Ända sedan Elon Musk presenterade Teslas kommande långtradare har folk undrat hur de kan få ihop allt det där och vad kommer det att kosta. Många skeptiker steg fram och mer eller mindre öppet anklagade honom för lögn, “det där kan väl inte stämma”.
Än värre blev det när Tesla avslöjade att priserna för deras långtradare kommer börja från $150,000. “En Tesla Model X kostar ju lika mycket och den är mycket mindre” kom kritiken.
Fast då jämför man ju lite äpplen och päron. För långtradaren kommer inte bygga på Model X teknologi utan Model 3. Som kostar från $35,000. (Och till och med Model X kostar från $80,000 – det är toppmodellen som är från $140,000.)
Så hur kan Tesla få ihop en långtradare för $150,000?
Långtradaren bygger på en bottenplatta innehållandes batterier och elmotorer. Batterierna som ligger under förarhytten har uppskattningsvis 5 kubikmeter utrymme. (2.2 x 2.5 x 0.9 meter, grova uppskattningar baserade på bilden ovan.)
Tesla Model 3 batterier tar runt 0.35 kubikmeter utrymme (2.8 x 1.5 x 0.08 meter) om vi räknar på enbart battericellerna och kylningen, ej höljet runt dem.
Teslas långtradare får alltså plats med drygt 14 gånger fler batterier än Model 3. Long Range batteripacket för Model 3 är på 75 kWh, långtradaren kan alltså få plats med drygt tusen kWh batterier.
Tesla påstår långtradaren förbrukar mindre än 2 kWh per US mile och har räckvidden 500 miles. Med 13 batteripack får man 975 kWh kapacitet och förbrukning på 1.95 kWh per mile, de räckvidds- och förbrukningssiffror Tesla uppger, och batterierna får plats i utrymmet som finns till hands.
Lastbilen har alltså plats för batterierna. Motorerna då?
Tesla planerar använda samma motorer till sin långtradare som till Model 3. Men till skillnad från bilarna som levereras idag kommer det sitta fyra motorer i långtradaren, en motor per bakhjul. Motorerna får en annan utväxling, 15:1 istället för de runt 9:1 Tesla använder i sina personbilar. Långtradaren kommer alltså få lägre topphastighet men starkare dragkraft.
Till varje långtradare kommer Tesla behöva 13 gånger så många batterier och fyra gånger så många motorer som till Model 3. Elon Musk har uppgett att fyrhjulsdrivna Tesla Model 3, som får dubbla motorer, kommer kosta mindre än $5,000 extra till slutkund. Teslas kostnad för motorerna (inkl drivelektronik och utväxling) är alltså under $5,000.
Ponerar vi att varje Tesla Model 3 batteripack kostar $10,000 och varje motor $4,000 kostar 13 batteripack och fyra motorer $146,000. Då har man fått en hög med komponenter, men ingen lastbilschassi att fästa dem i. Så ekvationen går inte ihop?
Till att börja med har vi ingen aning vad komponenterna kostar Tesla att tillverka. De flesta uppskattningar rör sig om slutpris till kund – komponentpriserna är ju klart lägre. Batterierna från Gigafabriken verkar bli billigare än vad till och med Tesla hoppats på. Dessutom ska vi inte förglömma gungorna och karusellerna.
Det är ganska få personer som köper grundmodellen av Tesla Model S idag. Förutom större batterier och olika utrustningspaket finns det även autopilot och andra lockande tillval till bilen som är extremt bra inkomstkällor för Tesla. Autopiloten för 54,000 kronor är till exempel ren inkomst för Tesla – hårdvaran för den finns redan monterad i alla bilar, för tusenlapparna köper kunden endast en mjukvarulicens.
Elon Musk sa redan på eventet att Tesla kommer erbjuda autopilot även till deras lastbilar. Ska vi gissa att den kommer kosta lite mer än till personbilarna? Och de sa stolt att deras skärmar kommer vara anpassade till olika fraktföretags datasystem. Troligtvis inte gratis.
Men framför allt verkar det finnas en lukrativ business där med kåporna. Hemligheten till Tesla lågtradarens låga luftmotstånd, låga energiförbrukning och långa räckvidd är minimala glipan mellan styrhytten och långtradarsläpet. På styrhytten finns det en kåpa som passar i höjd till långtradarsläpet. På bilden ovan kan man se två olika kåpor, anpassade till två olika släp. Kåpan kommer nog inte ingå i baspriset utan måste köpas till separat. Gärna ett par olika kåpor också för olika mått på släpen.
