Själ och karaktär

[tesla newbie]

Såg denna intervju med Team odiffat på Alriks bilar:

Återigen återkommer man till detta att elbilar (Tesla) inte har själ eller karaktär. Ärligt talat så har jag svårt att förstå detta prat om själ och karaktär när det gäller bilar. En bil, oavsett drivlina, är en masstilverkad konsumentprodukt. Det är inte en tavla av Rembrandt eller en opera av Puccini. Enligt mitt sätt att se på saken så har en masstillverkad bil lika mycket själ och karaktär som en smartphone, en tvättmaskin eller en platt-TV. Snacket om själ är bara en projicering av känslor på en mekanisk och elektronisk pryl.
På vilket sätt har en Volkswagen Golf R mer karaktär än en Model 3 performance bara för att den drivs fram av kolvar som tvingas ner av explosioner, istället för en rotor som drivs av ett roterande magnetfält? Har en bensindriven gräsklippare också mer karaktär än en el-dito? En bensindriven lövblås mer karaktär och själ en en el-lövblås? Jag kanske är för autistisk, men jag förstår på riktigt inte.

[holden]

Såg denna intervju med Team odiffat på Alriks bilar:

Återigen återkommer man till detta att elbilar (Tesla) inte har själ eller karaktär. Ärligt talat så har jag svårt att förstå detta prat om själ och karaktär när det gäller bilar. En bil, oavsett drivlina, är en masstilverkad konsumentprodukt. Det är inte en tavla av Rembrandt eller en opera av Puccini. Enligt mitt sätt att se på saken så har en masstillverkad bil lika mycket själ och karaktär som en smartphone, en tvättmaskin eller en platt-TV. Snacket om själ är bara en projicering av känslor på en mekanisk och elektronisk pryl.
På vilket sätt har en Volkswagen Golf R mer karaktär än en Model 3 performance bara för att den drivs fram av kolvar som tvingas ner av explosioner, istället för en rotor som drivs av ett roterande magnetfält? Har en bensindriven gräsklippare också mer karaktär än en el-dito? En bensindriven lövblås mer karaktär och själ en en el-lövblås? Jag kanske är för autistisk, men jag förstår på riktigt inte.

Det handlar nog mest om vanans makt, och den är bruten med kommande generation som växer upp med elbilar. Kan man inte relatera till att det brukade låta brum-brum när man trampade på pedalen kommer man inte heller sakna det. Fossilbilar kommer att vara museala föremål och samlarobjekt för miljardärer med egna youtubekanaler.

[tor-ake]

Jag tror det är prematur nostalgi. Finns ju massor av människor som håller på med gamla grejer, oftast saker som de präglats på i tonåren, klockor, amerikanska bilar, mopeder, persondatorer, spelkonsoller etc etc och sedan fortsätter att avguda resten av livet.

Även jag drabbas ibland av nostalgibacillen, men som tur är botas den snabbt när man provar nån gammal grej och upptäcker att "just ja, det är därför den här inte tillverkas längre". Super Mario är inte ett jätteroligt spel och en Zündapp KS50 är inte ett bra fordon, visst, det väcker känslor men känslan är inte "wow" utan snarare "villken skit!". No offense till de som vältrar sig i sin nostalgi, ni har all rätt till era egna känslor!

[Niklas Z]

Såg denna intervju med Team odiffat på Alriks bilar:

Återigen återkommer man till detta att elbilar (Tesla) inte har själ eller karaktär. Ärligt talat så har jag svårt att förstå detta prat om själ och karaktär när det gäller bilar. En bil, oavsett drivlina, är en masstilverkad konsumentprodukt. Det är inte en tavla av Rembrandt eller en opera av Puccini. Enligt mitt sätt att se på saken så har en masstillverkad bil lika mycket själ och karaktär som en smartphone, en tvättmaskin eller en platt-TV. Snacket om själ är bara en projicering av känslor på en mekanisk och elektronisk pryl.
På vilket sätt har en Volkswagen Golf R mer karaktär än en Model 3 performance bara för att den drivs fram av kolvar som tvingas ner av explosioner, istället för en rotor som drivs av ett roterande magnetfält? Har en bensindriven gräsklippare också mer karaktär än en el-dito? En bensindriven lövblås mer karaktär och själ en en el-lövblås? Jag kanske är för autistisk, men jag förstår på riktigt inte.

