Strejk på Tesla i Sverige

[Fredrik j]

Han skriver att arbetsmarknadens parter är fackföreningar och arbetsgivarorganisationer vilket är fel.

Arbetsmarknaden parter är fackförbund och arbetsgivare, inget annat.

För de arbetsgivare som har ett avtal med en arbetsgivarorganisation så betyder den anslutningen att avtalen i det stora sker centralt hos organisationen och att avtalen sker likvärdigt hos alla organisationens medlemmar/företag.


Men är man inte med i en sådan organisation och valt att inte ha hängavtal med ett fackförbund ja då är man själv en part för förhandling.

Dock med mindre muskler och mot ett fackförbund helt utan restriktioner i stridsåtgärder.

Och stridsåtgärder tillbaka är inget ett företag får syssla med, vilket kanske är bra då fackanslutna på tesla förmodligen fått sluta på rotmos om tesla fick välja.

Så det Fredrik skrev är bara fel, inget annat.

Nej, jag har inte fel men som Johansson skriver har ju inte du heller fel. Du uttrycker ju bara en åsikt vilket ju inte kan vara fel.

På det lokala planet är Tesla naturligtvis en part i en förhandling. Men utan kollektivavtal förhandlar man med enskilda anställda.
När man talar om arbetsmarknadens parter i den svenska modellen syftar man på den centrala förhandlingen som sker per bransch. Det är där man vill att tesla ska vara representerade.
Där är man bara med om man är medlem i en arbetsgivarorganisation.
Hängavtal tror jag skulle vara helt ok för IF metall om nu tesla även har motstånd mot arbetsgivarorganisationer men det är ju troligtvis inte aktuellt.

Det är alltså inte tänkt att en arbetsgivare utan kollektivavtal eller hängavtal ska kunna försvara sig på samma villkor som en fackförening. Det ligger inte i statens intresse.
Om det gjorde det skulle man ju t.ex. kunna ge tesla rätten att blockera för IFmetall-medlemmar på andra företag. T.ex. vägra att reparera vissa bilar eller blockera laddning för vissa grupper.
Men det är staten inte intresserad av.

Som jag nämnt tidigare så har denna diskussion varit aktuell förut och då kunde ingen visa att det är som du säger eftersom det inte finns dokumenterat.

Som jag har sagt förr så lutar det åt ett antagande från facket och egen tolkning.

Med den tolkningen så skulle man alltså lämna ute majoriteten av småföretag och enmansföretag från Svensk arbetsmarknad vilket bara är absurt.
Förhoppningsvis ser du hur konstigt det faktiskt låter eller kan bidra med ett prejudikat eller dylikt eftersom tolkningen inte finns dokumenterat.

Nej dom lämnas ju inte ute. Indirekt representeras dom av arbetsgivarorganisationen i deras bransch eftersom dom indirekt påverkas av vad som förhandlas fram. Ska man som arbetsgivare utan kollektivavtal vara bättre får man flytta fram positionerna efter vad parterna förhandlar fram.
Precis som tesla ju måste ha bra koll på kollektivavtalet om man vill erbjuda sina anställda bättre villkor.

Vad är det mer exakt du vill ha dokumentation för?
Menar du att du inte acceptera bilden innan tesla stämmer IF metall för att dom försvårar teslas verksamhet och förlorar i domstol?
Den svenska modellen baseras till stor del på avsaknaden av lagstiftning.
Vad är din bild av hur den svenska modellen är tänkt att fungera?
Är du förvånad att inte regeringen griper in och tycker det är orättvist mot tesla?
Som jag sagt tidigare så är det här samhällskunskap på högstadienivå. Man behöver inte nödvändigtvis hålla med om att det är rätt för att förstå syftet.

Vill också tillägga att dokumentationen jag har efterfrågat är vart det framgår att arbetsmarknadens parter endast består av facket och arbetsgivarorganisationen?

På regeringens hemsida om Svenska modellen framgår det inte utan än en gång så är detta en fristående tolkning och ett antagande från de med extremfackliga kopplingar.

Antar det är det här dokumentet från regeringen du menar eftersom det delats tidigare i tråden:
https://www.regeringen.se/contentassets ... dellen.pdf

Jag hänvisar dig till 4.1.4 och 4.2.1 där man förklarar betydelsen av arbetsmarknadens parter för den centrala lönebildningen.
I 4.2.1 lyfts kollektivavtal fram som en viktig komponent i den svenska modellen.

Eftersom det här som sagt varit uppe i tråden innan vet jag inte om det är till någon hjälp.

[Fosilfri2035]

Nej, jag har inte fel men som Johansson skriver har ju inte du heller fel. Du uttrycker ju bara en åsikt vilket ju inte kan vara fel.

På det lokala planet är Tesla naturligtvis en part i en förhandling. Men utan kollektivavtal förhandlar man med enskilda anställda.
När man talar om arbetsmarknadens parter i den svenska modellen syftar man på den centrala förhandlingen som sker per bransch. Det är där man vill att tesla ska vara representerade.
Där är man bara med om man är medlem i en arbetsgivarorganisation.
Hängavtal tror jag skulle vara helt ok för IF metall om nu tesla även har motstånd mot arbetsgivarorganisationer men det är ju troligtvis inte aktuellt.

Det är alltså inte tänkt att en arbetsgivare utan kollektivavtal eller hängavtal ska kunna försvara sig på samma villkor som en fackförening. Det ligger inte i statens intresse.
Om det gjorde det skulle man ju t.ex. kunna ge tesla rätten att blockera för IFmetall-medlemmar på andra företag. T.ex. vägra att reparera vissa bilar eller blockera laddning för vissa grupper.
Men det är staten inte intresserad av.

Som jag nämnt tidigare så har denna diskussion varit aktuell förut och då kunde ingen visa att det är som du säger eftersom det inte finns dokumenterat.

Som jag har sagt förr så lutar det åt ett antagande från facket och egen tolkning.

Med den tolkningen så skulle man alltså lämna ute majoriteten av småföretag och enmansföretag från Svensk arbetsmarknad vilket bara är absurt.
Förhoppningsvis ser du hur konstigt det faktiskt låter eller kan bidra med ett prejudikat eller dylikt eftersom tolkningen inte finns dokumenterat.

Nej dom lämnas ju inte ute. Indirekt representeras dom av arbetsgivarorganisationen i deras bransch eftersom dom indirekt påverkas av vad som förhandlas fram. Ska man som arbetsgivare utan kollektivavtal vara bättre får man flytta fram positionerna efter vad parterna förhandlar fram.
Precis som tesla ju måste ha bra koll på kollektivavtalet om man vill erbjuda sina anställda bättre villkor.

Vad är det mer exakt du vill ha dokumentation för?
Menar du att du inte acceptera bilden innan tesla stämmer IF metall för att dom försvårar teslas verksamhet och förlorar i domstol?
Den svenska modellen baseras till stor del på avsaknaden av lagstiftning.
Vad är din bild av hur den svenska modellen är tänkt att fungera?
Är du förvånad att inte regeringen griper in och tycker det är orättvist mot tesla?
Som jag sagt tidigare så är det här samhällskunskap på högstadienivå. Man behöver inte nödvändigtvis hålla med om att det är rätt för att förstå syftet.

Oj, många antaganden nu och det där om högstadienivå har jag för mig att det var Perla som skrev, är ni samma person? (Skulle inte vara särskilt förvånande)

Arbetsmarknadens parter kan ju inte vara facket och arbetsgivarorganisationen om ett småföretag utan kollektivavtal sätter en marknadsmässig lön för de tjänster som de vill att den anställde ska utföra?

Marknadsmässigt är inte det framförhandlade utan kan vara betydligt högre eller lägre beroende på marknadens efterfrågan av kompetensen som vederbörande besitter i förhållande till tjänstens komplexitet som denna skall utföra.

För att använda liknande retorik som du besvarade med så är det enkel marknadsekonomi å andra sidan så är det på gymnasiet/högskolenivå beroende på vilken inriktning man hade.

Svenska modellen enligt mig bör fungera så att fackets uppgift bör vara att hjälpa anställda som har hamnat i trångmål med arbetsgivare som inte följer den norm som är på arbetsmarknaden.
Normen har kommit fram genom fackens långvariga arbete för schyssta anställningsvillkor.
Dessa villkor bör fungera som en måttstock för vad som är att föredra på arbetsmarknaden och om ett företag inte lever upp till likvärdiga eller bättre villkor så bör facket ta strid förutsatt att en majoritet och företaget uppenbart missköter sig ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Det bör också tas hänsyn till bransch vilket innebär att normen kan skilja sig beroende på konjunktur och marknadens konkurrenssituation.

Naturligtvis är det omöjligt att skriva ned ”Svenska modellens” utformning i ett chattforum men detta är ett grovt utkast från min personliga åsikt.

Oavsett situation så får inte personlig girighet och stolthet komma i vägen för människors hälsa och välmående.

Nej, jag är bara en person med en användare här på forumet.

Vad som är en marknadsmässig lön i Sverige bestäms till stor del av resultatet i centrala förhandlingar mellan parterna.
Eftersom en mycket stor majoritet av alla löntagare omfattas av kollektivavtal sätter det i praktiken nivån för vad marknaden vill betala för arbete.
Ska småföretagaren få tag på arbetskraft kan han inte erbjuda lägre lön än kollektivavtalet. Iallafall inte om lönen väger tyngst för arbetstagaren. Då behöver det kompenseras med andra värden.
Fackets uppdrag som du beskriver det gäller ju all facklig verksamhet i alla länder. Det som är unikt för Sverige är övergripande centrala förhandlingar som tar hänsyn till industrins betalningsförmåga.

” Vad som är en marknadsmässig lön i Sverige bestäms till stor del av resultatet i centrala förhandlingar mellan parterna.”

Här håller jag inte med dig.
Om det finns 10 säljare som söker 2 jobb, säljarnas har minlön om 19500kr och medellönen för en säljare är 40-55’kr, hur menar du att de centrala förhandlingarna styr det?

Oavsett om ett företag har KA eller inte så är medellönen något de behöver ta hänsyn till och om de då skulle gå på säljarnas centralt förhandlade lön så skulle de nog inte få tag på personal.

Då är det ju företaget som förhandlar med den anställde och jag misstänker att man inte börjar med KAs grundvärden.

Jag skev aldrig om alla andra länder, det hittade du på eller tolkade in något som inte finns.
Jag skriver om Sverige och inget annat.

[Fosilfri2035]

Nej, jag har inte fel men som Johansson skriver har ju inte du heller fel. Du uttrycker ju bara en åsikt vilket ju inte kan vara fel.

På det lokala planet är Tesla naturligtvis en part i en förhandling. Men utan kollektivavtal förhandlar man med enskilda anställda.
När man talar om arbetsmarknadens parter i den svenska modellen syftar man på den centrala förhandlingen som sker per bransch. Det är där man vill att tesla ska vara representerade.
Där är man bara med om man är medlem i en arbetsgivarorganisation.
Hängavtal tror jag skulle vara helt ok för IF metall om nu tesla även har motstånd mot arbetsgivarorganisationer men det är ju troligtvis inte aktuellt.

Det är alltså inte tänkt att en arbetsgivare utan kollektivavtal eller hängavtal ska kunna försvara sig på samma villkor som en fackförening. Det ligger inte i statens intresse.
Om det gjorde det skulle man ju t.ex. kunna ge tesla rätten att blockera för IFmetall-medlemmar på andra företag. T.ex. vägra att reparera vissa bilar eller blockera laddning för vissa grupper.
Men det är staten inte intresserad av.

Som jag nämnt tidigare så har denna diskussion varit aktuell förut och då kunde ingen visa att det är som du säger eftersom det inte finns dokumenterat.

Som jag har sagt förr så lutar det åt ett antagande från facket och egen tolkning.

Med den tolkningen så skulle man alltså lämna ute majoriteten av småföretag och enmansföretag från Svensk arbetsmarknad vilket bara är absurt.
Förhoppningsvis ser du hur konstigt det faktiskt låter eller kan bidra med ett prejudikat eller dylikt eftersom tolkningen inte finns dokumenterat.

Nej dom lämnas ju inte ute. Indirekt representeras dom av arbetsgivarorganisationen i deras bransch eftersom dom indirekt påverkas av vad som förhandlas fram. Ska man som arbetsgivare utan kollektivavtal vara bättre får man flytta fram positionerna efter vad parterna förhandlar fram.
Precis som tesla ju måste ha bra koll på kollektivavtalet om man vill erbjuda sina anställda bättre villkor.

Vad är det mer exakt du vill ha dokumentation för?
Menar du att du inte acceptera bilden innan tesla stämmer IF metall för att dom försvårar teslas verksamhet och förlorar i domstol?
Den svenska modellen baseras till stor del på avsaknaden av lagstiftning.
Vad är din bild av hur den svenska modellen är tänkt att fungera?
Är du förvånad att inte regeringen griper in och tycker det är orättvist mot tesla?
Som jag sagt tidigare så är det här samhällskunskap på högstadienivå. Man behöver inte nödvändigtvis hålla med om att det är rätt för att förstå syftet.