Om baspriset bara täcker batterierna och motorerna så kommer priserna på extra tillbehör både betala karossen och generera vinst till Tesla. Låt oss gissa en prislista:
- Tesla långtradare: $150,000
- Autopilot: $10,000
- Stor kåpa: $10,000
- Liten kåpa: $10,000
- Aerodynamisk kjol- och fälgpaket: $10,000
- Mjukvarupaket fraktsystem: $10,000
Hoppsan, nu är slutpriset uppe i $200,000 utan att det kostat Tesla särskilt mycket i hårdvara. Pengar som de kan använda till att bygga chassiet komponenterna ska sitta i. Ovanpå bottenplattan är det inte särskilt mycket dyra komponenter, hytten verkar vara en ganska enkel, nästan spartansk konstruktion.
För att hålla ner priserna kommer Tesla använda så många Model 3 komponenter som möjligt. På så vis behöver inte utvecklingskostnader slås ut på några få tusen lastbilar utan på flera hundratusen personbilar.
Fällan Tesla kan hamna i är samma som för Model X. Den sas också bygga på Model S, “bara en SUV kaross ovanpå samma bottenplatta” – men Elon Musk och hans ingenjörer villade bort sig på vägen och ändrade på fler och fler komponenter. Slutresultatet blev att Model X skiljer sig mycket mer från S än vad som var meningen från början. Även så kostar SUV-en Tesla Model X bara $5,000 mer än motsvarande Model S. Trots falkvingar och allt.
Räckvidden då? Kommer Teslas långtradare verkligen att kunna åka 80 mil? Visst, på plan mark i jämn fart. Fast verkligheten är ju inte så. Med lite uppförsbackar, inbromsningar och accelerationer kommer den siffran sjunka. Det som kommer dra ström är att få fart på fullastade långtradaren – att sedan hålla konstant fart på plan mark handlar bara om att övervinna rull- och luftmotstånd. Saker som Tesla verkar ha jobbat extremt mycket på. Men passar inte kåpan släpet exakt kommer det påverka räckvidden negativt. Bäst att köpa den där specialkåpan som passar just mitt släp.
I Sverige spelar dock räckvidden faktiskt ingen roll. Bara lastbilen kan komma 40 mil och sedan laddas på en halvtimme kommer Teslas lastbil att kunna åka exakt lika snabbt som dess dieselmotsvarigheter. I vårt land har vi nämligen lag på att lastbilschauffören måste stanna efter fyra och en halv timmes åktur (i max 90 km/h) och vila en halvtimme – lagar som gjorda för laddpauser!
Tesla påstår att laddningen ska ta just 30 minuter, sedan kan lastbilen åka vidare. Om lastbilens batteripack är 13 gånger större än Model 3 kan den även ta emot 13 gånger högre laddström utan att laddsekvensen för de enskilda cellerna påverkas. 13 gånger 120 kW (dagens max laddeffekt) blir 1500 kW. Effekten är hög men inte ohanterbar. Vissa elbussar kan laddas med 600 kW redan idag. När lastbilen laddar från Megachargern kommer de enskilda battericellerna laddas ungefär lika snabbt som om de skulle suttit i en Model 3 kopplad till en Supercharger. Laddningen kommer gå lika snabbt och cellerna slitas lika litet.
Punkt efter punkt verkar Teslas utfästelser om lastbilen stämma. Den kommer bli banbrytande och på framkanten, men siffrorna verkar faktiskt stämma.
Förutom en.
Tesla påstår att fraktbolag som använder deras långtradare kommer tjäna 25 cents per US mile jämfört med en diesellastbil. I USA, ja. Med deras dieselpriser på $2.50 per gallon – 5 kronor litern. Med svenska dieselpriser på runt det tredubbla kommer besparingen bli långt mycket större! Med de svenska drivmedelspriserna kan det handla om över 20 kronor per svensk mil i ren vinst för företagen som byter till ellastbilar.
En privatperson som köper en dyr elbil idag och kör lite lagom få mil per år kan ha det svårt att räkna hem den kostnadsmässigt. Folk som vill sträckköra 100 mil i taget och pissa i flaska tycker heller inte elbilar passar dem. Men en lastbil som kör flera tusen kilometer per år blir en helt annan femma. Med lägre milkostnad är det inte enbart själva lastbilen som snabbt betalar sig – hela företaget får en fördel mot sina konkurrenter! Räckvidden är heller inte ett problem om man ändå enligt lag måste stanna efter 40 mil och ta en (ladd)paus.
Fraktbolag kommer, när de väl har sett kalkylerna, kasta sig över eldrivna lastbilar på ett helt annat sätt än privatpersoner. För dem blir det billigare och enklare att köra med el än med diesel – och en konkurrensfördel med priserna. Bolag som kommer vänta längst med att byta kommer slås ut först.
