Med Zoe till Paris

Nu efter sommarsemestern kan man läsa flera reseberättelser på vårt forum från folk som har varit på Europasemester med sin Tesla. Men kan man åka på långsemester även med andra elbilar? Vår medlem Liebhaber gav sig ut på en resa från Oslo till Paris redan i våras med sin nya Renault Zoe – hans berättelse visar att visst går det att åka långt även med andra elbilar:

Tokigt!?

De senaste fyra åren har jag kört elbil och från början av oktober 2014 även ägt en (tillsammans med elva andra bilar!). Då jag nu köpte min andra elbil, levererad 3 mars i år, så tänkte jag att mina långresor även skulle utvidgas från bara Norge och Sverige till att också inkludera Europa!

Den gamla trotjänaren körde jag 6400 mil med och lärde mig hantera den såpass bra att mina körsträckor på vintern uppgick till mellan 13-16 mil och på sommaren mellan 18-21 (som längst upp till 239 km med beräknad rest i batteriet, hade jag tömt batteriet så hade jag kanske kommit ännu längre). Jag har tömt batteriet några gånger och bilen kan gå uppåt 20 km efter att displayen visar —. Än så länge har jag inte behövt använda bärgning för att ta mig till laddare (även om det varit nära!). Optimal hastighet för att komma så långt som möjligt (minimera tid vid laddare) är 78 kmh (begränsare plus ECO), frirullning och regenerering där så går samt hålla förbrukningen under 11 kW momentant. Detta gör ju att småvägar är idealiska för mig – motorvägar är lite tveksamt även om det ju går alldeles utmärkt med tanke på omkörningsmöjligheterna för övrig trafik. Men kanske man bör gå upp till 84 kmh för långtradarnas skull.

Den nya bilen,  en röd Zoe R90 -”the lady in red”- har en räckvidd på uppemot 30 mil nu vid 0 grader och fulladdad, när man är på resa så laddar jag aldrig fullt. Förr så laddade jag den gamla till 80% och körde vidare, den här nya kan man ladda högre utan att tiden för laddning blir alltför lång. En del gånger blev det helt till 98-99% innan jag körde vidare! Lite skumeffekt tyckte jag nog att det var på de där sista procenten ändå!!Laddtiden blev för det mesta ca 1 timme 45 minuter, från nästan tomt batteri.

Ett problem är att finna laddstationer – så klart – och det finns ingen heltäckande sökmotor att tillgå utan man måste söka genom flera stycken för att finna passande laddare. Man lär sig ju efterhand när man gör långresor några hållpunkter och det är att ladda över natten är MYCKET bra men i en större stad kan det vara besvärligt att finna en parkering där bilen kan stå och ladda. Då är ett hotell eller gästgivargård på landet betydligt bättre. I det här fallet så beställde jag övernattningar i förväg och det brukar jag inte göra så ofta. Det går oftast mycket bra att bara stanna till i en by och höra sig för om det finns rum. Det är inte dyrt, man kan få ett dubbelrum med en god frukost för 60-80 euro och samtidigt få bilen laddad! Då är man fix färdig för nästa dags äventyr. Helgdagar och söndagar kan också vara en svår dag att finna laddare (nu menar jag gratisladdare!). Betalladdare finns det gott om men det finns en uppsjö av olika lösningar med RFID-brickor och betalsystem. Renaults eget ZE Pass skulle jag vilja veta mer om men det är svårt att få information om vi här i Norden är berättigade till dem, ska registreras hos kiwhi.fr! Och där går det inte som nordisk adressat att få det till! Det här är något som jag ska forska vidare i. Det finns samma typ av Pass till BMW, Nissan, VW m fl.

Min forskning bedrevs via: chargemap,  newmotion,  freshmile, renault.no, renault.fr, egotrip och uppladdning.nu. Sedan har naturligtvis Grønn Kontakt, Eon, Clever, Fortum sina egna sidor och appar. Det finns många fler sökmotorer men bättre än de som nämnts här är de inte efter vad jag har funnit ut. Från NewMotion beställde jag två RFID-brickor till bilens nycklar. Dessa brickor fungerar till flera olika aktörer och kan vara bra att ha med sig, de är gratis och kommer på 3-5 dagar i posten. Alla andra brickor och kort kan vara svåra att få tag på.