Vill också tillägga att dokumentationen jag har efterfrågat är vart det framgår att arbetsmarknadens parter endast består av facket och arbetsgivarorganisationen?

På regeringens hemsida om Svenska modellen framgår det inte utan än en gång så är detta en fristående tolkning och ett antagande från de med extremfackliga kopplingar.

Antar det är det här dokumentet från regeringen du menar eftersom det delats tidigare i tråden:
https://www.regeringen.se/contentassets ... dellen.pdf

Jag hänvisar dig till 4.1.4 och 4.2.1 där man förklarar betydelsen av arbetsmarknadens parter för den centrala lönebildningen.
I 4.2.1 lyfts kollektivavtal fram som en viktig komponent i den svenska modellen.

Eftersom det här som sagt varit uppe i tråden innan vet jag inte om det är till någon hjälp.

Än en gång så omnämns arbetsgivare i texten men aldrig står det att arbetsmarknadens parter är arbetsgivarorganisationer och fack.
Detta är en felaktig tolkning och antagande för extremrörelsen som anser sig vara mer än gemene man.

Jag säger inte att ka är oviktigt utan att fackextremisterna målar upp det som en förutsättning för den svenska modellen.

Än en gång söker jag bevis för de texter som läggs fram som fakta men saknar substans och verklighetsförankring.
Extremism är farligt även när det gäller fackpampar!

[Fredrik j]

Som jag nämnt tidigare så har denna diskussion varit aktuell förut och då kunde ingen visa att det är som du säger eftersom det inte finns dokumenterat.

Som jag har sagt förr så lutar det åt ett antagande från facket och egen tolkning.

Med den tolkningen så skulle man alltså lämna ute majoriteten av småföretag och enmansföretag från Svensk arbetsmarknad vilket bara är absurt.
Förhoppningsvis ser du hur konstigt det faktiskt låter eller kan bidra med ett prejudikat eller dylikt eftersom tolkningen inte finns dokumenterat.

Nej dom lämnas ju inte ute. Indirekt representeras dom av arbetsgivarorganisationen i deras bransch eftersom dom indirekt påverkas av vad som förhandlas fram. Ska man som arbetsgivare utan kollektivavtal vara bättre får man flytta fram positionerna efter vad parterna förhandlar fram.
Precis som tesla ju måste ha bra koll på kollektivavtalet om man vill erbjuda sina anställda bättre villkor.

Vad är det mer exakt du vill ha dokumentation för?
Menar du att du inte acceptera bilden innan tesla stämmer IF metall för att dom försvårar teslas verksamhet och förlorar i domstol?
Den svenska modellen baseras till stor del på avsaknaden av lagstiftning.
Vad är din bild av hur den svenska modellen är tänkt att fungera?
Är du förvånad att inte regeringen griper in och tycker det är orättvist mot tesla?
Som jag sagt tidigare så är det här samhällskunskap på högstadienivå. Man behöver inte nödvändigtvis hålla med om att det är rätt för att förstå syftet.

Oj, många antaganden nu och det där om högstadienivå har jag för mig att det var Perla som skrev, är ni samma person? (Skulle inte vara särskilt förvånande)

Arbetsmarknadens parter kan ju inte vara facket och arbetsgivarorganisationen om ett småföretag utan kollektivavtal sätter en marknadsmässig lön för de tjänster som de vill att den anställde ska utföra?

Marknadsmässigt är inte det framförhandlade utan kan vara betydligt högre eller lägre beroende på marknadens efterfrågan av kompetensen som vederbörande besitter i förhållande till tjänstens komplexitet som denna skall utföra.

För att använda liknande retorik som du besvarade med så är det enkel marknadsekonomi å andra sidan så är det på gymnasiet/högskolenivå beroende på vilken inriktning man hade.

Svenska modellen enligt mig bör fungera så att fackets uppgift bör vara att hjälpa anställda som har hamnat i trångmål med arbetsgivare som inte följer den norm som är på arbetsmarknaden.
Normen har kommit fram genom fackens långvariga arbete för schyssta anställningsvillkor.
Dessa villkor bör fungera som en måttstock för vad som är att föredra på arbetsmarknaden och om ett företag inte lever upp till likvärdiga eller bättre villkor så bör facket ta strid förutsatt att en majoritet och företaget uppenbart missköter sig ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Det bör också tas hänsyn till bransch vilket innebär att normen kan skilja sig beroende på konjunktur och marknadens konkurrenssituation.

Naturligtvis är det omöjligt att skriva ned ”Svenska modellens” utformning i ett chattforum men detta är ett grovt utkast från min personliga åsikt.

Oavsett situation så får inte personlig girighet och stolthet komma i vägen för människors hälsa och välmående.

Nej, jag är bara en person med en användare här på forumet.

Vad som är en marknadsmässig lön i Sverige bestäms till stor del av resultatet i centrala förhandlingar mellan parterna.
Eftersom en mycket stor majoritet av alla löntagare omfattas av kollektivavtal sätter det i praktiken nivån för vad marknaden vill betala för arbete.
Ska småföretagaren få tag på arbetskraft kan han inte erbjuda lägre lön än kollektivavtalet. Iallafall inte om lönen väger tyngst för arbetstagaren. Då behöver det kompenseras med andra värden.
Fackets uppdrag som du beskriver det gäller ju all facklig verksamhet i alla länder. Det som är unikt för Sverige är övergripande centrala förhandlingar som tar hänsyn till industrins betalningsförmåga.

” Vad som är en marknadsmässig lön i Sverige bestäms till stor del av resultatet i centrala förhandlingar mellan parterna.”

Här håller jag inte med dig.
Om det finns 10 säljare som söker 2 jobb, säljarnas har minlön om 19500kr och medellönen för en säljare är 40-55’kr, hur menar du att de centrala förhandlingarna styr det?

Oavsett om ett företag har KA eller inte så är medellönen något de behöver ta hänsyn till och om de då skulle gå på säljarnas centralt förhandlade lön så skulle de nog inte få tag på personal.

Då är det ju företaget som förhandlar med den anställde och jag misstänker att man inte börjar med KAs grundvärden.

Jag skev aldrig om alla andra länder, det hittade du på eller tolkade in något som inte finns.
Jag skriver om Sverige och inget annat.

Minimilönerna i kollektivavtal är ju för dom flesta inte så relevant. Dom används mest för styra ingångslöner för nyutbildade. Jag har själv aldrig tjänat i närheten av någon minimilön bortsett från mitt första jobb som 19åring. Förmodligen var den ganska rimlig.

Ett exempel:
Om en vanlig lön för säljare i en speciell bransch är 45’ i månaden och den centrala förhandlingen landar på en löneökning över två år på 7,6% kommer den nya medellönen för kollektivet med kollektivavtal vara drygt 48’ förutsatt att ingen löneglidning uppstått.
En arbetsgivare som vill betala bra behöver alltså ligga över det. Det gäller ju även företag med kollektivavtal.

Att jag skrev om andra länder var för att det du beskrev som den svenska modellen, att fackföreningar försvarar arbetstagares rättigheter, inte är något unikt för Sverige utan är ett uppdrag facket har i alla länder.

[Fredrik j]

Som jag nämnt tidigare så har denna diskussion varit aktuell förut och då kunde ingen visa att det är som du säger eftersom det inte finns dokumenterat.

Som jag har sagt förr så lutar det åt ett antagande från facket och egen tolkning.

Med den tolkningen så skulle man alltså lämna ute majoriteten av småföretag och enmansföretag från Svensk arbetsmarknad vilket bara är absurt.
Förhoppningsvis ser du hur konstigt det faktiskt låter eller kan bidra med ett prejudikat eller dylikt eftersom tolkningen inte finns dokumenterat.

Nej dom lämnas ju inte ute. Indirekt representeras dom av arbetsgivarorganisationen i deras bransch eftersom dom indirekt påverkas av vad som förhandlas fram. Ska man som arbetsgivare utan kollektivavtal vara bättre får man flytta fram positionerna efter vad parterna förhandlar fram.
Precis som tesla ju måste ha bra koll på kollektivavtalet om man vill erbjuda sina anställda bättre villkor.

Vad är det mer exakt du vill ha dokumentation för?
Menar du att du inte acceptera bilden innan tesla stämmer IF metall för att dom försvårar teslas verksamhet och förlorar i domstol?
Den svenska modellen baseras till stor del på avsaknaden av lagstiftning.
Vad är din bild av hur den svenska modellen är tänkt att fungera?
Är du förvånad att inte regeringen griper in och tycker det är orättvist mot tesla?
Som jag sagt tidigare så är det här samhällskunskap på högstadienivå. Man behöver inte nödvändigtvis hålla med om att det är rätt för att förstå syftet.

Vill också tillägga att dokumentationen jag har efterfrågat är vart det framgår att arbetsmarknadens parter endast består av facket och arbetsgivarorganisationen?

På regeringens hemsida om Svenska modellen framgår det inte utan än en gång så är detta en fristående tolkning och ett antagande från de med extremfackliga kopplingar.

Antar det är det här dokumentet från regeringen du menar eftersom det delats tidigare i tråden:
https://www.regeringen.se/contentassets ... dellen.pdf

Jag hänvisar dig till 4.1.4 och 4.2.1 där man förklarar betydelsen av arbetsmarknadens parter för den centrala lönebildningen.
I 4.2.1 lyfts kollektivavtal fram som en viktig komponent i den svenska modellen.

Eftersom det här som sagt varit uppe i tråden innan vet jag inte om det är till någon hjälp.

Än en gång så omnämns arbetsgivare i texten men aldrig står det att arbetsmarknadens parter är arbetsgivarorganisationer och fack.
Detta är en felaktig tolkning och antagande för extremrörelsen som anser sig vara mer än gemene man.

Jag säger inte att ka är oviktigt utan att fackextremisterna målar upp det som en förutsättning för den svenska modellen.

Än en gång söker jag bevis för de texter som läggs fram som fakta men saknar substans och verklighetsförankring.
Extremism är farligt även när det gäller fackpampar!

Inga enskilda arbetsgivare sitter i centrala förhandlingar.

”4.2.1
En viktig komponent i den svenska modellen är att villkoren för arbetsmarknaden i hög grad regleras genom kollektivavtal”

”4.1.4
Det är i kollektivavtal som förhandlas och sluts direkt mellan arbetsmarknadens parter som villkoren på arbetsmarknaden, bl.a. lönerna, i hög grad regleras”

[LarsL]

Vilken lucka ? dom är ju fortfarande anställda av tesla och lär fortsätta vara det också såvida dom inte lessnar och söker sig vidare själva.

Tror du på fullt allvar att en normal arbetsgivare skulle ifrågasätta att en arbetssökande har strejkat när hans fackförbund har utlyst strejk ?

När man läser denna tråden får man lätt uppfattningen att många här (och nu menar jag generellt) är ~14 bast och aldrig haft ett riktigt jobb och därmed nollkoll på hur saker fungerar, men då kan man ju fundera på hur dom kan köra dyr bil..

Det är väl om man haft ett arbete man är medveten om att arbetsgivare normalt sett brukar tycka det är negativt att man stått utanför arbetslivet en längre tid? Det negativa som påverkar ens arbetsroll förändras inte av anledningen till att man varit borta, ingen lär ifrågasätta strejkandet i sig men en lucka kan nog ses som negativt ändå.

Nu är väl efterfrågan på bilmekaniker med erfarenhet av elbilar så pass hög att det nog ändå inte spelar något roll ifall man har luckor så det lär inte vara ett problem i praktiken.

Det uppstår ju ingen lucka i cv:t. Dom är ju fortfarande anställda.

Glömmer du inte medvetet bort kompetensutveckling?
Hade du velat anställa någon som inte har utfört sitt arbete praktiskt på flera månader eller flera år?

Låter dumt men de flesta arbetsgivare verkar skita i hur längesedan man gjorde något. Särskilt om det är exakt den erfarenheten de söker.

[Fosilfri2035]

Nej dom lämnas ju inte ute. Indirekt representeras dom av arbetsgivarorganisationen i deras bransch eftersom dom indirekt påverkas av vad som förhandlas fram. Ska man som arbetsgivare utan kollektivavtal vara bättre får man flytta fram positionerna efter vad parterna förhandlar fram.
Precis som tesla ju måste ha bra koll på kollektivavtalet om man vill erbjuda sina anställda bättre villkor.

