Så mycket kostar en snabbladdare

eon_snabb

Man hör folk ibland undra hur mycket en snabbladdare för elbilar kostar. Speciellt när priset för laddning kommer på tal.

För ett tag sedan ställde jag frågan till Mattias Vendel, eMobility Programme Manager på E.ON som leder deras utbyggnad av laddinfrastruktur.

Han delade upp kostnaden i följande delar:

En komboladdare med CHAdeMO, CCS och Typ2 kontakt kostar runt 250,000 kronor ex moms. Det är själva synliga hårdvaran – men det går åt minst lika mycket pengar till innan den första elbilen kan börja ladda.

Lokala elnätsägaren ska dra fram en 400V 160A elledning som försörjer snabbladdaren med el. Ledningen går från närmsta transformatorstation till tomtgränsen. Beroende på läge, avstånd till transformatorstationen med mera kan priset för detta variera kraftigt, från 70 till 500 tusen kronor, i medel kring 125,000 kronor.

Från tomtgränsen fram till snabbladdaren ska du själv gräva ledning. Beroende på avstånd och markarbeten, asfaltering av P-plats mm blir det mellan 80-150,000 kronor.

Montering av elskåp, övrig utrustning och arbeten ökar på slutsumman med runt 90 till 150 tusen kronor.

En komplett snabbladdare för elbilar kostar alltså mellan 500,000 och en miljon kronor. Bolagen strävar efter billigast möjliga läge så genomsnittet hamnar runt 600,000 kronor.

Driften sedan går på runt 5,000 kronor i månaden, varav kostnaden för själva elen är försvinnande liten. Ca 4500 av månadskostnaden går åt effektavgiften – en fast avgift baserad på hur mycket du max drar från elnätet. En snabbladdare drar ju mycket ström när den laddar. Det spelar sen ingen roll att den bara sitter och väntar tills nästa elbil ansluter sig.

Vissa tror att elbolag har fördel av att de ”ändå håller på med el”. Men när Sverige avreglerade elmarknaden delades bolagen upp i elproducenter och elnätsbolag som är helt separata från varandra. Ellagen reglerar att elnätsägarna måste behandla alla exakt lika, utan särbehandling. Även om elbolaget skulle sätta upp en snabbladdare där de själva äger ledningarna -vilket faktiskt oftast inte är fallet- får de inte avvika från marknadspriser.

Inkomsterna de sedan får in från laddarna täcker inte utgifterna än. För det behövs det mångdubbelt fler elbilar. Enligt branschsiffror levererade en genomsnittlig svensk snabbladdare i fjol runt 24 kWh per dag.

SuC_Kristianstad

Tesla har valt en annan väg. De ansluter inte sina Supercharger snabbladdare till närmsta transformatorstation, utan har egna transformatorstationer som är kopplade direkt till högspänningsledningarna. En dyrare investering men som ger tillgång till mer ström billigare.

supercharger_openTill den egna transformatorstationen ansluter de sedan inte en utan flera Supercharger laddskåp. Och till varje laddskåp ansluter de sedan två laddstolpar, två bilar som delar på laddeffekten.

I laddskåpen sitter det 12 stycken likadana laddare som det sitter i bilarna. Genom att tillverka dem i stora serier får Tesla ner priserna. På köpet får de en oslagbar robusthet, om en av de 12 laddmodulerna går sönder fortsätter de andra 11 att fungera.

Enligt Elon Musk kostar en Supercharger station $150,000. Sockrad med svensk moms och arbetsgivaravgifter blir det väl runt 2-2.5 miljoner. Mycket mer prisvärt än om de skulle försökt bygga 8 ”traditionella” snabbladdare.

Tesla angriper dessutom hönan och ägget problemet från andra hållet: istället för att bygga laddarna och hoppas på framtida intäkter använder de intäkterna från bilförsäljningen till att bekosta utbyggnaden av laddnätverket. Ca 20,000 kronor av varje såld Tesla är öronmärkt utbyggnaden av laddnätverket.

De andra aktörerna bör detaljstudera hur Tesla lyckats sänka priserna, höja tillförlitligheten och finansiera utbyggnaden av sitt nätverk.

Tagged . Bookmark the permalink.