När själva planeringen var färdig så var det ju bara att ge sig iväg! Hur många laddningar det till slut blev det vet jag inte ännu men vi får väl räkna samman dem i slutet av berättelsen. Vi startade på eftermiddagen den 6 april med målet Överlida i Sverige (nära Ullared). Bilen var fulladdad och vi körde E6 söderut. Stannade på det nya köpcentret i Tanum, där finns tre mycket bra GARO laddstationer med alla alternativ och de är gratis! Kan nämnas att de kulinariska lökarna lätt kan tillfredsställas här då utbudet av god mat är rätt stort!! När bilen blivit fulladdad (nästan) så körde vi vidare till Torp för kompletterande inköp i 20 minuter (där finns gratisladdare vid västra gaveln av ICA Maxi). Då blev bilen toppladdad och vi körde hela resterande sträckan till Överlida.

Bilen laddade över natten och vi satte kurs mot Danmark. Jag hade tänkt att ta färjan över till Helsingör efter att ha laddat på IKEA i Helsingborg där man skulle ha en passande gratisladdare men det visade sig att man just höll på att göra om till ett liknande system som man redan infört i Norge – dvs mot betalning! Så detta skippades och vi styrde vidare mot OKQ8 i Glumslöv. Där är laddaren på bensinstationen på västra sidan av E6. En GARO-laddare med alla typer av system, gratis utan kort eller id. Burger King och vägkrog ligger på andra sidan av E6 som man når via en tunnel under motorvägen. Här laddades bilen nästan full igen och vi fortsatte färden. Jag hade förberett olika gratisalternativ i Danmark men de behövdes inte! Vi körde genom hela Danmark ner till Rödbyhavn på en laddning och hamnade i DEN FÄRJEKÖN. Vi blev försenade med över 2 timmar här och det var ju ett streck i räkningen (borde ha ringt och bokat tid en timme i förväg till lämplig färja). Men över kom vi och hamnade på Fehmarn och nästa snabbladdare, CLEVER har en i Burg auf Fehmarn vid Fleggard och McDonald’s. Denna är gratis, övriga CLEVER är inte gratis. Efter shopping så bar det av mot Ashausen där Gasthaus var bokat med middag!! Eftersom vi var försenade så ringde jag och förvarnade om en senare ankomst. På tyska autobahn finns ett fenomen som jag inte gillar och det är STAU! Vägarbete syd om Hamburg och ny försening om över en timme – nästan mitt i natten!! Ja, det blev middag om än sen…. ”Frische Spargel mit Putenschnitzel, Peterzilienkartoffeln und Hollandaisesauce” – så gott!!!! Alltså färsk vit sparris med kalkonschnitzel, kokt persiljepotatis med hollandaisesås – tror det var skirat smör med!!

Laddning över natten men natten blev ju lite kort!!Bilen var ju inte full på morgonen… Hur många laddningar har vi haft nu då… sex stycken, eller hur? Om vi bortser från den första hemma.

Nytt mål! I Solltau så skulle det finnas en kommunal laddare gratis – men den var ju inte det! Och alla kringliggande laddare hörde till EWE och behövde en RFID-bricka. Denna laddare kunde användas genom att köpa tid med kreditkort så det gjorde jag, 6,60 Euro men hur mycket ström man fick för det har jag inte en susning om. Här passade vi på att träffa en vän som jag inte sett på några år så det blev en fika. Nu räckte strömmen för att nå planerade mål längs en fantastisk rutt söderöver, väster om Hannover och söderut till den lilla staden Rinteln som VERKLIGEN hade en gratisladdare så här blev det en försenad lunch. Vackert väder och fast man har fönster stängda så hörs fågelsången när man körde igenom de små tyska byarna. Så tyst går ändå en Zoe!! Nästa mål blev Lich, efter en smal och krokig väg (hastighetsbegränsning 100 kmh) så nåddes REWE Schmidt som har en laddare på väggen till kunder och kunder blev vi ju! Frukostmat införskaffades (för vi hade bokat airbnb i Mannheim) och bilen laddades i en timme. Mörkret hade fallit och någon särskild utsikt från bilens fönster kunde inte skönjas. Ni ska veta att tyska byar efter mörkrets inbrott är verkligen mörka, inget onödigt ljus här inte! Därför tog vi autobahn A5 ner mot Frankfurt och vidare mot Mannheim. Hastigheten ökades på till kring 100 kmh och det gick ju alldeles förträffligt, ett flertal bilar kördes om!!! Jag tror det var tre…