Vad är det mer exakt du vill ha dokumentation för?
Menar du att du inte acceptera bilden innan tesla stämmer IF metall för att dom försvårar teslas verksamhet och förlorar i domstol?
Den svenska modellen baseras till stor del på avsaknaden av lagstiftning.
Vad är din bild av hur den svenska modellen är tänkt att fungera?
Är du förvånad att inte regeringen griper in och tycker det är orättvist mot tesla?
Som jag sagt tidigare så är det här samhällskunskap på högstadienivå. Man behöver inte nödvändigtvis hålla med om att det är rätt för att förstå syftet.

Vill också tillägga att dokumentationen jag har efterfrågat är vart det framgår att arbetsmarknadens parter endast består av facket och arbetsgivarorganisationen?

På regeringens hemsida om Svenska modellen framgår det inte utan än en gång så är detta en fristående tolkning och ett antagande från de med extremfackliga kopplingar.

Antar det är det här dokumentet från regeringen du menar eftersom det delats tidigare i tråden:
https://www.regeringen.se/contentassets ... dellen.pdf

Jag hänvisar dig till 4.1.4 och 4.2.1 där man förklarar betydelsen av arbetsmarknadens parter för den centrala lönebildningen.
I 4.2.1 lyfts kollektivavtal fram som en viktig komponent i den svenska modellen.

Eftersom det här som sagt varit uppe i tråden innan vet jag inte om det är till någon hjälp.

Än en gång så omnämns arbetsgivare i texten men aldrig står det att arbetsmarknadens parter är arbetsgivarorganisationer och fack.
Detta är en felaktig tolkning och antagande för extremrörelsen som anser sig vara mer än gemene man.

Jag säger inte att ka är oviktigt utan att fackextremisterna målar upp det som en förutsättning för den svenska modellen.

Än en gång söker jag bevis för de texter som läggs fram som fakta men saknar substans och verklighetsförankring.
Extremism är farligt även när det gäller fackpampar!

Inga enskilda arbetsgivare sitter i centrala förhandlingar.

”4.2.1
En viktig komponent i den svenska modellen är att villkoren för arbetsmarknaden i hög grad regleras genom kollektivavtal”

”4.1.4
Det är i kollektivavtal som förhandlas och sluts direkt mellan arbetsmarknadens parter som villkoren på arbetsmarknaden, bl.a. lönerna, i hög grad regleras”

Inga dieselbilar drivs på bensin.

Det förändrar inte att enskilda arbetsgivare förhandlar med blivande och anställd personal.

I hög grad är tillagt för att det inte gäller allt.

Kollektivavtal sluts väl mellan enskilda arbetsgivare och facken?
Därmed besvarar den texten du har citerat precis den tesen vi försöker få er att förstå.
Enskilda arbetsgivare är en del av parterna. I vilken grad är dock inget vi behöver diskutera.

Dessa citat är från regeringens hemsida och direkt citerade, det bör väl innebära att vi kan släppa detta nu?

[Fosilfri2035]

Nej dom lämnas ju inte ute. Indirekt representeras dom av arbetsgivarorganisationen i deras bransch eftersom dom indirekt påverkas av vad som förhandlas fram. Ska man som arbetsgivare utan kollektivavtal vara bättre får man flytta fram positionerna efter vad parterna förhandlar fram.
Precis som tesla ju måste ha bra koll på kollektivavtalet om man vill erbjuda sina anställda bättre villkor.

Vad är det mer exakt du vill ha dokumentation för?
Menar du att du inte acceptera bilden innan tesla stämmer IF metall för att dom försvårar teslas verksamhet och förlorar i domstol?
Den svenska modellen baseras till stor del på avsaknaden av lagstiftning.
Vad är din bild av hur den svenska modellen är tänkt att fungera?
Är du förvånad att inte regeringen griper in och tycker det är orättvist mot tesla?
Som jag sagt tidigare så är det här samhällskunskap på högstadienivå. Man behöver inte nödvändigtvis hålla med om att det är rätt för att förstå syftet.

Oj, många antaganden nu och det där om högstadienivå har jag för mig att det var Perla som skrev, är ni samma person? (Skulle inte vara särskilt förvånande)

Arbetsmarknadens parter kan ju inte vara facket och arbetsgivarorganisationen om ett småföretag utan kollektivavtal sätter en marknadsmässig lön för de tjänster som de vill att den anställde ska utföra?

Marknadsmässigt är inte det framförhandlade utan kan vara betydligt högre eller lägre beroende på marknadens efterfrågan av kompetensen som vederbörande besitter i förhållande till tjänstens komplexitet som denna skall utföra.

För att använda liknande retorik som du besvarade med så är det enkel marknadsekonomi å andra sidan så är det på gymnasiet/högskolenivå beroende på vilken inriktning man hade.

Svenska modellen enligt mig bör fungera så att fackets uppgift bör vara att hjälpa anställda som har hamnat i trångmål med arbetsgivare som inte följer den norm som är på arbetsmarknaden.
Normen har kommit fram genom fackens långvariga arbete för schyssta anställningsvillkor.
Dessa villkor bör fungera som en måttstock för vad som är att föredra på arbetsmarknaden och om ett företag inte lever upp till likvärdiga eller bättre villkor så bör facket ta strid förutsatt att en majoritet och företaget uppenbart missköter sig ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Det bör också tas hänsyn till bransch vilket innebär att normen kan skilja sig beroende på konjunktur och marknadens konkurrenssituation.

Naturligtvis är det omöjligt att skriva ned ”Svenska modellens” utformning i ett chattforum men detta är ett grovt utkast från min personliga åsikt.

Oavsett situation så får inte personlig girighet och stolthet komma i vägen för människors hälsa och välmående.

Nej, jag är bara en person med en användare här på forumet.

Vad som är en marknadsmässig lön i Sverige bestäms till stor del av resultatet i centrala förhandlingar mellan parterna.
Eftersom en mycket stor majoritet av alla löntagare omfattas av kollektivavtal sätter det i praktiken nivån för vad marknaden vill betala för arbete.
Ska småföretagaren få tag på arbetskraft kan han inte erbjuda lägre lön än kollektivavtalet. Iallafall inte om lönen väger tyngst för arbetstagaren. Då behöver det kompenseras med andra värden.
Fackets uppdrag som du beskriver det gäller ju all facklig verksamhet i alla länder. Det som är unikt för Sverige är övergripande centrala förhandlingar som tar hänsyn till industrins betalningsförmåga.

” Vad som är en marknadsmässig lön i Sverige bestäms till stor del av resultatet i centrala förhandlingar mellan parterna.”

Här håller jag inte med dig.
Om det finns 10 säljare som söker 2 jobb, säljarnas har minlön om 19500kr och medellönen för en säljare är 40-55’kr, hur menar du att de centrala förhandlingarna styr det?

Oavsett om ett företag har KA eller inte så är medellönen något de behöver ta hänsyn till och om de då skulle gå på säljarnas centralt förhandlade lön så skulle de nog inte få tag på personal.

Då är det ju företaget som förhandlar med den anställde och jag misstänker att man inte börjar med KAs grundvärden.

Jag skev aldrig om alla andra länder, det hittade du på eller tolkade in något som inte finns.
Jag skriver om Sverige och inget annat.

Minimilönerna i kollektivavtal är ju för dom flesta inte så relevant. Dom används mest för styra ingångslöner för nyutbildade. Jag har själv aldrig tjänat i närheten av någon minimilön bortsett från mitt första jobb som 19åring. Förmodligen var den ganska rimlig.

Ett exempel:
Om en vanlig lön för säljare i en speciell bransch är 45’ i månaden och den centrala förhandlingen landar på en löneökning över två år på 7,6% kommer den nya medellönen för kollektivet med kollektivavtal vara drygt 48’ förutsatt att ingen löneglidning uppstått.
En arbetsgivare som vill betala bra behöver alltså ligga över det. Det gäller ju även företag med kollektivavtal.

Att jag skrev om andra länder var för att det du beskrev som den svenska modellen, att fackföreningar försvarar arbetstagares rättigheter, inte är något unikt för Sverige utan är ett uppdrag facket har i alla länder.

Marknadslönerna har väl inget med kollektivavtal att göra?
Det finns faktorer som inte ens facken kan rå på, varumärke, employer branding, affärsmodell som möjliggör mindre/mer betalt och patent som några exempel?

Att lyfta en förhandlad löneökning på två år kan väl knappast vara ett argument för att KA styr lönesättningen?

[Fredrik j]

Vill också tillägga att dokumentationen jag har efterfrågat är vart det framgår att arbetsmarknadens parter endast består av facket och arbetsgivarorganisationen?

På regeringens hemsida om Svenska modellen framgår det inte utan än en gång så är detta en fristående tolkning och ett antagande från de med extremfackliga kopplingar.

Antar det är det här dokumentet från regeringen du menar eftersom det delats tidigare i tråden:
https://www.regeringen.se/contentassets ... dellen.pdf

Jag hänvisar dig till 4.1.4 och 4.2.1 där man förklarar betydelsen av arbetsmarknadens parter för den centrala lönebildningen.
I 4.2.1 lyfts kollektivavtal fram som en viktig komponent i den svenska modellen.

Eftersom det här som sagt varit uppe i tråden innan vet jag inte om det är till någon hjälp.

Än en gång så omnämns arbetsgivare i texten men aldrig står det att arbetsmarknadens parter är arbetsgivarorganisationer och fack.
Detta är en felaktig tolkning och antagande för extremrörelsen som anser sig vara mer än gemene man.

Jag säger inte att ka är oviktigt utan att fackextremisterna målar upp det som en förutsättning för den svenska modellen.

Än en gång söker jag bevis för de texter som läggs fram som fakta men saknar substans och verklighetsförankring.
Extremism är farligt även när det gäller fackpampar!

Inga enskilda arbetsgivare sitter i centrala förhandlingar.

”4.2.1
En viktig komponent i den svenska modellen är att villkoren för arbetsmarknaden i hög grad regleras genom kollektivavtal”

”4.1.4
Det är i kollektivavtal som förhandlas och sluts direkt mellan arbetsmarknadens parter som villkoren på arbetsmarknaden, bl.a. lönerna, i hög grad regleras”

Inga dieselbilar drivs på bensin.

Det förändrar inte att enskilda arbetsgivare förhandlar med blivande och anställd personal.

I hög grad är tillagt för att det inte gäller allt.

Kollektivavtal sluts väl mellan enskilda arbetsgivare och facken?
Därmed besvarar den texten du har citerat precis den tesen vi försöker få er att förstå.
Enskilda arbetsgivare är en del av parterna. I vilken grad är dock inget vi behöver diskutera.

Dessa citat är från regeringens hemsida och direkt citerade, det bör väl innebära att vi kan släppa detta nu?

Nej, kollektivavtal sluts mellan arbetsgivarorganisation och fackförening. En enskild arbetsgivare kan inte förhandla fram ett kollektivavtal.
Om en arbetsgivare vill ha kollektivavtal utan medlemskap i arbetsgivarförening erbjuder facket ett så kallat ”hängavtal” vilket betyder att arbetsgivaren åker med på en kopia på ett kollektivavtal som redan finns.
När man sen har kollektivavtal kan man förhandla fram lokala tillägg som blir unikt för just den arbetsgivaren.
Kan vi släppa det nu? Det känns som jag bara rabblar samma sak på olika sätt.

Lite information från almega:
https://www.almega.se/hangavtal/

[Fredrik j]

Oj, många antaganden nu och det där om högstadienivå har jag för mig att det var Perla som skrev, är ni samma person? (Skulle inte vara särskilt förvånande)

Arbetsmarknadens parter kan ju inte vara facket och arbetsgivarorganisationen om ett småföretag utan kollektivavtal sätter en marknadsmässig lön för de tjänster som de vill att den anställde ska utföra?

Marknadsmässigt är inte det framförhandlade utan kan vara betydligt högre eller lägre beroende på marknadens efterfrågan av kompetensen som vederbörande besitter i förhållande till tjänstens komplexitet som denna skall utföra.

För att använda liknande retorik som du besvarade med så är det enkel marknadsekonomi å andra sidan så är det på gymnasiet/högskolenivå beroende på vilken inriktning man hade.

Svenska modellen enligt mig bör fungera så att fackets uppgift bör vara att hjälpa anställda som har hamnat i trångmål med arbetsgivare som inte följer den norm som är på arbetsmarknaden.
Normen har kommit fram genom fackens långvariga arbete för schyssta anställningsvillkor.
Dessa villkor bör fungera som en måttstock för vad som är att föredra på arbetsmarknaden och om ett företag inte lever upp till likvärdiga eller bättre villkor så bör facket ta strid förutsatt att en majoritet och företaget uppenbart missköter sig ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Det bör också tas hänsyn till bransch vilket innebär att normen kan skilja sig beroende på konjunktur och marknadens konkurrenssituation.

Naturligtvis är det omöjligt att skriva ned ”Svenska modellens” utformning i ett chattforum men detta är ett grovt utkast från min personliga åsikt.

Oavsett situation så får inte personlig girighet och stolthet komma i vägen för människors hälsa och välmående.

