Sportbilsentusiasten skrev: ↑10 sep 2026 09:19
Hur stora har jag inte räknat på men även batterier är tunga och stora vilket är ett problem i flygplan.
Batteriernas vikt är ett oöverkomligt problem idag på allt annat än
väldigt korta flygningar. De korta flygningarna är exempel där moderna snabba tåg är ett bra alternativ.
Energidensiteter:
Flygfotogen: 12000 Wh/kg
Lithiumbatterier idag: knappt 300Wh/kg (bästa Teslan idag, 270Wh/kg.)
Drömläget för Solid State: ~500Wh/kg.
Det är en faktor på 25:1 i bästa fall. Idag 44.
Förutom det så lever långdistansflygplan på att de blir lättare allt eftersom flygningen fortskrider, man stiger högre upp efterhand (tunnare luft) och sparar bränsle/energi.
Batterikärran lider av att den är jättetung och inte blir lättare efterhand.
Sportbilsentusiasten skrev: ↑10 sep 2026 09:19Även om komprimerad vätgas har mer energi per kilo än batterier, behöver de kapslas in och kylas…tungt.
Man behöver inte kyla. Man använder Flytande vätgas som är kyld, och isolerar den ordentligt (vilket inte väger så farligt mycket). Sedan låter man temperaturen stiga sakta istället gör att kyla och då kokar litegrann bort. På hög höjd med -50 - -60C fungerar isoleringen/termosen bättre.
Vätgas väger ~ 1/3 jämfört med flygfotogen för samma energimängd. Tank med isoleringen pratar man om i procent av gasvikten, 66-70% är vanliga siffror. Man kommer alltså undan lättare med vätgas än med jet A1.
Problemet är volymen, men även den är överkomlig.
Flytande vätgas har energidensiteten 2360Wh/L medan de bästa lithiumbatterierna just nu ligger på 800Wh/L. En faktor på 3:1 till vätgasens fördel
Elmotorer har ~90% verkningsgrad, medan turbimotorer/jet har ~45-50% så vi kan dela faktorerna med ungefär 2 om vi ska driva flygplanen med elmotorer (fuel cells). Är det rena turbinmotorer på vätgas blir det ungefär samma verkningsgrad.
Kvarstår 12:1 i bästa fall för energidensitet i vikt samt 1.5:1 för energidensitet i volym.
Bägge till Vätgasens fördel.
Sportbilsentusiasten skrev: ↑10 sep 2026 09:19Och grundlagar kommer man inte runt. Som lök på laxen är vätgas en dyr och komplex teknologi.
Vätgas för 1 kWh kostar ungefär 1.7 kWh el för framställning. Totalt med kylning till flytande form ungefär 1.9 kWh/kWh.
Kostar elen 1:- blir det 2:-/kWh flytande vätgas.
Att jämföra med Jet A1, 11:-/kg (exkl skatter) där varje kilo innehåller 12 kWh.
Det är jämförbara priser. Elpriset 2025 var i snitt 38.7 öre per kWh (utan skatter) så med den elkostnaden blir vätgas billigare per kWh men ungefär jämförbar per flygning mht turbinmotorernas verkningsgrad.
Man kan styra beskattning så att man inte straffskattar ut något som är räddningen för miljön, så det som blir avgörande är det rena elpriset.
Om man får skämta lite;
- ”Och internet är en fluga”
Skämt åsido, Både Boeing och Airbus arbetar med Hydrogen. Airbus jobbar lite hårdare på det och de har inte sett det som en dead end.
Rent krasst, som det ser ut idag med batterier: Bstterier är en dead end för all flygning utom så korta flygningar att man hellre borde ta tåget (om det inte är slaktat som i Swe).
Batterier är alldeles för tunga (och stora) även om man inkluderar det forskningen har ganska långt fram i horisonten.
Nej, vätgasdrift är inte en dead end.
https://www.airbus.com/en/innovation/en ... d-aircraft
När du ändå ringer Ines Usman om internet, passa på att ringa Airbus och meddela att de är på en återvändsgränd