Söndag i Tyskland – det är som i Norge – ett land som går ner i dvala för en dag. Inte mycket som fungerar vad gäller gratisladdare inte. Inga RFID-kort att få fatt i vid stängda receptioner men jag gjorde mina försök vid Stadtwerke och Uni men nej då. För den delen, på Uni så stod en elektrifierad Suzuki Splash – det har jag aldrig sett förut! Fast det stod inte Suzuki på den utan STROMOS. Lösningen blev parkeringshuset vid Q6/Q7. För den som inte varit i Mannheim (där jag har bott en kort period) så kan jag berätta att det är en stad utan gatunamn i centrum. Bara kvadrater – från A1 till U6 om jag inte minns fel, allt i ett rutnät. I parkeringshuset finns fyra laddare, två 11 kW och två 22 kW. Parvis 11+22, de längst ner vid Radisson Blu-ingången är nog ganska permanent upptagna av Teslas demobilar men på plan 1 så fanns lediga laddare som fungerar med New Motion, gratis ström men 4 Euro i parkeringskostnad. Resten av dagen tillbringades med vänner uppe i Odenwald, Heiligkreuzsteinach några mil från Heidelberg. Det är branta backar upp bland bergen och det gick åt en del ström!! Men vi fick påfyllning där uppe bland bergstopparna! Men när vi åkte tillbaka till Mannheim på kvällen så förbrukade vi endast 2 km i räckvidd fast vi körde flera mil!!! Det har jag aldrig varit med om förut.

Nu får vi lägga till fem laddningar till – uppe i 11??

Frankrike hägrade i det vackra vädret så efter frukost bar det av via Saarbrücken mot Metz där jag bespetsat mig på att besöka Renault-handlaren! Vi som använder en Zoe är ju vana vid att använda en typ 2 kontakt för ström men i Frankrike så har man naturligtvis krånglat till det en del. Renaulthandlarna bjuder på ström på de flesta ställen MEN de har inte typ 2 kontakter!! Utan en kontakt som heter typ 3c! Jag hade ringt ner och försökt få köpa en sån kabel men det var tji, det gick inte alls. Vi fick beställa och betala den när vi kom, leverans två dar senare!! Någon låne- eller hyrkabel fanns inte tillgänglig meddelades det per telefon, ja, fransmän tänkte jag i mitt still sinne! Åkte dit i alla fall!! Träffade en mycket serviceminded och trevlig kundmottagare som genast hämtade nycklar till deras Zoe som stod på laddning och flyttade bort den. Använde deras kabel och kopplade in vår – men om det fungerade??? Nej, det gjorde det inte! Varför inte en norsk Zoe fungerar mot fransk typ 3c kontakt det lyckades vi inte reda ut, ännu en sak att forska vidare i. Hur ZE Pass fungerar mot nordiska bilar det visste han inte heller, tyvärr! Men däremot kände han till att Lidl satt upp två snabbladdare alldeles i närheten och de hade typ 2 laddare så han rekommenderade oss att testa där! Javisst hade de två hypermoderna laddare till kunder – bara att sätta i och ladda!! Begränsade till 30 minuter men det går ju att sätta in kabeln flera gånger – eller?? Ett annat alternativ i Metz hade varit att ladda på IKEA som har laddare på de flesta av sina varuhus (under öppettid).

Efter en picknick på franska ostar med mera så bar det av vidare mot Paris – det var här min planering stött på patrull! Ju närmare Paris man kommer desto mindre med laddare som verkade passa (och som var gratis) fast jag var ju beredd på att betala om vi kom till någon som fungerade! Mörkret föll och vi närmade oss Paris, vi körde på en av de rakaste landsvägar jag någonsin har sett, mil efter mil av spikrak väg, D933 är beteckningen! Freshmile skulle ha en stolpe i en by som verkade användbar så vi ställde in GPS:en på den. Efter snirkliga vägar så kom vi fram till en parkeringsplats i en nedsläckt by (ja, någon enstaka lampa fanns det ju men de var inte många). På denna parkeringsplats så står den en laddare som lyser – grönt!! Men inte begrep vi oss på hur den fungerade! Det blev dags att kontakta den franska supporten och fråga vad vi skulle göra. Tjejen i telefonen var mycket hjälpsam och vi testade i tur och ordning alla uttag som fanns tillgängliga. Efter några försök så fann vi ett uttag som fungerade och hon kopplade på strömmen åt oss, någon betalning var det inte frågan om utan ”bienvenue en France”. Nu gjorde vi likadant som häromkvällen, vi tog autoroute och peage till Paris periferique och fram till hotellet! Parkeringsplats??? Glöm det!! Bilen fick vila i parkeringshuset istället!!

Det blev bara två laddningar till då – nu är det 13.