Nej, jag är bara en person med en användare här på forumet.

Vad som är en marknadsmässig lön i Sverige bestäms till stor del av resultatet i centrala förhandlingar mellan parterna.
Eftersom en mycket stor majoritet av alla löntagare omfattas av kollektivavtal sätter det i praktiken nivån för vad marknaden vill betala för arbete.
Ska småföretagaren få tag på arbetskraft kan han inte erbjuda lägre lön än kollektivavtalet. Iallafall inte om lönen väger tyngst för arbetstagaren. Då behöver det kompenseras med andra värden.
Fackets uppdrag som du beskriver det gäller ju all facklig verksamhet i alla länder. Det som är unikt för Sverige är övergripande centrala förhandlingar som tar hänsyn till industrins betalningsförmåga.

” Vad som är en marknadsmässig lön i Sverige bestäms till stor del av resultatet i centrala förhandlingar mellan parterna.”

Här håller jag inte med dig.
Om det finns 10 säljare som söker 2 jobb, säljarnas har minlön om 19500kr och medellönen för en säljare är 40-55’kr, hur menar du att de centrala förhandlingarna styr det?

Oavsett om ett företag har KA eller inte så är medellönen något de behöver ta hänsyn till och om de då skulle gå på säljarnas centralt förhandlade lön så skulle de nog inte få tag på personal.

Då är det ju företaget som förhandlar med den anställde och jag misstänker att man inte börjar med KAs grundvärden.

Jag skev aldrig om alla andra länder, det hittade du på eller tolkade in något som inte finns.
Jag skriver om Sverige och inget annat.

Minimilönerna i kollektivavtal är ju för dom flesta inte så relevant. Dom används mest för styra ingångslöner för nyutbildade. Jag har själv aldrig tjänat i närheten av någon minimilön bortsett från mitt första jobb som 19åring. Förmodligen var den ganska rimlig.

Ett exempel:
Om en vanlig lön för säljare i en speciell bransch är 45’ i månaden och den centrala förhandlingen landar på en löneökning över två år på 7,6% kommer den nya medellönen för kollektivet med kollektivavtal vara drygt 48’ förutsatt att ingen löneglidning uppstått.
En arbetsgivare som vill betala bra behöver alltså ligga över det. Det gäller ju även företag med kollektivavtal.

Att jag skrev om andra länder var för att det du beskrev som den svenska modellen, att fackföreningar försvarar arbetstagares rättigheter, inte är något unikt för Sverige utan är ett uppdrag facket har i alla länder.

Marknadslönerna har väl inget med kollektivavtal att göra?
Det finns faktorer som inte ens facken kan rå på, varumärke, employer branding, affärsmodell som möjliggör mindre/mer betalt och patent som några exempel?

Att lyfta en förhandlad löneökning på två år kan väl knappast vara ett argument för att KA styr lönesättningen?

Eftersom 90% av löntagare omfattas av kollektivavtal så blir förhandlingsresultatet det nya normala.
Klart det styr marknadslönerna. Om 90% fick 7,6% blev kostnaden för att köpa arbetskraft 7,6% dyrare.
En arbetsgivare utan kollektivavtal måste då höja lönerna minst 7,6% för att dom anställda inte ska få en reallönesänkning.
Jag känner igen det här. Har vi inte pratat om det förut?

[Fosilfri2035]

Nej, jag är bara en person med en användare här på forumet.

Vad som är en marknadsmässig lön i Sverige bestäms till stor del av resultatet i centrala förhandlingar mellan parterna.
Eftersom en mycket stor majoritet av alla löntagare omfattas av kollektivavtal sätter det i praktiken nivån för vad marknaden vill betala för arbete.
Ska småföretagaren få tag på arbetskraft kan han inte erbjuda lägre lön än kollektivavtalet. Iallafall inte om lönen väger tyngst för arbetstagaren. Då behöver det kompenseras med andra värden.
Fackets uppdrag som du beskriver det gäller ju all facklig verksamhet i alla länder. Det som är unikt för Sverige är övergripande centrala förhandlingar som tar hänsyn till industrins betalningsförmåga.

” Vad som är en marknadsmässig lön i Sverige bestäms till stor del av resultatet i centrala förhandlingar mellan parterna.”

Här håller jag inte med dig.
Om det finns 10 säljare som söker 2 jobb, säljarnas har minlön om 19500kr och medellönen för en säljare är 40-55’kr, hur menar du att de centrala förhandlingarna styr det?

Oavsett om ett företag har KA eller inte så är medellönen något de behöver ta hänsyn till och om de då skulle gå på säljarnas centralt förhandlade lön så skulle de nog inte få tag på personal.

Då är det ju företaget som förhandlar med den anställde och jag misstänker att man inte börjar med KAs grundvärden.

Jag skev aldrig om alla andra länder, det hittade du på eller tolkade in något som inte finns.
Jag skriver om Sverige och inget annat.

Minimilönerna i kollektivavtal är ju för dom flesta inte så relevant. Dom används mest för styra ingångslöner för nyutbildade. Jag har själv aldrig tjänat i närheten av någon minimilön bortsett från mitt första jobb som 19åring. Förmodligen var den ganska rimlig.

Ett exempel:
Om en vanlig lön för säljare i en speciell bransch är 45’ i månaden och den centrala förhandlingen landar på en löneökning över två år på 7,6% kommer den nya medellönen för kollektivet med kollektivavtal vara drygt 48’ förutsatt att ingen löneglidning uppstått.
En arbetsgivare som vill betala bra behöver alltså ligga över det. Det gäller ju även företag med kollektivavtal.

Att jag skrev om andra länder var för att det du beskrev som den svenska modellen, att fackföreningar försvarar arbetstagares rättigheter, inte är något unikt för Sverige utan är ett uppdrag facket har i alla länder.

Marknadslönerna har väl inget med kollektivavtal att göra?
Det finns faktorer som inte ens facken kan rå på, varumärke, employer branding, affärsmodell som möjliggör mindre/mer betalt och patent som några exempel?

Att lyfta en förhandlad löneökning på två år kan väl knappast vara ett argument för att KA styr lönesättningen?

Eftersom 90% av löntagare omfattas av kollektivavtal så blir förhandlingsresultatet det nya normala.
Klart det styr marknadslönerna. Om 90% fick 7,6% blev kostnaden för att köpa arbetskraft 7,6% dyrare.
En arbetsgivare utan kollektivavtal måste då höja lönerna minst 7,6% för att dom anställda inte ska få en reallönesänkning.
Jag känner igen det här. Har vi inte pratat om det förut?

Såklart vi har och vi har även pratat om procentenheternas betydelse. 100% höjning av noll är fortfarande noll.

Facket bestämmer inte min lön, om jag får 20’kr eller 70’kr så har facket inte ett jota med det.
Marknadslönerna styrs av marknadens vilja att betala en viss yrkesroll en viss peng, facket styr inte över det.

Om AI skulle ta över en viss tjänst så skulle inte lönen stanna på samma nivå för nyanställningar eftersom utbudet av personal är avsevärt högre.
Detta är inte teorier som du prompt står på dig på utan fakta, marknadsekonomi och Ekonomistyrning.

Beträffande kollektivavtal som sluts så är det företag som tecknar KA. Detta ser vi i Teslastrejken.

Ser du varför er argumentation inte håller?
Teorier är inte värt ett skit om det inte är praktiskt genomförbart, kan vi vara överens om det?

[Fosilfri2035]

Antar det är det här dokumentet från regeringen du menar eftersom det delats tidigare i tråden:
https://www.regeringen.se/contentassets ... dellen.pdf

Jag hänvisar dig till 4.1.4 och 4.2.1 där man förklarar betydelsen av arbetsmarknadens parter för den centrala lönebildningen.
I 4.2.1 lyfts kollektivavtal fram som en viktig komponent i den svenska modellen.

Eftersom det här som sagt varit uppe i tråden innan vet jag inte om det är till någon hjälp.

Än en gång så omnämns arbetsgivare i texten men aldrig står det att arbetsmarknadens parter är arbetsgivarorganisationer och fack.
Detta är en felaktig tolkning och antagande för extremrörelsen som anser sig vara mer än gemene man.

Jag säger inte att ka är oviktigt utan att fackextremisterna målar upp det som en förutsättning för den svenska modellen.

Än en gång söker jag bevis för de texter som läggs fram som fakta men saknar substans och verklighetsförankring.
Extremism är farligt även när det gäller fackpampar!

Inga enskilda arbetsgivare sitter i centrala förhandlingar.

”4.2.1
En viktig komponent i den svenska modellen är att villkoren för arbetsmarknaden i hög grad regleras genom kollektivavtal”

”4.1.4
Det är i kollektivavtal som förhandlas och sluts direkt mellan arbetsmarknadens parter som villkoren på arbetsmarknaden, bl.a. lönerna, i hög grad regleras”

Inga dieselbilar drivs på bensin.

Det förändrar inte att enskilda arbetsgivare förhandlar med blivande och anställd personal.

I hög grad är tillagt för att det inte gäller allt.

Kollektivavtal sluts väl mellan enskilda arbetsgivare och facken?
Därmed besvarar den texten du har citerat precis den tesen vi försöker få er att förstå.
Enskilda arbetsgivare är en del av parterna. I vilken grad är dock inget vi behöver diskutera.

Dessa citat är från regeringens hemsida och direkt citerade, det bör väl innebära att vi kan släppa detta nu?

Nej, kollektivavtal sluts mellan arbetsgivarorganisation och fackförening. En enskild arbetsgivare kan inte förhandla fram ett kollektivavtal.
Om en arbetsgivare vill ha kollektivavtal utan medlemskap i arbetsgivarförening erbjuder facket ett så kallat ”hängavtal” vilket betyder att arbetsgivaren åker med på en kopia på ett kollektivavtal som redan finns.
När man sen har kollektivavtal kan man förhandla fram lokala tillägg som blir unikt för just den arbetsgivaren.
Kan vi släppa det nu? Det känns som jag bara rabblar samma sak på olika sätt.

Lite information från almega:
https://www.almega.se/hangavtal/

Anser du att regeringen och dokumentationen om Svenska modellen är felaktigt?
Känns ganska djärvt att anklaga Regeringen och styrdokumentet som Facken och alla ur arbetsmarknadens parter utgår ifrån att vara ogiltigt..

[Fredrik j]

” Vad som är en marknadsmässig lön i Sverige bestäms till stor del av resultatet i centrala förhandlingar mellan parterna.”

Här håller jag inte med dig.
Om det finns 10 säljare som söker 2 jobb, säljarnas har minlön om 19500kr och medellönen för en säljare är 40-55’kr, hur menar du att de centrala förhandlingarna styr det?

Oavsett om ett företag har KA eller inte så är medellönen något de behöver ta hänsyn till och om de då skulle gå på säljarnas centralt förhandlade lön så skulle de nog inte få tag på personal.

Då är det ju företaget som förhandlar med den anställde och jag misstänker att man inte börjar med KAs grundvärden.

Jag skev aldrig om alla andra länder, det hittade du på eller tolkade in något som inte finns.
Jag skriver om Sverige och inget annat.

Minimilönerna i kollektivavtal är ju för dom flesta inte så relevant. Dom används mest för styra ingångslöner för nyutbildade. Jag har själv aldrig tjänat i närheten av någon minimilön bortsett från mitt första jobb som 19åring. Förmodligen var den ganska rimlig.

Ett exempel:
Om en vanlig lön för säljare i en speciell bransch är 45’ i månaden och den centrala förhandlingen landar på en löneökning över två år på 7,6% kommer den nya medellönen för kollektivet med kollektivavtal vara drygt 48’ förutsatt att ingen löneglidning uppstått.
En arbetsgivare som vill betala bra behöver alltså ligga över det. Det gäller ju även företag med kollektivavtal.

Att jag skrev om andra länder var för att det du beskrev som den svenska modellen, att fackföreningar försvarar arbetstagares rättigheter, inte är något unikt för Sverige utan är ett uppdrag facket har i alla länder.

Marknadslönerna har väl inget med kollektivavtal att göra?
Det finns faktorer som inte ens facken kan rå på, varumärke, employer branding, affärsmodell som möjliggör mindre/mer betalt och patent som några exempel?

Att lyfta en förhandlad löneökning på två år kan väl knappast vara ett argument för att KA styr lönesättningen?

Eftersom 90% av löntagare omfattas av kollektivavtal så blir förhandlingsresultatet det nya normala.
Klart det styr marknadslönerna. Om 90% fick 7,6% blev kostnaden för att köpa arbetskraft 7,6% dyrare.
En arbetsgivare utan kollektivavtal måste då höja lönerna minst 7,6% för att dom anställda inte ska få en reallönesänkning.
Jag känner igen det här. Har vi inte pratat om det förut?

Såklart vi har och vi har även pratat om procentenheternas betydelse. 100% höjning av noll är fortfarande noll.