En annan term som ofta används på samma sätt är "känsla". När jag i slutet av 1970-talet blev biten av motorcykelbacillen var det många som hävdade att det inte var någon känsla i japanska motorcyklar, till skillnad från amerikanska och brittiska. De senare vibrerade, skakade, hade elfel och läckte olja till skillnad från japanska "symaskiner" och "riskokare", vilket kanske bidrog till "känslan". Att japanska MC var mycket bättre att äga och köra bet inte på "puristerna" som sökte känslan i mer ålderdomliga konstruktioner.

[tesla newbie]

Såg denna intervju med Team odiffat på Alriks bilar:

Återigen återkommer man till detta att elbilar (Tesla) inte har själ eller karaktär. Ärligt talat så har jag svårt att förstå detta prat om själ och karaktär när det gäller bilar. En bil, oavsett drivlina, är en masstilverkad konsumentprodukt. Det är inte en tavla av Rembrandt eller en opera av Puccini. Enligt mitt sätt att se på saken så har en masstillverkad bil lika mycket själ och karaktär som en smartphone, en tvättmaskin eller en platt-TV. Snacket om själ är bara en projicering av känslor på en mekanisk och elektronisk pryl.
På vilket sätt har en Volkswagen Golf R mer karaktär än en Model 3 performance bara för att den drivs fram av kolvar som tvingas ner av explosioner, istället för en rotor som drivs av ett roterande magnetfält? Har en bensindriven gräsklippare också mer karaktär än en el-dito? En bensindriven lövblås mer karaktär och själ en en el-lövblås? Jag kanske är för autistisk, men jag förstår på riktigt inte.

En annan term som ofta används på samma sätt är "känsla". När jag i slutet av 1970-talet blev biten av motorcykelbacillen var det många som hävdade att det inte var någon känsla i japanska motorcyklar, till skillnad från amerikanska och brittiska. De senare vibrerade, skakade, hade elfel och läckte olja till skillnad från japanska "symaskiner" och "riskokare", vilket kanske bidrog till "känslan". Att japanska MC var mycket bättre att äga och köra bet inte på "puristerna" som sökte känslan i mer ålderdomliga konstruktioner.

Samma med vurmen för gamla jänkarbilar. Det är ju riktiga skräpbilar med dålig fjädring, extremt ineffektiva motorer och ytterst tveksam byggkvalitet, men ändå så älskar vissa fiskebåtsdunket från stötstångs V8:an.

Dodge Charger 1968: 431 hk ur 7 liter --> 62 hk / liter
Lamborghini Miura 1968: 350 hk ur 3,9 liter --> 90 hk / liter

[Elof]

Skönt för oss som förstår att inte alla förstår. Det håller ner priserna.

[holden]

Skönt för oss som förstår att inte alla förstår. Det håller ner priserna.

Allt är tillgång och efterfrågan, tillgången kommer vida överskrida efterfrågan när dagens bilentusiaster lagt näsan i vädret.

Just nu är det banker och företag som investerar i framförallt Ferrari och driver bubblan vidare. Kommer bli trångt i dörren vid någon tidpunkt när alla ska sälja.

[Jerka]

Just Tesla har ju varit stilbildande för elbilarna. Model S liknade inget annat när den kom. Brutal, omedelbar och tyst acceleration, bara ett lätt vinande från elmotorn. Minimalistisk inredning, stor skärm istället för massor av knappar, och säregna detaljer som rymd- och filminspirerade modellbeteckningar (”ludicrous speed”) eller den ökända pruttkudden.

Man behöver inte gilla det, men själlöst är det knappast, om man inte är så till den grad konservativ att man anser att en bils själ ligger i karaktären på förbränningsmotorn.

[Elof]

Skönt för oss som förstår att inte alla förstår. Det håller ner priserna.

Allt är tillgång och efterfrågan, tillgången kommer vida överskrida efterfrågan när dagens bilentusiaster lagt näsan i vädret.

