myndighet utan av vindkrafts ägaren själv.

Och man ska också komma ihåg att majoriteten av vindkraften är i början av sin livscykel så mycket av förslitningsskador och materialutmattning har inte börjat komma ännu.

Ja det är klart att de är av sin livscykel, knappt tappat sina mjölktänder. De första är ca 47år. När ska man räkna de som mogna?

Hur många 47år gamla verk är fortfarande i drift i Sverige?

Om man tittar på hela vindkraftspopulationen så gissar jag att 80-90% av verken i drift är Max 10-15år gamla.

Den stora utbyggnaden av vindkraft kom samtidigt som man kraftigt började subventionera vindkraften via Elcertifikatsystemet

Återigen, ni måste börja blicka ut i världen.

Zooma ut.

Förra året investerades det +6000 miljarder i vind och solkraft. En SPOTTSTYVER av detta hamnade i Sverige.

Det är INTE det svenska elcertifikatsystemet eller räntesnurror som driver investerarna.

Det som driver investeringarna är den pågående omställningen från fossilt till fossilfritt parat med låga kostnader för förnybar energi.

Henrik Jönsson och hans gelikar verkar ha väldigt svårt för att förstå de stora penseldragen. Detta trots att de bara behöver lyfta blicken väldigt kortvarigt.

När vi summerar 2024 kommer investeringarna i förnybart ha ökat med ytterligare minst 6000 miljarder. Trots att Henrik Jönsson och andra bakåtsträvare ogillar det.

Det finns ett uttryck som passar bra i sammanhanget.

https://sv.m.wiktionary.org/wiki/inte_s ... _tr%C3%A4d

[niklas12]

Myt: Vindkraftverk kantas av olyckor och förslitningar. Vindkraftverk ramlar omkull, rotorblad lossnar och blixtnedslag slår ut hela vindkraftverk. Särskilt de modernare och större vindkraftverken drabbas av detta

Sedan 2001 har ca 35 vindkraftverk har havererat i Sverige. Med begreppet ”haveri” menar vi till exempel att en vinge har ramlat av eller att verket har brunnit upp.

Det finns långt över 5000 vindkraftverk i Sverige. Sedan 2001 har alla dessa vindkraftverk gått omkring 40 000 driftår. Då kan man dra slutsatsen att vindkraften är en säker energikälla.
https://svenskvindenergi.org/komm-fran- ... emoter-dem

Vindkraft har en generellt ganska låg säkerhet mot haverier
Pga kostnadsskäl, tyvärr så behöver vi nog vänta tills någon dör från ett haveri innan det ändras.

Citerar Anders Wickström vindkraftsexpert i Statens haverikommission.

Man ska komma ihåg att konsekvenserna av ett haveri inte är så stora, det finns normalt inte människor i närheten.

Därför ligger också säkerhetsnivån så man inte helt kan eliminera risken för ett haveri.

– Annars hade vindkraftverken blivit betydligt dyrare, säger Anders Wickström

Sen finns det sannolikt ett stort mörkertal Olyckor där det inte finns personer på plats behöver nämligen inte anmälas till Arbetsmiljöverket. Därmed sker ingen utredning av någon myndighet utan av vindkrafts ägaren själv.

Och man ska också komma ihåg att majoriteten av vindkraften är i början av sin livscykel så mycket av förslitningsskador och materialutmattning har inte börjat komma ännu.

Ja det är klart att de är av sin livscykel, knappt tappat sina mjölktänder. De första är ca 47år. När ska man räkna de som mogna?

Hur många 47år gamla verk är fortfarande i drift i Sverige?

Om man tittar på hela vindkraftspopulationen så gissar jag att 80-90% av verken i drift är Max 10-15år gamla.

Den stora utbyggnaden av vindkraft kom samtidigt som man kraftigt började subventionera vindkraften via Elcertifikatsystemet

Återigen, ni måste börja blicka ut i världen.

Zooma ut.

Förra året investerades det +6000 miljarder i vind och solkraft. En SPOTTSTYVER av detta hamnade i Sverige.

Det är INTE det svenska elcertifikatsystemet eller räntesnurror som driver investerarna.

Det som driver investeringarna är den pågående omställningen från fossilt till fossilfritt parat med låga kostnader för förnybar energi.

Henrik Jönsson och hans gelikar verkar ha väldigt svårt för att förstå de stora penseldragen. Detta trots att de bara behöver lyfta blicken väldigt kortvarigt.

När vi summerar 2024 kommer investeringarna i förnybart ha ökat med ytterligare minst 6000 miljarder. Trots att Henrik Jönsson och andra bakåtsträvare ogillar det.

Det finns ett uttryck som passar bra i sammanhanget.

https://sv.m.wiktionary.org/wiki/inte_s ... _tr%C3%A4d

Perfekt om det du påstår att vindkraft är så billigt så bör de ju kunna bära sina egna kostnader.