Facket bestämmer inte min lön, om jag får 20’kr eller 70’kr så har facket inte ett jota med det.
Marknadslönerna styrs av marknadens vilja att betala en viss yrkesroll en viss peng, facket styr inte över det.

Om AI skulle ta över en viss tjänst så skulle inte lönen stanna på samma nivå för nyanställningar eftersom utbudet av personal är avsevärt högre.
Detta är inte teorier som du prompt står på dig på utan fakta, marknadsekonomi och Ekonomistyrning.

Beträffande kollektivavtal som sluts så är det företag som tecknar KA. Detta ser vi i Teslastrejken.

Ser du varför er argumentation inte håller?
Teorier är inte värt ett skit om det inte är praktiskt genomförbart, kan vi vara överens om det?

Ok, vi tar det en gång till.
Om ett företag vill teckna kollektivavtal finns det två alternativ. Antingen går man med i den arbetsgivarorganisation som organiserar företag i den bransch dom verkar. Då behöver man inte kontakta facket över huvudtaget. Om företaget av någon anledning inte vill gå med i en arbetsgivarorganisation kan dom gå direkt till den fackförening som organiserar arbetstagare i branschen.
Facket kan då erbjuda ett så kallat hängavtal vilket innebär att företaget accepterar samma kollektivavtal som en konkurrent har tecknat.
Ett företag kan alltså inte förhandla fram ett eget kollektivavtal.
Det IF metall vill med sin strejk är att tesla väljer ett av dessa två alternativ.

Vad menar du av 100% höjning av 0?
Den procentuella höjningen gäller den nuvarande lönen även om man tjänar över medel.

Marknadens, i det här fallet arbetsgivarna, vilja att betala en viss yrkesroll är ju det den centrala löneförhandlingen handlar om. Facket vill ha mer och arbetsgivaren vill betala mindre. Det är det man förhandlar om.
När arbetsgivaren signerar avtalet har man berättad vad man tycker arbetskraften kostar. I genomsnitt. Naturligtvis får/kan din arbetsgivare betala mer men betalar dom under kollektivavtal så betalar dom lägre än marknadlön.

[Fredrik j]

Än en gång så omnämns arbetsgivare i texten men aldrig står det att arbetsmarknadens parter är arbetsgivarorganisationer och fack.
Detta är en felaktig tolkning och antagande för extremrörelsen som anser sig vara mer än gemene man.

Jag säger inte att ka är oviktigt utan att fackextremisterna målar upp det som en förutsättning för den svenska modellen.

Än en gång söker jag bevis för de texter som läggs fram som fakta men saknar substans och verklighetsförankring.
Extremism är farligt även när det gäller fackpampar!

Inga enskilda arbetsgivare sitter i centrala förhandlingar.

”4.2.1
En viktig komponent i den svenska modellen är att villkoren för arbetsmarknaden i hög grad regleras genom kollektivavtal”

”4.1.4
Det är i kollektivavtal som förhandlas och sluts direkt mellan arbetsmarknadens parter som villkoren på arbetsmarknaden, bl.a. lönerna, i hög grad regleras”

Inga dieselbilar drivs på bensin.

Det förändrar inte att enskilda arbetsgivare förhandlar med blivande och anställd personal.

I hög grad är tillagt för att det inte gäller allt.

Kollektivavtal sluts väl mellan enskilda arbetsgivare och facken?
Därmed besvarar den texten du har citerat precis den tesen vi försöker få er att förstå.
Enskilda arbetsgivare är en del av parterna. I vilken grad är dock inget vi behöver diskutera.

Dessa citat är från regeringens hemsida och direkt citerade, det bör väl innebära att vi kan släppa detta nu?

Nej, kollektivavtal sluts mellan arbetsgivarorganisation och fackförening. En enskild arbetsgivare kan inte förhandla fram ett kollektivavtal.
Om en arbetsgivare vill ha kollektivavtal utan medlemskap i arbetsgivarförening erbjuder facket ett så kallat ”hängavtal” vilket betyder att arbetsgivaren åker med på en kopia på ett kollektivavtal som redan finns.
När man sen har kollektivavtal kan man förhandla fram lokala tillägg som blir unikt för just den arbetsgivaren.
Kan vi släppa det nu? Det känns som jag bara rabblar samma sak på olika sätt.

Lite information från almega:
https://www.almega.se/hangavtal/

Anser du att regeringen och dokumentationen om Svenska modellen är felaktigt?
Känns ganska djärvt att anklaga Regeringen och styrdokumentet som Facken och alla ur arbetsmarknadens parter utgår ifrån att vara ogiltigt..

Vad menar du nu? Kan du vara lite tydligare?

Jag citerade ju ur dokumentet. Om du nu läser citaten igen med vetskapen att när man skriver ”arbetsmarknadens parter” inte syftar på enskilda arbetsgivare, blir det tydligare då?

[Fosilfri2035]

Minimilönerna i kollektivavtal är ju för dom flesta inte så relevant. Dom används mest för styra ingångslöner för nyutbildade. Jag har själv aldrig tjänat i närheten av någon minimilön bortsett från mitt första jobb som 19åring. Förmodligen var den ganska rimlig.

Ett exempel:
Om en vanlig lön för säljare i en speciell bransch är 45’ i månaden och den centrala förhandlingen landar på en löneökning över två år på 7,6% kommer den nya medellönen för kollektivet med kollektivavtal vara drygt 48’ förutsatt att ingen löneglidning uppstått.
En arbetsgivare som vill betala bra behöver alltså ligga över det. Det gäller ju även företag med kollektivavtal.

Att jag skrev om andra länder var för att det du beskrev som den svenska modellen, att fackföreningar försvarar arbetstagares rättigheter, inte är något unikt för Sverige utan är ett uppdrag facket har i alla länder.

Marknadslönerna har väl inget med kollektivavtal att göra?
Det finns faktorer som inte ens facken kan rå på, varumärke, employer branding, affärsmodell som möjliggör mindre/mer betalt och patent som några exempel?

Att lyfta en förhandlad löneökning på två år kan väl knappast vara ett argument för att KA styr lönesättningen?

Eftersom 90% av löntagare omfattas av kollektivavtal så blir förhandlingsresultatet det nya normala.
Klart det styr marknadslönerna. Om 90% fick 7,6% blev kostnaden för att köpa arbetskraft 7,6% dyrare.
En arbetsgivare utan kollektivavtal måste då höja lönerna minst 7,6% för att dom anställda inte ska få en reallönesänkning.
Jag känner igen det här. Har vi inte pratat om det förut?

Såklart vi har och vi har även pratat om procentenheternas betydelse. 100% höjning av noll är fortfarande noll.

Facket bestämmer inte min lön, om jag får 20’kr eller 70’kr så har facket inte ett jota med det.
Marknadslönerna styrs av marknadens vilja att betala en viss yrkesroll en viss peng, facket styr inte över det.

Om AI skulle ta över en viss tjänst så skulle inte lönen stanna på samma nivå för nyanställningar eftersom utbudet av personal är avsevärt högre.
Detta är inte teorier som du prompt står på dig på utan fakta, marknadsekonomi och Ekonomistyrning.

Beträffande kollektivavtal som sluts så är det företag som tecknar KA. Detta ser vi i Teslastrejken.

Ser du varför er argumentation inte håller?
Teorier är inte värt ett skit om det inte är praktiskt genomförbart, kan vi vara överens om det?

Ok, vi tar det en gång till.
Om ett företag vill teckna kollektivavtal finns det två alternativ. Antingen går man med i den arbetsgivarorganisation som organiserar företag i den bransch dom verkar. Då behöver man inte kontakta facket över huvudtaget. Om företaget av någon anledning inte vill gå med i en arbetsgivarorganisation kan dom gå direkt till den fackförening som organiserar arbetstagare i branschen.
Facket kan då erbjuda ett så kallat hängavtal vilket innebär att företaget accepterar samma kollektivavtal som en konkurrent har tecknat.
Ett företag kan alltså inte förhandla fram ett eget kollektivavtal.
Det IF metall vill med sin strejk är att tesla väljer ett av dessa två alternativ.

Vad menar du av 100% höjning av 0?
Den procentuella höjningen gäller den nuvarande lönen även om man tjänar över medel.

Marknadens, i det här fallet arbetsgivarna, vilja att betala en viss yrkesroll är ju det den centrala löneförhandlingen handlar om. Facket vill ha mer och arbetsgivaren vill betala mindre. Det är det man förhandlar om.
När arbetsgivaren signerar avtalet har man berättad vad man tycker arbetskraften kostar. I genomsnitt. Naturligtvis får/kan din arbetsgivare betala mer men betalar dom under kollektivavtal så betalar dom lägre än marknadlön.

Du behöver inte förklara något som inte är relevant.
Hur KA tecknas är en sak, oavsett hur så är det fortfarande en arbetsgivare som tar beslutet om de vill.
Ibland finns inget KA eller ”medlemskap” i arbetsgivarorganisationer och med dina teorier så ska dessa alltså inte vara en del av arbetsmarknaden?
Igen, det stämmer inte och framgår inte i någon dokumentation.

Facket är inte med när jag ska acceptera ett jobb eller en löneförhandling, de sätter varken medianlön eller bestämmer vad en yrkesroll är värd.

Tillgång, efterfrågan och kompetens styr detta.
Ta utvecklare som ett exempel, varför tjänar vissa över 100’kr och andra mindre än hälften?

Ta it-specialister, samma där beroende på vad du har för inriktning, big data betalar en sak och Microsoft 365 betalar annat.

Jag förstår att du vill hävda att facket har något med detta att göra men verkligheten ser inte ut så.

[Love_O]

Än en gång så omnämns arbetsgivare i texten men aldrig står det att arbetsmarknadens parter är arbetsgivarorganisationer och fack.
Detta är en felaktig tolkning och antagande för extremrörelsen som anser sig vara mer än gemene man.

Jag säger inte att ka är oviktigt utan att fackextremisterna målar upp det som en förutsättning för den svenska modellen.

Än en gång söker jag bevis för de texter som läggs fram som fakta men saknar substans och verklighetsförankring.
Extremism är farligt även när det gäller fackpampar!

Inga enskilda arbetsgivare sitter i centrala förhandlingar.

”4.2.1
En viktig komponent i den svenska modellen är att villkoren för arbetsmarknaden i hög grad regleras genom kollektivavtal”

”4.1.4
Det är i kollektivavtal som förhandlas och sluts direkt mellan arbetsmarknadens parter som villkoren på arbetsmarknaden, bl.a. lönerna, i hög grad regleras”

Inga dieselbilar drivs på bensin.

Det förändrar inte att enskilda arbetsgivare förhandlar med blivande och anställd personal.

I hög grad är tillagt för att det inte gäller allt.

Kollektivavtal sluts väl mellan enskilda arbetsgivare och facken?
Därmed besvarar den texten du har citerat precis den tesen vi försöker få er att förstå.
Enskilda arbetsgivare är en del av parterna. I vilken grad är dock inget vi behöver diskutera.

Dessa citat är från regeringens hemsida och direkt citerade, det bör väl innebära att vi kan släppa detta nu?

Nej, kollektivavtal sluts mellan arbetsgivarorganisation och fackförening. En enskild arbetsgivare kan inte förhandla fram ett kollektivavtal.
Om en arbetsgivare vill ha kollektivavtal utan medlemskap i arbetsgivarförening erbjuder facket ett så kallat ”hängavtal” vilket betyder att arbetsgivaren åker med på en kopia på ett kollektivavtal som redan finns.
När man sen har kollektivavtal kan man förhandla fram lokala tillägg som blir unikt för just den arbetsgivaren.
Kan vi släppa det nu? Det känns som jag bara rabblar samma sak på olika sätt.

Lite information från almega:
https://www.almega.se/hangavtal/

Anser du att regeringen och dokumentationen om Svenska modellen är felaktigt?
Känns ganska djärvt att anklaga Regeringen och styrdokumentet som Facken och alla ur arbetsmarknadens parter utgår ifrån att vara ogiltigt..

Det går inte att argumentera tyvärr.
Se bara på fackförbundet som själva inte hade KA för det ansåg att det inte behövdes då det höll rätt nivå ändå. Fackliga är hala amatör politiker.

[Fosilfri2035]

Inga enskilda arbetsgivare sitter i centrala förhandlingar.

”4.2.1
En viktig komponent i den svenska modellen är att villkoren för arbetsmarknaden i hög grad regleras genom kollektivavtal”

”4.1.4
Det är i kollektivavtal som förhandlas och sluts direkt mellan arbetsmarknadens parter som villkoren på arbetsmarknaden, bl.a. lönerna, i hög grad regleras”

Inga dieselbilar drivs på bensin.

Det förändrar inte att enskilda arbetsgivare förhandlar med blivande och anställd personal.

I hög grad är tillagt för att det inte gäller allt.