Just nu är det banker och företag som investerar i framförallt Ferrari och driver bubblan vidare. Kommer bli trångt i dörren vid någon tidpunkt när alla ska sälja.

Får väl investera i en Model Y då. De kommer att stå sig.

[TobbeW]

Såg denna intervju med Team odiffat på Alriks bilar:

Återigen återkommer man till detta att elbilar (Tesla) inte har själ eller karaktär. Ärligt talat så har jag svårt att förstå detta prat om själ och karaktär när det gäller bilar. En bil, oavsett drivlina, är en masstilverkad konsumentprodukt. Det är inte en tavla av Rembrandt eller en opera av Puccini. Enligt mitt sätt att se på saken så har en masstillverkad bil lika mycket själ och karaktär som en smartphone, en tvättmaskin eller en platt-TV. Snacket om själ är bara en projicering av känslor på en mekanisk och elektronisk pryl.
På vilket sätt har en Volkswagen Golf R mer karaktär än en Model 3 performance bara för att den drivs fram av kolvar som tvingas ner av explosioner, istället för en rotor som drivs av ett roterande magnetfält? Har en bensindriven gräsklippare också mer karaktär än en el-dito? En bensindriven lövblås mer karaktär och själ en en el-lövblås? Jag kanske är för autistisk, men jag förstår på riktigt inte.

Jag förstår precis vad dom menar.

Men det ena behöver inte utesluta det andra, och det är ju det som är det bästa egentligen

[tesla newbie]

Såg denna intervju med Team odiffat på Alriks bilar:

Återigen återkommer man till detta att elbilar (Tesla) inte har själ eller karaktär. Ärligt talat så har jag svårt att förstå detta prat om själ och karaktär när det gäller bilar. En bil, oavsett drivlina, är en masstilverkad konsumentprodukt. Det är inte en tavla av Rembrandt eller en opera av Puccini. Enligt mitt sätt att se på saken så har en masstillverkad bil lika mycket själ och karaktär som en smartphone, en tvättmaskin eller en platt-TV. Snacket om själ är bara en projicering av känslor på en mekanisk och elektronisk pryl.
På vilket sätt har en Volkswagen Golf R mer karaktär än en Model 3 performance bara för att den drivs fram av kolvar som tvingas ner av explosioner, istället för en rotor som drivs av ett roterande magnetfält? Har en bensindriven gräsklippare också mer karaktär än en el-dito? En bensindriven lövblås mer karaktär och själ en en el-lövblås? Jag kanske är för autistisk, men jag förstår på riktigt inte.

Jag förstår precis vad dom menar.

Men det ena behöver inte utesluta det andra, och det är ju det som är det bästa egentligen

Jag kan väl förstå att man tycker om motorljud och gillar känslan av att växla manuellt, men förstår inte riktigt att det skulle ge bilen en själ .

[Niklas Z]

Jag kan väl förstå att man tycker om motorljud och gillar känslan av att växla manuellt, men förstår inte riktigt att det skulle ge bilen en själ .

Ja, jag kan för min del gå igång på ett snyggt motorljud, men likt dig invänder jag mot att det skulle handla om att fordonet har själ, karaktär eller känsla. Den upplevelsen finns givetvis enbart hos personen.
Och det handlar inte om att vi inte förstått något som andra har förstått, utan om att vi kanske inte har lika stor inbillningsförmåga

[jonasl]

Lite nonsens men ändå inte. Minns verkligen att jag tyckte vår Model 3 (som var rappare och mera direkt än Y) kändes oerhört klinisk i sin körkänsla i början. Direkt och ofiltrerad, framför allt gasresponsen men även styrningen och ingen ljud-feedback mer än lite tjut från invertern när man fäller ner pedalen helt. Nu har jag vant mig och Y:n är inte riktigt lika direkt i styrkänslan heller.

MEn å andra sidan är mycket av det sådant som eftersträvas i andra bilar, speciellt mer extrema. Elbilens gasrespons kan man ju bara drömma om i en fossilbil, det är alltid en fördröjning och massa rassel och stök.