Så varför inte passa på att låta de stå för balanskostnaden och andra stödtjänster som krävs för väderberoende kraft?

Och som bonus då slipper vi konsumenter få höjda elnätsavgifter.
Sen kan de ju även kompensera närliggande för deras sänkta fastighetsvärden.

En annan fråga angående den så lönsamma vindkraften vad tror ni kommer hända i Markbygdens rekonstruktion ?

Jag vågar nästan lova att vi skattebetalare kommer behöva betala för detta, ska bli intressant att se hur det slutar nästa vecka.

Du börjar få en väldigt lång lista med personer man inte ska lyssna på forskare,nationalekonomer, SVK och nu senast Henrik Jönsson

[Lerumsexpressen]

Och där hamnade vi i diket igen.
Kul att ni aldrig vill lära er av folk som jobbar eller jobbat med prylarna och försöka förstå andra perspektiv.
Kan vi inte bara gå tillbaka till att gnälla på Tyskland igen?

Det vi läser och ser i artiklar och videos är ofta en liten snäv bild av en större fråga.

Förövrigt blir det en spännande höst, har själv miljarder i tillgångar och projekt som ska utredas, planeras, förvaltas och drivas framåt.

Kommer inte fråga om råd här iaf...........
Edit; Pefreli skulle jag vilja prata mer med om jag återgår till att jobba med elproduktion igen.

[nek0]

Vindkraft har en generellt ganska låg säkerhet mot haverier
Pga kostnadsskäl, tyvärr så behöver vi nog vänta tills någon dör från ett haveri innan det ändras.

Citerar Anders Wickström vindkraftsexpert i Statens haverikommission.

Man ska komma ihåg att konsekvenserna av ett haveri inte är så stora, det finns normalt inte människor i närheten.

Därför ligger också säkerhetsnivån så man inte helt kan eliminera risken för ett haveri.

– Annars hade vindkraftverken blivit betydligt dyrare, säger Anders Wickström

Sen finns det sannolikt ett stort mörkertal Olyckor där det inte finns personer på plats behöver nämligen inte anmälas till Arbetsmiljöverket. Därmed sker ingen utredning av någon myndighet utan av vindkrafts ägaren själv.

Och man ska också komma ihåg att majoriteten av vindkraften är i början av sin livscykel så mycket av förslitningsskador och materialutmattning har inte börjat komma ännu.

Ja det är klart att de är av sin livscykel, knappt tappat sina mjölktänder. De första är ca 47år. När ska man räkna de som mogna?

Hur många 47år gamla verk är fortfarande i drift i Sverige?

Om man tittar på hela vindkraftspopulationen så gissar jag att 80-90% av verken i drift är Max 10-15år gamla.

Den stora utbyggnaden av vindkraft kom samtidigt som man kraftigt började subventionera vindkraften via Elcertifikatsystemet

Återigen, ni måste börja blicka ut i världen.

Zooma ut.

Förra året investerades det +6000 miljarder i vind och solkraft. En SPOTTSTYVER av detta hamnade i Sverige.

Det är INTE det svenska elcertifikatsystemet eller räntesnurror som driver investerarna.

Det som driver investeringarna är den pågående omställningen från fossilt till fossilfritt parat med låga kostnader för förnybar energi.

Henrik Jönsson och hans gelikar verkar ha väldigt svårt för att förstå de stora penseldragen. Detta trots att de bara behöver lyfta blicken väldigt kortvarigt.

När vi summerar 2024 kommer investeringarna i förnybart ha ökat med ytterligare minst 6000 miljarder. Trots att Henrik Jönsson och andra bakåtsträvare ogillar det.

Det finns ett uttryck som passar bra i sammanhanget.

https://sv.m.wiktionary.org/wiki/inte_s ... _tr%C3%A4d

Perfekt om det du påstår att vindkraft är så billigt så bör de ju kunna bära sina egna kostnader.

Så varför inte passa på att låta de stå för balanskostnaden och andra stödtjänster som krävs för väderberoende kraft?

Och som bonus då slipper vi konsumenter få höjda elnätsavgifter.
Sen kan de ju även kompensera närliggande för deras sänkta fastighetsvärden.

En annan fråga angående den så lönsamma vindkraften vad tror ni kommer hända i Markbygdens rekonstruktion ?

Jag vågar nästan lova att vi skattebetalare kommer behöva betala för detta, ska bli intressant att se hur det slutar nästa vecka.

Du börjar få en väldigt lång lista med personer man inte ska lyssna på forskare,nationalekonomer, SVK och nu senast Henrik Jönsson

Du läser aldrig länkar som vi lägger ut på forumet?
"Myt: Kostnaderna för över- och underproduktion bärs inte av vindkraften

Vindkraften står för sina kostnader. Vindkraften får lägre betalt per kilowattimme än till exempel kärnkraften, eftersom priset kan bli lägre vid mycket vindkraft. Detta kallas ”profilkostnad” eller ”värdefaktor”.