Därefter tillbringade vi fyra härliga dagar i ett näst intill sommarlikt Paris, massor av turistfällor med mera! I Paris laddade vi inte alls utan hade bra med ström för att ta oss ut ur Paris efter en avstickare till Champs Elysée och Triumfbågen. Vi måste ju ta bildbevis på att vi varit där!!

Paris avklarat och nu var det dags för hemfärd. Vi ställde kosan mot IKEA i nordöst och fann ett vanligt IKEA-varuhus med en rejäl snabbladdare för Chademo, CCS och AC 43 kW. Bara att ladda – gratis. Damen i receptionen hälsade oss välkomna på svenska! Inte alltid det händer! Bra laddställe och där blev det lunch. Inte bara köttbullar utan det blev lax och sallad! Efter shopping både på IKEA och på CORA så riktade vi in oss på Belgien. Här hade vi inte bokat något hotell/värdshus utan när klockan blev sju så började vi se oss efter härbärge. Vi hade riktat in hos på nästa IKEA varuhus i Hasselt och därför hamnade vi sydöst om Charleroi på ett mycket piktoreskt slott! Eller rättare sagt lantgården som hörde till slottet då. Naturligtvis fick vi ladda här MEN det fungerade inte. Körde runt till alla stall och uthus som hade ett uttag men tji, ingen laddning. Trefas fanns men vi hade ingen adapter att prova med. Jag har hört någonstans att det finns områden i Belgien som likt Norge och Albanien har IT-nät och inte TN-nät och jag misstänker nästan att vi hamnade på just ett sån’t ställe!! Felmeddelande var exakt detsamma som om man försöker ladda på ett IT-nät i Norge! Nåväl – det var ett jättebra ställe så vi stannade! Nya planer nästa dag!! Letade oss fram till flygplatsen i Charleroi och hamnade på Ryan Airs associerade hotell Van der Valk!! Detta hotell verkar vara ett mycket bra övernattningsställe för oss elbilister och till ett efter vad det verkade hyggligt pris med hög standard. Här finns en av Teslas destinationsladdare. De laddarna passar inte en Zoe men det fanns ytterligare två till med lägre effekt! Efter lite paus så fick vi nog med ström för sträckan vidare förbi Namut och upp till Hasselt.

Två laddningar till och vi är uppe i 15.

IKEA Hasselt har också kundladdare och de var på passande 22 kW. Dags igen för lunch och där passade vi på att köpa lite snaps och akvavit, IKEA-akvavit! Bilen näst intill fulladdad blev nästa mål Hengelo där vi bokat airbnb. En hygglig kille som vi fick kontakt med sa att det gick bra att ladda bilen där. Bara det att han nog inte var så bra på engelska! Han trodde vi menade att det gick bra att parkera bilen där!! Det är nog bäst att förklara tydligare en annan gång att ”charge the car” INTE innebär att den bara ska parkeras!! Detta gjorde att vi måste uppsöka en snabbladdningsstation med betalning, andra gången på resan. Där fungerade New Motion kontot så vi fick bra med ström! Laddade, sov över i ett i stort sett tomt hus!!! Det fungerade men absolut inte lyxigt! Hoppas han har satt på värmen inför nästa gäst!

Mitt kalkylerande förutsåg att vi nog behövde lite mera ström inför sträckan till Delwe i SchlesvigHolstein så vi toppade upp lite till på snabbladdaren före vi drog iväg norrut. Min medpassagerare övertog ratten eftersom jag inte mådde helt 100!! Hon gillade det skarpt och satte fart norrut där vi passerade tysk-holländska gränsen ett otal gånger innan vi stannade kvar på den tyska sidan. Jag insåg att besöka en dams 90-årsdag i det skick jag var inte kunde vara bra för damen ifråga så jag ringde och avbokade vårt besök! Ville inte förorsaka några epidemier!! Vi stannade därför kvar i Bremen och laddade vid en elaffär – mycket fint med två laddplatser ute vid gatan till kunder. Och de fungerade även på söndagar!!! Elektro Janssen kan rekommenderas!! Vår GPS är ju inställd på att undvika motorvägar – men inte färjor! Så för andra gången den dagen blev det en färja! Nu har vi även färjat över Elbes utlopp i Nordsjön – mycket trevligt!!! Vi nådde Jagel och Hotel Zum Norden utan några problem och där fungerade laddningen över natten!

Två laddningar till och vi är uppe i 17!