Jag har sett odiffat-filmerna och de hyllar också mycket av hur enkelt och genomtänkt bilen är konstruerad, hur diagnosverktygen är inbyggda osv, modigt med tanke på deras vanliga målgrupp men också ärligt. Deras "långresa" gick ju också bra, hade de velat hade de kunnat gnälla klart mer där även om de gjorde en del nybörjarmisstag.

[holden]

Jag provkörde en manuell 911 i samma veva som vi skaffade första TM3, en vacker men rätt obekväm bil med ett klassiskt motorljud, en pojkdröm som kunde blivit sann. Men jag lyckades inte motivera varför jag skulle ha en svindyr 911 med svindyra årliga servicar som andrabil när en vanlig TM3 både är snabbare och klarar sig utan service. Att köra en fossilbil känns så otroligt anakronistiskt, man fattar inte hur man stod ut.

[tesla newbie]

Inte haft nöjet att köra en 911 tyvärr, men kör ibland en MB E 350 från 2009 och visst morrar V6:an lite mysigt. Men någon gasrespons kan man ju knappast taia om. Den försvinner någonstans i momentomvandlaren . Innan jag hämtade Teslan så körde jag en BMW 118i F20 med manuell låda under nästan en månad. Var ganska glad när jag fick hämta Teslan kan jag säga . Saknade inte "själen" i BMWn:s manuella låda ett dugg och gasresponsen i Teslan är på en annan planet i jämförelse. Vet ärligt talat inte vilken fossilbil som kan matcha Teslans gasrespons. Allt med turbo och momentomvandlare går ju bort direkt. Kanske en sugmotor med mekanisk gasvajer?
Allra minst förstår jag dem som fördedrar dieselmotor framför elbil. Något tristare och mer oharmoniskt att lyssna på än en dieselfyra på tomgång har jag svårt att tänka mig.

[Arctic Drifter]

Jag tycker egentligen inte att det här är ett antingen eller diskussion.
Som bruksbil är en elbil för mig i många fall oslagbar: låg driftkostnad, tyst, bekväm och väldigt väl anpassad för t.ex. vardagspendling. För det ändamålet känns fossilbil mest som onödigt krångel.

Samtidigt finns det ett värde i att värna entusiastbilen – begränsade serier, tekniska egenheter, ljud, känsla och historia. En bil som inte är rationell, utan passion!

Elbil till vardags, entusiastbil (fossildriven) på helgen. Det är så jag ser det!

Jag hoppas världen tänker som ni, för då kan jag shoppa mig en 458 Italia om 10 år för inga pengar alls, eller jag tar nog hellre en 430, lättare att få tag i som manuell!

[tesla newbie]

Jag tycker egentligen inte att det här är ett antingen eller diskussion.
Som bruksbil är en elbil för mig i många fall oslagbar: låg driftkostnad, tyst, bekväm och väldigt väl anpassad för t.ex. vardagspendling. För det ändamålet känns fossilbil mest som onödigt krångel.

Samtidigt finns det ett värde i att värna entusiastbilen – begränsade serier, tekniska egenheter, ljud, känsla och historia. En bil som inte är rationell, utan passion!

Elbil till vardags, entusiastbil (fossildriven) på helgen. Det är så jag ser det!

Jag hoppas världen tänker som ni, för då kan jag shoppa mig en 458 Italia om 10 år för inga pengar alls, eller jag tar nog hellre en 430, lättare att få tag i som manuell!

Den intressanta frågan är väl om man kan känna passion för en elbil och om inte varför inte? Vad är det men en kolvmotor som väcker så mycket känslor?

[mikebike]

Jag tycker egentligen inte att det här är ett antingen eller diskussion.
Som bruksbil är en elbil för mig i många fall oslagbar: låg driftkostnad, tyst, bekväm och väldigt väl anpassad för t.ex. vardagspendling. För det ändamålet känns fossilbil mest som onödigt krångel.

Samtidigt finns det ett värde i att värna entusiastbilen – begränsade serier, tekniska egenheter, ljud, känsla och historia. En bil som inte är rationell, utan passion!

Elbil till vardags, entusiastbil (fossildriven) på helgen. Det är så jag ser det!