Kollektivavtal sluts väl mellan enskilda arbetsgivare och facken?
Därmed besvarar den texten du har citerat precis den tesen vi försöker få er att förstå.
Enskilda arbetsgivare är en del av parterna. I vilken grad är dock inget vi behöver diskutera.

Dessa citat är från regeringens hemsida och direkt citerade, det bör väl innebära att vi kan släppa detta nu?

Nej, kollektivavtal sluts mellan arbetsgivarorganisation och fackförening. En enskild arbetsgivare kan inte förhandla fram ett kollektivavtal.
Om en arbetsgivare vill ha kollektivavtal utan medlemskap i arbetsgivarförening erbjuder facket ett så kallat ”hängavtal” vilket betyder att arbetsgivaren åker med på en kopia på ett kollektivavtal som redan finns.
När man sen har kollektivavtal kan man förhandla fram lokala tillägg som blir unikt för just den arbetsgivaren.
Kan vi släppa det nu? Det känns som jag bara rabblar samma sak på olika sätt.

Lite information från almega:
https://www.almega.se/hangavtal/

Anser du att regeringen och dokumentationen om Svenska modellen är felaktigt?
Känns ganska djärvt att anklaga Regeringen och styrdokumentet som Facken och alla ur arbetsmarknadens parter utgår ifrån att vara ogiltigt..

Vad menar du nu? Kan du vara lite tydligare?

Jag citerade ju ur dokumentet. Om du nu läser citaten igen med vetskapen att när man skriver ”arbetsmarknadens parter” inte syftar på enskilda arbetsgivare, blir det tydligare då?

Här sätter du huvudet på spiken, varför skulle det vara så?
Det står ingenstans utan är ett antagande och en egen tolkning från facket.

För tydlighetens skull, din verklighet att det är en vetskap och självklarhet framgår inte och är inte något som delas av alla.

[Fosilfri2035]

Inga enskilda arbetsgivare sitter i centrala förhandlingar.

”4.2.1
En viktig komponent i den svenska modellen är att villkoren för arbetsmarknaden i hög grad regleras genom kollektivavtal”

”4.1.4
Det är i kollektivavtal som förhandlas och sluts direkt mellan arbetsmarknadens parter som villkoren på arbetsmarknaden, bl.a. lönerna, i hög grad regleras”

Inga dieselbilar drivs på bensin.

Det förändrar inte att enskilda arbetsgivare förhandlar med blivande och anställd personal.

I hög grad är tillagt för att det inte gäller allt.

Kollektivavtal sluts väl mellan enskilda arbetsgivare och facken?
Därmed besvarar den texten du har citerat precis den tesen vi försöker få er att förstå.
Enskilda arbetsgivare är en del av parterna. I vilken grad är dock inget vi behöver diskutera.

Dessa citat är från regeringens hemsida och direkt citerade, det bör väl innebära att vi kan släppa detta nu?

Nej, kollektivavtal sluts mellan arbetsgivarorganisation och fackförening. En enskild arbetsgivare kan inte förhandla fram ett kollektivavtal.
Om en arbetsgivare vill ha kollektivavtal utan medlemskap i arbetsgivarförening erbjuder facket ett så kallat ”hängavtal” vilket betyder att arbetsgivaren åker med på en kopia på ett kollektivavtal som redan finns.
När man sen har kollektivavtal kan man förhandla fram lokala tillägg som blir unikt för just den arbetsgivaren.
Kan vi släppa det nu? Det känns som jag bara rabblar samma sak på olika sätt.

Lite information från almega:
https://www.almega.se/hangavtal/

Anser du att regeringen och dokumentationen om Svenska modellen är felaktigt?
Känns ganska djärvt att anklaga Regeringen och styrdokumentet som Facken och alla ur arbetsmarknadens parter utgår ifrån att vara ogiltigt..

Det går inte att argumentera tyvärr.
Se bara på fackförbundet som själva inte hade KA för det ansåg att det inte behövdes då det höll rätt nivå ändå. Fackliga är hala amatör politiker.

Du har rätt, det är som att argumentera med extremister på alla nivåer..

[Fredrik j]

Marknadslönerna har väl inget med kollektivavtal att göra?
Det finns faktorer som inte ens facken kan rå på, varumärke, employer branding, affärsmodell som möjliggör mindre/mer betalt och patent som några exempel?

Att lyfta en förhandlad löneökning på två år kan väl knappast vara ett argument för att KA styr lönesättningen?

Eftersom 90% av löntagare omfattas av kollektivavtal så blir förhandlingsresultatet det nya normala.
Klart det styr marknadslönerna. Om 90% fick 7,6% blev kostnaden för att köpa arbetskraft 7,6% dyrare.
En arbetsgivare utan kollektivavtal måste då höja lönerna minst 7,6% för att dom anställda inte ska få en reallönesänkning.
Jag känner igen det här. Har vi inte pratat om det förut?

Såklart vi har och vi har även pratat om procentenheternas betydelse. 100% höjning av noll är fortfarande noll.

Facket bestämmer inte min lön, om jag får 20’kr eller 70’kr så har facket inte ett jota med det.
Marknadslönerna styrs av marknadens vilja att betala en viss yrkesroll en viss peng, facket styr inte över det.

Om AI skulle ta över en viss tjänst så skulle inte lönen stanna på samma nivå för nyanställningar eftersom utbudet av personal är avsevärt högre.
Detta är inte teorier som du prompt står på dig på utan fakta, marknadsekonomi och Ekonomistyrning.

Beträffande kollektivavtal som sluts så är det företag som tecknar KA. Detta ser vi i Teslastrejken.

Ser du varför er argumentation inte håller?
Teorier är inte värt ett skit om det inte är praktiskt genomförbart, kan vi vara överens om det?

Ok, vi tar det en gång till.
Om ett företag vill teckna kollektivavtal finns det två alternativ. Antingen går man med i den arbetsgivarorganisation som organiserar företag i den bransch dom verkar. Då behöver man inte kontakta facket över huvudtaget. Om företaget av någon anledning inte vill gå med i en arbetsgivarorganisation kan dom gå direkt till den fackförening som organiserar arbetstagare i branschen.
Facket kan då erbjuda ett så kallat hängavtal vilket innebär att företaget accepterar samma kollektivavtal som en konkurrent har tecknat.
Ett företag kan alltså inte förhandla fram ett eget kollektivavtal.
Det IF metall vill med sin strejk är att tesla väljer ett av dessa två alternativ.

Vad menar du av 100% höjning av 0?
Den procentuella höjningen gäller den nuvarande lönen även om man tjänar över medel.

Marknadens, i det här fallet arbetsgivarna, vilja att betala en viss yrkesroll är ju det den centrala löneförhandlingen handlar om. Facket vill ha mer och arbetsgivaren vill betala mindre. Det är det man förhandlar om.
När arbetsgivaren signerar avtalet har man berättad vad man tycker arbetskraften kostar. I genomsnitt. Naturligtvis får/kan din arbetsgivare betala mer men betalar dom under kollektivavtal så betalar dom lägre än marknadlön.

Du behöver inte förklara något som inte är relevant.
Hur KA tecknas är en sak, oavsett hur så är det fortfarande en arbetsgivare som tar beslutet om de vill.
Ibland finns inget KA eller ”medlemskap” i arbetsgivarorganisationer och med dina teorier så ska dessa alltså inte vara en del av arbetsmarknaden?
Igen, det stämmer inte och framgår inte i någon dokumentation.

Facket är inte med när jag ska acceptera ett jobb eller en löneförhandling, de sätter varken medianlön eller bestämmer vad en yrkesroll är värd.

Tillgång, efterfrågan och kompetens styr detta.
Ta utvecklare som ett exempel, varför tjänar vissa över 100’kr och andra mindre än hälften?

Ta it-specialister, samma där beroende på vad du har för inriktning, big data betalar en sak och Microsoft 365 betalar annat.

Jag förstår att du vill hävda att facket har något med detta att göra men verkligheten ser inte ut så.

Jag börjar tro att du bara driver med mig.
Jag försöker så här:
Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.
Naturligtvis får du och din arbetsgivare, som jag förstått inte har kollektivavtal, kalla er för arbetsmarknadens parter om ni vill.
Det är ju uppenbart att du inte litar på mig som källa till den här information.
Jag föreslår att du frågar din arbetsgivare hur det här hänger ihop. Du har ju ett uttalat förtroende för dom.

Det är företagen som sätter löner, inte facket. Det är vi ju flera stycken nu som förklarat dig.
Det är inte facket som sätter löner. Det är arbetsgivaren.
Arbetsgivaren sätter löner efter tillgång och efterfrågan på både arbete och arbetskraft.
Att facket skulle sätta löner är ju något ni fackmotståndare själva hittat på.
Om företaget föreslår en för låg lön kommer facket naturligtvis ha synpunkter på det precis som du skulle ha synpunkter på det när du förhandlar.

[Fosilfri2035]

Eftersom 90% av löntagare omfattas av kollektivavtal så blir förhandlingsresultatet det nya normala.
Klart det styr marknadslönerna. Om 90% fick 7,6% blev kostnaden för att köpa arbetskraft 7,6% dyrare.
En arbetsgivare utan kollektivavtal måste då höja lönerna minst 7,6% för att dom anställda inte ska få en reallönesänkning.
Jag känner igen det här. Har vi inte pratat om det förut?

Såklart vi har och vi har även pratat om procentenheternas betydelse. 100% höjning av noll är fortfarande noll.

Facket bestämmer inte min lön, om jag får 20’kr eller 70’kr så har facket inte ett jota med det.
Marknadslönerna styrs av marknadens vilja att betala en viss yrkesroll en viss peng, facket styr inte över det.

Om AI skulle ta över en viss tjänst så skulle inte lönen stanna på samma nivå för nyanställningar eftersom utbudet av personal är avsevärt högre.
Detta är inte teorier som du prompt står på dig på utan fakta, marknadsekonomi och Ekonomistyrning.

Beträffande kollektivavtal som sluts så är det företag som tecknar KA. Detta ser vi i Teslastrejken.

Ser du varför er argumentation inte håller?
Teorier är inte värt ett skit om det inte är praktiskt genomförbart, kan vi vara överens om det?

Ok, vi tar det en gång till.
Om ett företag vill teckna kollektivavtal finns det två alternativ. Antingen går man med i den arbetsgivarorganisation som organiserar företag i den bransch dom verkar. Då behöver man inte kontakta facket över huvudtaget. Om företaget av någon anledning inte vill gå med i en arbetsgivarorganisation kan dom gå direkt till den fackförening som organiserar arbetstagare i branschen.
Facket kan då erbjuda ett så kallat hängavtal vilket innebär att företaget accepterar samma kollektivavtal som en konkurrent har tecknat.
Ett företag kan alltså inte förhandla fram ett eget kollektivavtal.
Det IF metall vill med sin strejk är att tesla väljer ett av dessa två alternativ.

Vad menar du av 100% höjning av 0?
Den procentuella höjningen gäller den nuvarande lönen även om man tjänar över medel.

Marknadens, i det här fallet arbetsgivarna, vilja att betala en viss yrkesroll är ju det den centrala löneförhandlingen handlar om. Facket vill ha mer och arbetsgivaren vill betala mindre. Det är det man förhandlar om.
När arbetsgivaren signerar avtalet har man berättad vad man tycker arbetskraften kostar. I genomsnitt. Naturligtvis får/kan din arbetsgivare betala mer men betalar dom under kollektivavtal så betalar dom lägre än marknadlön.

Du behöver inte förklara något som inte är relevant.
Hur KA tecknas är en sak, oavsett hur så är det fortfarande en arbetsgivare som tar beslutet om de vill.
Ibland finns inget KA eller ”medlemskap” i arbetsgivarorganisationer och med dina teorier så ska dessa alltså inte vara en del av arbetsmarknaden?
Igen, det stämmer inte och framgår inte i någon dokumentation.

Facket är inte med när jag ska acceptera ett jobb eller en löneförhandling, de sätter varken medianlön eller bestämmer vad en yrkesroll är värd.

Tillgång, efterfrågan och kompetens styr detta.
Ta utvecklare som ett exempel, varför tjänar vissa över 100’kr och andra mindre än hälften?

Ta it-specialister, samma där beroende på vad du har för inriktning, big data betalar en sak och Microsoft 365 betalar annat.

Jag förstår att du vill hävda att facket har något med detta att göra men verkligheten ser inte ut så.

Jag börjar tro att du bara driver med mig.
Jag försöker så här:
Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.
Naturligtvis får du och din arbetsgivare, som jag förstått inte har kollektivavtal, kalla er för arbetsmarknadens parter om ni vill.
Det är ju uppenbart att du inte litar på mig som källa till den här information.
Jag föreslår att du frågar din arbetsgivare hur det här hänger ihop. Du har ju ett uttalat förtroende för dom.