Vindkraften kan inte ge perfekta prognoser och skapar därför en ”obalans” i elnätet. Denna ”obalans” kostar extra bland annat på grund av en ”obalansavgift” som Svenska kraftnät nyligen har infört.

Vindkraften betalar en elnätsavgift som i praktiken blir högre än för många andra kraftslag på grund av lägre utnyttjande av elnätet. I elnätsavgiften ingår att vindkraften betalar för de förluster som man orsakar i elnätet. Precis som annan produktion betalar vindkraften dessutom en ”avgift för balanskraft och reglerkraft”."

[niklas12]

Ja det är klart att de är av sin livscykel, knappt tappat sina mjölktänder. De första är ca 47år. När ska man räkna de som mogna?

Hur många 47år gamla verk är fortfarande i drift i Sverige?

Om man tittar på hela vindkraftspopulationen så gissar jag att 80-90% av verken i drift är Max 10-15år gamla.

Den stora utbyggnaden av vindkraft kom samtidigt som man kraftigt började subventionera vindkraften via Elcertifikatsystemet

Återigen, ni måste börja blicka ut i världen.

Zooma ut.

Förra året investerades det +6000 miljarder i vind och solkraft. En SPOTTSTYVER av detta hamnade i Sverige.

Det är INTE det svenska elcertifikatsystemet eller räntesnurror som driver investerarna.

Det som driver investeringarna är den pågående omställningen från fossilt till fossilfritt parat med låga kostnader för förnybar energi.

Henrik Jönsson och hans gelikar verkar ha väldigt svårt för att förstå de stora penseldragen. Detta trots att de bara behöver lyfta blicken väldigt kortvarigt.

När vi summerar 2024 kommer investeringarna i förnybart ha ökat med ytterligare minst 6000 miljarder. Trots att Henrik Jönsson och andra bakåtsträvare ogillar det.

Det finns ett uttryck som passar bra i sammanhanget.

https://sv.m.wiktionary.org/wiki/inte_s ... _tr%C3%A4d

Perfekt om det du påstår att vindkraft är så billigt så bör de ju kunna bära sina egna kostnader.

Så varför inte passa på att låta de stå för balanskostnaden och andra stödtjänster som krävs för väderberoende kraft?

Och som bonus då slipper vi konsumenter få höjda elnätsavgifter.
Sen kan de ju även kompensera närliggande för deras sänkta fastighetsvärden.

En annan fråga angående den så lönsamma vindkraften vad tror ni kommer hända i Markbygdens rekonstruktion ?

Jag vågar nästan lova att vi skattebetalare kommer behöva betala för detta, ska bli intressant att se hur det slutar nästa vecka.

Du börjar få en väldigt lång lista med personer man inte ska lyssna på forskare,nationalekonomer, SVK och nu senast Henrik Jönsson

Du läser aldrig länkar som vi lägger ut på forumet?
"Myt: Kostnaderna för över- och underproduktion bärs inte av vindkraften

Vindkraften står för sina kostnader. Vindkraften får lägre betalt per kilowattimme än till exempel kärnkraften, eftersom priset kan bli lägre vid mycket vindkraft. Detta kallas ”profilkostnad” eller ”värdefaktor”.

Vindkraften kan inte ge perfekta prognoser och skapar därför en ”obalans” i elnätet. Denna ”obalans” kostar extra bland annat på grund av en ”obalansavgift” som Svenska kraftnät nyligen har infört.

Vindkraften betalar en elnätsavgift som i praktiken blir högre än för många andra kraftslag på grund av lägre utnyttjande av elnätet. I elnätsavgiften ingår att vindkraften betalar för de förluster som man orsakar i elnätet. Precis som annan produktion betalar vindkraften dessutom en ”avgift för balanskraft och reglerkraft”."

Jo jag har läst Svensk Vindkrafts svar på deras sida.

Vindkraften skapar själv obalansen och är kannibalistisk men det är ingen nyhet sen att vindkraft har en väldigt låg kapacitetsfaktor och därmed dåligt utnyttjar nätkapaciteten är också riktigt, men oavsett så står inte vindkraften fullt ut för de kostnader den skapar.

All ny balansering,batteri osv betalas av oss elkonsumenter

Och faktum kvarstår att en stor del av pengarna förs ut ur landet.

Obalansavgiften infördes först 2024 efter stora påtryckningar så absolut det går åt rätt håll där.

[Lerumsexpressen]

Nu kan ni läsa och titta på regeringens utredning om finansiering av ny kärnkraft.



https://www.regeringen.se/pressmeddelan ... reaktorer/

https://www.regeringen.se/rattsliga-dok ... karnkraft/

[JonasH]

Nu diskuteras en prissäkring från staten på 80 öre/kWh men Vattenfall tror inte det räcker.

Det blir billigt med kärnkraft verkar det som. Eller inte…