Jag hoppas världen tänker som ni, för då kan jag shoppa mig en 458 Italia om 10 år för inga pengar alls, eller jag tar nog hellre en 430, lättare att få tag i som manuell!

458, inte 488 för den har inte samma själ och karaktär.

[AAKEE]

Jag tycker egentligen inte att det här är ett antingen eller diskussion.
Som bruksbil är en elbil för mig i många fall oslagbar: låg driftkostnad, tyst, bekväm och väldigt väl anpassad för t.ex. vardagspendling. För det ändamålet känns fossilbil mest som onödigt krångel.

Samtidigt finns det ett värde i att värna entusiastbilen – begränsade serier, tekniska egenheter, ljud, känsla och historia. En bil som inte är rationell, utan passion!

Elbil till vardags, entusiastbil (fossildriven) på helgen. Det är så jag ser det!

Jag hoppas världen tänker som ni, för då kan jag shoppa mig en 458 Italia om 10 år för inga pengar alls, eller jag tar nog hellre en 430, lättare att få tag i som manuell!

458, inte 488 för den har inte samma själ och karaktär.

Luce introduceras alldeles strax, EV...som det ser ut har man behållit det mesta av design, interiör och själ

[elbilly]

Det beror på vad man jämför med, majoriteten av alla fossibilar saknar också själ och karaktär.
Hur mycket känsla är det att puttra runt i din svajiga 1.6 liters diesel?
Men jämför man sportbilar med EVs så kan jag hålla med om känslan i en sportbil är helt annorlunda än i en EV om man bara vill köra för skojs skull.

[mikebike]

Jag tycker egentligen inte att det här är ett antingen eller diskussion.
Som bruksbil är en elbil för mig i många fall oslagbar: låg driftkostnad, tyst, bekväm och väldigt väl anpassad för t.ex. vardagspendling. För det ändamålet känns fossilbil mest som onödigt krångel.

Samtidigt finns det ett värde i att värna entusiastbilen – begränsade serier, tekniska egenheter, ljud, känsla och historia. En bil som inte är rationell, utan passion!

Elbil till vardags, entusiastbil (fossildriven) på helgen. Det är så jag ser det!

Jag hoppas världen tänker som ni, för då kan jag shoppa mig en 458 Italia om 10 år för inga pengar alls, eller jag tar nog hellre en 430, lättare att få tag i som manuell!

458, inte 488 för den har inte samma själ och karaktär.

Luce introduceras alldeles strax, EV...som det ser ut har man behållit det mesta av design, interiör och själ

Det bästa med 458 är ljudet...Inte designen.

[holden]

Det är också en fråga om användbarhet på vanlig väg. En fossilracer som har sin effekttopp på 5-6000 varv är helt värdelös om man inte kör på bana, linjär effekt och snabb gasrespons gör elbilar mycket roligare i vardagen.

[dstr]

Jag har haft både Ferrari 458 och Model S Plaid.

458an vinner på själ.
Plaid vinner på karaktär.

[TobbeW]

Det är tur att man kan njuta av bägge dessa typer framdrivnings koncept, man behöver inte välja mellan dom om man inte vill.

En fundering: Dom som bygger om gamla klassiska (ice) bilar till eldrift (vilket jag tycker är synd att göra), vad blir en sådan bil gällande känsla/karaktär/själ?

[benke_berguv]

Det beror på vad man jämför med, majoriteten av alla fossibilar saknar också själ och karaktär.
Hur mycket känsla är det att puttra runt i din svajiga 1.6 liters diesel?
Men jämför man sportbilar med EVs så kan jag hålla med om känslan i en sportbil är helt annorlunda än i en EV om man bara vill köra för skojs skull.

Jag hoppar mellan en bil med just 1,6l diesel och manuell (Peugeot partner) och Audi Q8 och lite annat och just när det snackas ”känsla” så är inte peggen så dålig som man tro och mer engagerande än mina elbilar.
Känsla har ju inget med rationella saker att göra som ekonomi, fartresurser etc utan är just en könsla.
För vardagskörning är ju elbilarna helt överlägsna men det har ju inget med känsla att göra:)

//Benke, med taket nedfällt dagligen av just känsloskäl:)