Med 100% i batteriet så var nästa mål Burg auf Fehmarn igen. Samma laddare som på nervägen, Clever vid Flegmann och McDonald’s. Fungerade perfekt men oj vad det blåste, massor av folk som shoppade eller inmundigade en hamburgare på McDonald’s. En sak som man tydligt märker, underligt tycker jag… men det verkar vara flera nerförbackar söderut än norrut!! Det tar mer ström att åka norröver än söderöver, är inte det konstigt! Vi hade ju tidigare kört från Glumslöv i Skåne till Burg auf Fehmarn men viceversa gick inte! Strömmen började sina när vi nådde Malmö och min förhoppning om att nå Glumslöv igen grusades innan vi kommit till Löddeköpinge. Dags att ta till reservnoteringarna från nerresan och där fanns den – laddaren vid McDonald’s i Löddeköpinge! En 22 kW laddare som kostade moderata 20 öre minuten. Nu har jag ju en laddbricka från Fortum att använda mig av (laddat med dryga 3000 kr) så det kom väl till pass. Jag tänker använda mig av den potten på mina Sverigeresor framöver. Jag har ju ingen större användning för den till vardags i Norge. Laddade ganska så fullt och nästa mål blev Överlida igen men som jag sa, det tar mer ström att köra norrut. Bilen började varna strax efter Falkenberg mot Ullared och bortom Ullared så meddelade den att den var tom med 15 km kvar till målet! Men eftersom jag känner till mina Zoe så brydde jag mig inte om det där särskilt mycket utan lät bilen gå ner i begränsad-effekt-läge och körde vidare, det var faktiskt ganska kyligt ute men vi hade ju haft det varmt och gott innan och värmen stannade kvar de få kilometrarna som var kvar. När bilen sattes på laddning den kvällen så började den från 0%!! Det hade den ju gjort med den förra Zoe:n oxå men detta var första gången med denna.

Nu är vi uppe i 19 laddningar.

Sista sträckan upp till Oslo – vi testade Fortum-laddaren vid McDonald’s Landvetter och den fungerar men vi laddade inte där då jag tycker det blir för dyrt med 2 kr per minut och vi använder 22 kW. Nej, där stannade vi inte men jag lade märke till att nästa gång ska vi ta en titt på OKQ8 bredvid för där verkade det vara en likadan laddare som i Glumslöv!! Hmm, intressant! Uddevalla blev nästa anhalt men där var 22 kW-laddaren ur funktion och de svagare laddarna är inte intressanta. Vi stannade en kort sväng i alla fall men det blev inte så mycket där utan vi drog vidare till Tanum och deras eminenta nya shoppingcenter där. Man tycker ju att mos och korv inte är något att skriva om men i det här fallet är det faktiskt det! Vid ingången till centret så finns det en korvmoj med jättegoda korvar och jättegott mos – rekommenderas!! Laddningen avbröts när den nått ca 85% och Oslo var inom räckhåll! Efter ett kort besök i tullen vid gamla Svinesundsbron, ja, de hade lite synpunkter på den där akvaviten och snapsen från IKEA och Leffe-ölen! Men det gick bra! Att köra över gränsen mot Norge är en PINA! Inte alls som alla de andra gränsövergångarna man gjorde nere i Europa… hmm, ja, vilken gräns… man märker dem knappt. Funderar på varför skyltarna längs vägen har ändrat sig litegrann… bara.

Nu var vi hemma efter 418,2 mil och det hade fungerat!! Vi kom upp i 21 laddningar.

Några saker att tänka på vid långresor är ju först och främst att ordna till laddning under natten, det underlättar väldigt mycket. Skaffa sig laddbrickor som fungerar på de olika laddställena och skaffa fram information om var laddställen som passar finns. Jag skriver ut dem på papper. Förlitar mig inte på att mobil- eller surfplatta fungerar under vägen. Vi hade med oss en lös Garmin-GPS då kartan i min Zoe endast har Skandinavien. Jag har en Europa-karta som jag lånat ut men den ska jag försöka få tillbaka.

Ja, och vad kostade kalaset?? Fick faktiskt fakturan från New Motion idag och laddningen i Hengelo kostade totalt 18,16 Euro (tydligen rabatt via New Motion). Så totalt kostade resan i reda pengar 28,76 Euro – dvs lite under 287 kr.

Ja där ser man! Man kan åka på Europasemester med sin elbil även om det inte står Tesla på den! Med lite planering kan det bli riktigt billigt också. Fast utan tillgång till Supercharger-nätverket behövs det väldigt mycket planering för att hitta laddstolparna. Teslas Superchargers är inte bara supersnabba – de finns även överallt i hela europa, tillgängliga till alla Teslaägare utan att behöva skaffa krångliga laddkort och sladdar och adaptrar.