Det är företagen som sätter löner, inte facket. Det är vi ju flera stycken nu som förklarat dig.
Det är inte facket som sätter löner. Det är arbetsgivaren.
Arbetsgivaren sätter löner efter tillgång och efterfrågan på både arbete och arbetskraft.
Att facket skulle sätta löner är ju något ni fackmotståndare själva hittat på.
Om företaget föreslår en för låg lön kommer facket naturligtvis ha synpunkter på det precis som du skulle ha synpunkter på det när du förhandlar.

Ne, du har alldeles rätt! Jag litar inte på en forummedlem som hävdar att texten på regeringens hemsida är felaktig.

Tack för att du äntligen accepterar att det inte är facket som styr vilka löner som ska sättas även om många verkar tro det.

” Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.”
Varför kan detta inte vara arbetstagare + arbetsgivare som båda saknar kollektivavtal/facket?

Det är detta jag sätter mig emot eftersom du hävdar att dessa inte är en del av arbetsmarknadens parter.
Ursäkta mitt klarspråk men allt annat än att de skulle vara en part är skitsnack.

Om de nu förhandlar och säljer produkter/tjänster till anslutna bolag så är de en part av arbetsmarknaden, eller försvinner dom spårlöst och pengarna som omsätts existerar inte?

[Fredrik j]

Såklart vi har och vi har även pratat om procentenheternas betydelse. 100% höjning av noll är fortfarande noll.

Facket bestämmer inte min lön, om jag får 20’kr eller 70’kr så har facket inte ett jota med det.
Marknadslönerna styrs av marknadens vilja att betala en viss yrkesroll en viss peng, facket styr inte över det.

Om AI skulle ta över en viss tjänst så skulle inte lönen stanna på samma nivå för nyanställningar eftersom utbudet av personal är avsevärt högre.
Detta är inte teorier som du prompt står på dig på utan fakta, marknadsekonomi och Ekonomistyrning.

Beträffande kollektivavtal som sluts så är det företag som tecknar KA. Detta ser vi i Teslastrejken.

Ser du varför er argumentation inte håller?
Teorier är inte värt ett skit om det inte är praktiskt genomförbart, kan vi vara överens om det?

Ok, vi tar det en gång till.
Om ett företag vill teckna kollektivavtal finns det två alternativ. Antingen går man med i den arbetsgivarorganisation som organiserar företag i den bransch dom verkar. Då behöver man inte kontakta facket över huvudtaget. Om företaget av någon anledning inte vill gå med i en arbetsgivarorganisation kan dom gå direkt till den fackförening som organiserar arbetstagare i branschen.
Facket kan då erbjuda ett så kallat hängavtal vilket innebär att företaget accepterar samma kollektivavtal som en konkurrent har tecknat.
Ett företag kan alltså inte förhandla fram ett eget kollektivavtal.
Det IF metall vill med sin strejk är att tesla väljer ett av dessa två alternativ.

Vad menar du av 100% höjning av 0?
Den procentuella höjningen gäller den nuvarande lönen även om man tjänar över medel.

Marknadens, i det här fallet arbetsgivarna, vilja att betala en viss yrkesroll är ju det den centrala löneförhandlingen handlar om. Facket vill ha mer och arbetsgivaren vill betala mindre. Det är det man förhandlar om.
När arbetsgivaren signerar avtalet har man berättad vad man tycker arbetskraften kostar. I genomsnitt. Naturligtvis får/kan din arbetsgivare betala mer men betalar dom under kollektivavtal så betalar dom lägre än marknadlön.

Du behöver inte förklara något som inte är relevant.
Hur KA tecknas är en sak, oavsett hur så är det fortfarande en arbetsgivare som tar beslutet om de vill.
Ibland finns inget KA eller ”medlemskap” i arbetsgivarorganisationer och med dina teorier så ska dessa alltså inte vara en del av arbetsmarknaden?
Igen, det stämmer inte och framgår inte i någon dokumentation.

Facket är inte med när jag ska acceptera ett jobb eller en löneförhandling, de sätter varken medianlön eller bestämmer vad en yrkesroll är värd.

Tillgång, efterfrågan och kompetens styr detta.
Ta utvecklare som ett exempel, varför tjänar vissa över 100’kr och andra mindre än hälften?

Ta it-specialister, samma där beroende på vad du har för inriktning, big data betalar en sak och Microsoft 365 betalar annat.

Jag förstår att du vill hävda att facket har något med detta att göra men verkligheten ser inte ut så.

Jag börjar tro att du bara driver med mig.
Jag försöker så här:
Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.
Naturligtvis får du och din arbetsgivare, som jag förstått inte har kollektivavtal, kalla er för arbetsmarknadens parter om ni vill.
Det är ju uppenbart att du inte litar på mig som källa till den här information.
Jag föreslår att du frågar din arbetsgivare hur det här hänger ihop. Du har ju ett uttalat förtroende för dom.

Det är företagen som sätter löner, inte facket. Det är vi ju flera stycken nu som förklarat dig.
Det är inte facket som sätter löner. Det är arbetsgivaren.
Arbetsgivaren sätter löner efter tillgång och efterfrågan på både arbete och arbetskraft.
Att facket skulle sätta löner är ju något ni fackmotståndare själva hittat på.
Om företaget föreslår en för låg lön kommer facket naturligtvis ha synpunkter på det precis som du skulle ha synpunkter på det när du förhandlar.

Ne, du har alldeles rätt! Jag litar inte på en forummedlem som hävdar att texten på regeringens hemsida är felaktig.

Tack för att du äntligen accepterar att det inte är facket som styr vilka löner som ska sättas även om många verkar tro det.

” Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.”
Varför kan detta inte vara arbetstagare + arbetsgivare som båda saknar kollektivavtal/facket?

Det är detta jag sätter mig emot eftersom du hävdar att dessa inte är en del av arbetsmarknadens parter.
Ursäkta mitt klarspråk men allt annat än att de skulle vara en part är skitsnack.

Om de nu förhandlar och säljer produkter/tjänster till anslutna bolag så är de en part av arbetsmarknaden, eller försvinner dom spårlöst och pengarna som omsätts existerar inte?

Vilken text från regeringen hävdar jag är felaktig?

De centrala förhandlingarna mellan ”arbetsmarknadens parter” där lönebildningen för anställda med kollektivavtal förhandlas fram är en nationell angelägenhet som rapporteras om på nyheterna. Resultatet brukar kallas för ”märket” eller industrinormen som är det officiella namnet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Industrinormen

Enskilda arbetstagare/arbetsgivare deltar inte i dessa förhandlingar.
Som sagt får du ju kalla vem som helst för part på arbetsmarknaden. Det är ingen skyddad titel.

Det är ju du som tror att facket sätter löner.
Det har väl varit ett av dina argument mot kollektivavtal? Att facket plötsligt skulle bestämma lönerna?
Facket styr det på samma sätt som du styr det i din egen förhandling med din arbetsgivare. Skillnaden är bara att facket representerar flera arbetstagare medans du bara representerar dig själv.
Är du inte nöjd vidtar du åtgärder. Samma sak för facket om medlemmarna inte är nöjda.

[Marjan]

Ok, vi tar det en gång till.
Om ett företag vill teckna kollektivavtal finns det två alternativ. Antingen går man med i den arbetsgivarorganisation som organiserar företag i den bransch dom verkar. Då behöver man inte kontakta facket över huvudtaget. Om företaget av någon anledning inte vill gå med i en arbetsgivarorganisation kan dom gå direkt till den fackförening som organiserar arbetstagare i branschen.
Facket kan då erbjuda ett så kallat hängavtal vilket innebär att företaget accepterar samma kollektivavtal som en konkurrent har tecknat.
Ett företag kan alltså inte förhandla fram ett eget kollektivavtal.
Det IF metall vill med sin strejk är att tesla väljer ett av dessa två alternativ.

Vad menar du av 100% höjning av 0?
Den procentuella höjningen gäller den nuvarande lönen även om man tjänar över medel.

Marknadens, i det här fallet arbetsgivarna, vilja att betala en viss yrkesroll är ju det den centrala löneförhandlingen handlar om. Facket vill ha mer och arbetsgivaren vill betala mindre. Det är det man förhandlar om.
När arbetsgivaren signerar avtalet har man berättad vad man tycker arbetskraften kostar. I genomsnitt. Naturligtvis får/kan din arbetsgivare betala mer men betalar dom under kollektivavtal så betalar dom lägre än marknadlön.

Du behöver inte förklara något som inte är relevant.
Hur KA tecknas är en sak, oavsett hur så är det fortfarande en arbetsgivare som tar beslutet om de vill.
Ibland finns inget KA eller ”medlemskap” i arbetsgivarorganisationer och med dina teorier så ska dessa alltså inte vara en del av arbetsmarknaden?
Igen, det stämmer inte och framgår inte i någon dokumentation.

Facket är inte med när jag ska acceptera ett jobb eller en löneförhandling, de sätter varken medianlön eller bestämmer vad en yrkesroll är värd.

Tillgång, efterfrågan och kompetens styr detta.
Ta utvecklare som ett exempel, varför tjänar vissa över 100’kr och andra mindre än hälften?

Ta it-specialister, samma där beroende på vad du har för inriktning, big data betalar en sak och Microsoft 365 betalar annat.

Jag förstår att du vill hävda att facket har något med detta att göra men verkligheten ser inte ut så.

Jag börjar tro att du bara driver med mig.
Jag försöker så här:
Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.
Naturligtvis får du och din arbetsgivare, som jag förstått inte har kollektivavtal, kalla er för arbetsmarknadens parter om ni vill.
Det är ju uppenbart att du inte litar på mig som källa till den här information.
Jag föreslår att du frågar din arbetsgivare hur det här hänger ihop. Du har ju ett uttalat förtroende för dom.

Det är företagen som sätter löner, inte facket. Det är vi ju flera stycken nu som förklarat dig.
Det är inte facket som sätter löner. Det är arbetsgivaren.
Arbetsgivaren sätter löner efter tillgång och efterfrågan på både arbete och arbetskraft.
Att facket skulle sätta löner är ju något ni fackmotståndare själva hittat på.
Om företaget föreslår en för låg lön kommer facket naturligtvis ha synpunkter på det precis som du skulle ha synpunkter på det när du förhandlar.

Ne, du har alldeles rätt! Jag litar inte på en forummedlem som hävdar att texten på regeringens hemsida är felaktig.

Tack för att du äntligen accepterar att det inte är facket som styr vilka löner som ska sättas även om många verkar tro det.

” Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.”
Varför kan detta inte vara arbetstagare + arbetsgivare som båda saknar kollektivavtal/facket?

Det är detta jag sätter mig emot eftersom du hävdar att dessa inte är en del av arbetsmarknadens parter.
Ursäkta mitt klarspråk men allt annat än att de skulle vara en part är skitsnack.

Om de nu förhandlar och säljer produkter/tjänster till anslutna bolag så är de en part av arbetsmarknaden, eller försvinner dom spårlöst och pengarna som omsätts existerar inte?

Vilken text från regeringen hävdar jag är felaktig?

De centrala förhandlingarna mellan ”arbetsmarknadens parter” där lönebildningen för anställda med kollektivavtal förhandlas fram är en nationell angelägenhet som rapporteras om på nyheterna. Resultatet brukar kallas för ”märket” eller industrinormen som är det officiella namnet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Industrinormen

Enskilda arbetstagare/arbetsgivare deltar inte i dessa förhandlingar.
Som sagt får du ju kalla vem som helst för part på arbetsmarknaden. Det är ingen skyddad titel.

Det är ju du som tror att facket sätter löner.
Det har väl varit ett av dina argument mot kollektivavtal? Att facket plötsligt skulle bestämma lönerna?
Facket styr det på samma sätt som du styr det i din egen förhandling med din arbetsgivare. Skillnaden är bara att facket representerar flera arbetstagare medans du bara representerar dig själv.
Är du inte nöjd vidtar du åtgärder. Samma sak för facket om medlemmarna inte är nöjda.

Menar du på fullt allvar att att enbart arbetsgivare som tillhör en arbetsgivarorganisation är del av arbetsmarknad men inte arbetsgivare som inte tillhör en arbetsgivarorganisation?
Det stämmer inte, det är din tolkning.

[Fosilfri2035]

Du behöver inte förklara något som inte är relevant.
Hur KA tecknas är en sak, oavsett hur så är det fortfarande en arbetsgivare som tar beslutet om de vill.
Ibland finns inget KA eller ”medlemskap” i arbetsgivarorganisationer och med dina teorier så ska dessa alltså inte vara en del av arbetsmarknaden?
Igen, det stämmer inte och framgår inte i någon dokumentation.

Facket är inte med när jag ska acceptera ett jobb eller en löneförhandling, de sätter varken medianlön eller bestämmer vad en yrkesroll är värd.

Tillgång, efterfrågan och kompetens styr detta.
Ta utvecklare som ett exempel, varför tjänar vissa över 100’kr och andra mindre än hälften?

Ta it-specialister, samma där beroende på vad du har för inriktning, big data betalar en sak och Microsoft 365 betalar annat.

Jag förstår att du vill hävda att facket har något med detta att göra men verkligheten ser inte ut så.

Jag börjar tro att du bara driver med mig.
Jag försöker så här:
Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.
Naturligtvis får du och din arbetsgivare, som jag förstått inte har kollektivavtal, kalla er för arbetsmarknadens parter om ni vill.
Det är ju uppenbart att du inte litar på mig som källa till den här information.
Jag föreslår att du frågar din arbetsgivare hur det här hänger ihop. Du har ju ett uttalat förtroende för dom.

Det är företagen som sätter löner, inte facket. Det är vi ju flera stycken nu som förklarat dig.
Det är inte facket som sätter löner. Det är arbetsgivaren.
Arbetsgivaren sätter löner efter tillgång och efterfrågan på både arbete och arbetskraft.
Att facket skulle sätta löner är ju något ni fackmotståndare själva hittat på.
Om företaget föreslår en för låg lön kommer facket naturligtvis ha synpunkter på det precis som du skulle ha synpunkter på det när du förhandlar.

Ne, du har alldeles rätt! Jag litar inte på en forummedlem som hävdar att texten på regeringens hemsida är felaktig.

Tack för att du äntligen accepterar att det inte är facket som styr vilka löner som ska sättas även om många verkar tro det.

” Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.”
Varför kan detta inte vara arbetstagare + arbetsgivare som båda saknar kollektivavtal/facket?

Det är detta jag sätter mig emot eftersom du hävdar att dessa inte är en del av arbetsmarknadens parter.
Ursäkta mitt klarspråk men allt annat än att de skulle vara en part är skitsnack.

Om de nu förhandlar och säljer produkter/tjänster till anslutna bolag så är de en part av arbetsmarknaden, eller försvinner dom spårlöst och pengarna som omsätts existerar inte?

Vilken text från regeringen hävdar jag är felaktig?

De centrala förhandlingarna mellan ”arbetsmarknadens parter” där lönebildningen för anställda med kollektivavtal förhandlas fram är en nationell angelägenhet som rapporteras om på nyheterna. Resultatet brukar kallas för ”märket” eller industrinormen som är det officiella namnet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Industrinormen

Enskilda arbetstagare/arbetsgivare deltar inte i dessa förhandlingar.
Som sagt får du ju kalla vem som helst för part på arbetsmarknaden. Det är ingen skyddad titel.

Det är ju du som tror att facket sätter löner.
Det har väl varit ett av dina argument mot kollektivavtal? Att facket plötsligt skulle bestämma lönerna?
Facket styr det på samma sätt som du styr det i din egen förhandling med din arbetsgivare. Skillnaden är bara att facket representerar flera arbetstagare medans du bara representerar dig själv.
Är du inte nöjd vidtar du åtgärder. Samma sak för facket om medlemmarna inte är nöjda.

Menar du på fullt allvar att att enbart arbetsgivare som tillhör en arbetsgivarorganisation är del av arbetsmarknad men inte arbetsgivare som inte tillhör en arbetsgivarorganisation?
Det stämmer inte, det är din tolkning.

Ja, det har varit dessa personers huvudargument.

[Fredrik j]

Du behöver inte förklara något som inte är relevant.
Hur KA tecknas är en sak, oavsett hur så är det fortfarande en arbetsgivare som tar beslutet om de vill.
Ibland finns inget KA eller ”medlemskap” i arbetsgivarorganisationer och med dina teorier så ska dessa alltså inte vara en del av arbetsmarknaden?
Igen, det stämmer inte och framgår inte i någon dokumentation.

Facket är inte med när jag ska acceptera ett jobb eller en löneförhandling, de sätter varken medianlön eller bestämmer vad en yrkesroll är värd.

Tillgång, efterfrågan och kompetens styr detta.
Ta utvecklare som ett exempel, varför tjänar vissa över 100’kr och andra mindre än hälften?

Ta it-specialister, samma där beroende på vad du har för inriktning, big data betalar en sak och Microsoft 365 betalar annat.

Jag förstår att du vill hävda att facket har något med detta att göra men verkligheten ser inte ut så.

Jag börjar tro att du bara driver med mig.
Jag försöker så här:
Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.
Naturligtvis får du och din arbetsgivare, som jag förstått inte har kollektivavtal, kalla er för arbetsmarknadens parter om ni vill.
Det är ju uppenbart att du inte litar på mig som källa till den här information.
Jag föreslår att du frågar din arbetsgivare hur det här hänger ihop. Du har ju ett uttalat förtroende för dom.

Det är företagen som sätter löner, inte facket. Det är vi ju flera stycken nu som förklarat dig.
Det är inte facket som sätter löner. Det är arbetsgivaren.
Arbetsgivaren sätter löner efter tillgång och efterfrågan på både arbete och arbetskraft.
Att facket skulle sätta löner är ju något ni fackmotståndare själva hittat på.
Om företaget föreslår en för låg lön kommer facket naturligtvis ha synpunkter på det precis som du skulle ha synpunkter på det när du förhandlar.

Ne, du har alldeles rätt! Jag litar inte på en forummedlem som hävdar att texten på regeringens hemsida är felaktig.

Tack för att du äntligen accepterar att det inte är facket som styr vilka löner som ska sättas även om många verkar tro det.

” Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.”
Varför kan detta inte vara arbetstagare + arbetsgivare som båda saknar kollektivavtal/facket?

Det är detta jag sätter mig emot eftersom du hävdar att dessa inte är en del av arbetsmarknadens parter.
Ursäkta mitt klarspråk men allt annat än att de skulle vara en part är skitsnack.

Om de nu förhandlar och säljer produkter/tjänster till anslutna bolag så är de en part av arbetsmarknaden, eller försvinner dom spårlöst och pengarna som omsätts existerar inte?

Vilken text från regeringen hävdar jag är felaktig?

De centrala förhandlingarna mellan ”arbetsmarknadens parter” där lönebildningen för anställda med kollektivavtal förhandlas fram är en nationell angelägenhet som rapporteras om på nyheterna. Resultatet brukar kallas för ”märket” eller industrinormen som är det officiella namnet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Industrinormen

Enskilda arbetstagare/arbetsgivare deltar inte i dessa förhandlingar.
Som sagt får du ju kalla vem som helst för part på arbetsmarknaden. Det är ingen skyddad titel.

Det är ju du som tror att facket sätter löner.
Det har väl varit ett av dina argument mot kollektivavtal? Att facket plötsligt skulle bestämma lönerna?
Facket styr det på samma sätt som du styr det i din egen förhandling med din arbetsgivare. Skillnaden är bara att facket representerar flera arbetstagare medans du bara representerar dig själv.
Är du inte nöjd vidtar du åtgärder. Samma sak för facket om medlemmarna inte är nöjda.

Menar du på fullt allvar att att enbart arbetsgivare som tillhör en arbetsgivarorganisation är del av arbetsmarknad men inte arbetsgivare som inte tillhör en arbetsgivarorganisation?
Det stämmer inte, det är din tolkning.

Men herregud.
Jag försöker igen.
När man förklarar den svenska modellen och pratar om att lönebildningen styrs av centrala förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter så menar man fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Inte enskilda företag, inte enskilda arbetstagare.
Vid dessa förhandlingar representeras företag av arbetsgivarorganisationer och arbetstagare av fackföreningar.
När du använder begreppet ”arbetsmarknadens parter” så får du själv bestämma vad du menar.
Jag försöker bara förklara för er vad som är speciellt med den svenska modellen och det är just dom centrala förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter, i det sammanhanget fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Sammantaget representerar dom 90% av svenska löntagare.

[Fredrik j]

Du behöver inte förklara något som inte är relevant.
Hur KA tecknas är en sak, oavsett hur så är det fortfarande en arbetsgivare som tar beslutet om de vill.
Ibland finns inget KA eller ”medlemskap” i arbetsgivarorganisationer och med dina teorier så ska dessa alltså inte vara en del av arbetsmarknaden?
Igen, det stämmer inte och framgår inte i någon dokumentation.

Facket är inte med när jag ska acceptera ett jobb eller en löneförhandling, de sätter varken medianlön eller bestämmer vad en yrkesroll är värd.

Tillgång, efterfrågan och kompetens styr detta.
Ta utvecklare som ett exempel, varför tjänar vissa över 100’kr och andra mindre än hälften?

Ta it-specialister, samma där beroende på vad du har för inriktning, big data betalar en sak och Microsoft 365 betalar annat.

Jag förstår att du vill hävda att facket har något med detta att göra men verkligheten ser inte ut så.

Jag börjar tro att du bara driver med mig.
Jag försöker så här:
Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.
Naturligtvis får du och din arbetsgivare, som jag förstått inte har kollektivavtal, kalla er för arbetsmarknadens parter om ni vill.
Det är ju uppenbart att du inte litar på mig som källa till den här information.
Jag föreslår att du frågar din arbetsgivare hur det här hänger ihop. Du har ju ett uttalat förtroende för dom.

Det är företagen som sätter löner, inte facket. Det är vi ju flera stycken nu som förklarat dig.
Det är inte facket som sätter löner. Det är arbetsgivaren.
Arbetsgivaren sätter löner efter tillgång och efterfrågan på både arbete och arbetskraft.
Att facket skulle sätta löner är ju något ni fackmotståndare själva hittat på.
Om företaget föreslår en för låg lön kommer facket naturligtvis ha synpunkter på det precis som du skulle ha synpunkter på det när du förhandlar.

Ne, du har alldeles rätt! Jag litar inte på en forummedlem som hävdar att texten på regeringens hemsida är felaktig.

Tack för att du äntligen accepterar att det inte är facket som styr vilka löner som ska sättas även om många verkar tro det.

” Ett företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation är inte representerad i dom förhandlingar som kallas ”förhandling mellan arbetsmarknadens parter”.”
Varför kan detta inte vara arbetstagare + arbetsgivare som båda saknar kollektivavtal/facket?

Det är detta jag sätter mig emot eftersom du hävdar att dessa inte är en del av arbetsmarknadens parter.
Ursäkta mitt klarspråk men allt annat än att de skulle vara en part är skitsnack.

Om de nu förhandlar och säljer produkter/tjänster till anslutna bolag så är de en part av arbetsmarknaden, eller försvinner dom spårlöst och pengarna som omsätts existerar inte?

Vilken text från regeringen hävdar jag är felaktig?

De centrala förhandlingarna mellan ”arbetsmarknadens parter” där lönebildningen för anställda med kollektivavtal förhandlas fram är en nationell angelägenhet som rapporteras om på nyheterna. Resultatet brukar kallas för ”märket” eller industrinormen som är det officiella namnet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Industrinormen

Enskilda arbetstagare/arbetsgivare deltar inte i dessa förhandlingar.
Som sagt får du ju kalla vem som helst för part på arbetsmarknaden. Det är ingen skyddad titel.

Det är ju du som tror att facket sätter löner.
Det har väl varit ett av dina argument mot kollektivavtal? Att facket plötsligt skulle bestämma lönerna?
Facket styr det på samma sätt som du styr det i din egen förhandling med din arbetsgivare. Skillnaden är bara att facket representerar flera arbetstagare medans du bara representerar dig själv.
Är du inte nöjd vidtar du åtgärder. Samma sak för facket om medlemmarna inte är nöjda.

Du blandar och ger, Wikipedia är inte en källa som trumfar regeringens sida om Svenska modellen.

Fackets kollektivavtal sätter miniminivå för löneökningar i lönesamtal, inte löner vid nyanställning.

Jag misstänker att du förstår vad jag skriver men precis som andra fackliga företrädare så väljer man sin egen sanning och vinklar texter till sin egen favör med avsikt att underminera andra och få vatten på sin egen kvarn.
När en typ av dialog har förlorats går man till angrepp med en ny vinkel eller källhänvisning och försöker använda andras uttryck men med en egen tolkning kopplad.

Jag säger inte att du är en sådan som argumenterar på det viset men det är okey att se saker från andras perspektiv och medge att allt inte är perfekt.

För det första är jag ingen ”facklig företrädare”.
Jag har aldrig varit fackligt aktiv på något sätt, aldrig varit medlem i metall. På mitt första jobb, mellan utbildning var jag som 19åring medlem i elektrikerförbundet men jag besökte inget fackligt möte.
Sen har har jag dom senaste 30år varit med i unionen och jag vill minnas att jag var på något årsmöte men aldrig haft någon djupare kontakt med facket.
Jag ”företräder” bara mig själv.

Wikipedia-länken jag skickade beskriver processen för att förhandla fram märket.
Vad är det för dialog som förlorats menar du?
Jag förstår inte ens vart du vill komma. Vad du försöker argumentera för.